This bachelor’s thesis deals with how the spatiality of libraries can correlate with instances of disorderly user behaviors. The fact that public libraries are among the types that are most prone to disorder, while Kriminalvården’s (the Swedish correctional service’s) librarians rarely experience similar problematic behaviors, could be said to illustrate a balancing act between anarchy and a manic need for control; where the most ideal compromise is, is based both upon personal values and the situation at hand.   To compare different reasonings about the room and the users, public librarians’ perspectives on factors of architecture and design have been contrasted with how librarians within Kriminalvården view the matter. The study has mainly been carried out using qualitative semi-structured interviews as well as a supplementary questionnaire. Operationalized factors of spatial influence in the form of categorized opposites (accessible/inaccessible, comfortable/repellent, visible/obscured, enabling/forbidding), which were identified early on and have guided the investigation, are used both implicitly in the interview guides and the questionnaire as well as explicitly in reading for the thematic analysis.   The terms “ideal type”, “heterotopia”, and “panopticon/panopticism” are used theoretically to deepen the understanding of the essay’s collected data: their suitability emerges in the nuances of what libraries can/should be; what happens when you bring together multiple functions in one space; as well as how control through surveillance can be understood and applied in library spaces.   The results show several differences at the operational level, but also similarities in terms of the librarian’s approach and view on problematic factors. Public libraries often have many functions (that do not always interact harmoniously) and offer more freedom, which risks their orderliness, while Kriminalvårdens library operations (which consists almost exclusively of literature distribution) have more order – but at the expense of user´s freedom.    The study’s outcome can be used as a basis of knowledge for practical planning of library design, but also as a springboard for further research. The effect of spatiality on users can prove important for the orderliness, atmosphere, and security of a library: cultivating an awareness regarding these possibilities of influence can thus be considered of great interest. / Denna kandidatuppsats hanterar hur biblioteks spatiala utformning kan korrelera med förekomster av ”biblioteksstök”. Att folkbibliotek är bland de mest stök-utsatta typerna, medan Kriminalvårdens bibliotekarier sällan upplever liknande problembeteenden, skulle kunna sägas illustrera en balansakt mellan anarki och kontrollmani; var den mest idealiska kompromissen ligger bygger på personliga värderingar och vad situationen kräver.    För att jämföra olika resonemang kring rummet och användarna har folkbibliotekariers perspektiv på arkitektoniska och designmässiga faktorer satts i kontrast mot hur bibliotekarier inom Kriminalvården ser på saken. Studien har genomförts främst med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt en kompletterande enkät. Operationaliseringar av spatiala påverkansfaktorer i form av kategoriserade motpoler (tillgängligt/svårtillgängligt, komfortabelt/avvisande, överblickbart/skymt, tillåtande/hindrande), som i förtid identifierats och styrt undersökningen, har använts både implicit i intervjuguiderna samt enkäten och explicit i utläsningen för den tematiska analysen.  Begreppen ”idealtyp”, ”heterotopi”, och ”panoptikon/panopticism” används teoretiskt för att fördjupa förståelsen av uppsatsens empiri: deras lämplighet framkommer i nyanserandet av vad bibliotek kan/bör vara; effekten av att sammanföra flera användningsområden i samma utrymme; samt hur kontroll genom övervakning kan förstås och appliceras i biblioteksutrymmen.    Resultatet visar på flera skillnader på verksamhetsnivå men även likheter i fråga om bibliotekariernas förhållningssätt och syn på problematiska faktorer. Folkbibliotek har ofta många funktioner (som inte alltid samspelar harmoniskt) och erbjuder mer frihet vilket riskerar kosta ordning, medan Kriminalvårdens biblioteksverksamhet (som utgörs närmast uteslutande av litteraturförmedling) har mer ordning – men på bekostnad av användarnas frihet.   Studiens utfall kan användas som kunskapsgrund för praktisk planering av biblioteksutformning, men även som en språngbräda för vidare forskning. Det spatialas influens över användare kan ha betydelse för biblioteks ordning, atmosfär, och trygghet: att kultivera en medvetenhet kring dessa påverkansmöjligheter kan därmed anses vara av stort intresse.