<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur föräldrar upplever att deltagandet i en föräldrautbildning har påverkat samspelsförmågan och relationen till sitt/sina barn. Undersökningen vill skapa en förståelse för betydelsen av stöd till föräldrar i form av föräldrautbildningar när det gäller att förhindra utvecklingen och fortgången av riskbeteenden hos barn. Undersökningens övergripande frågeställningar är följande; Hur upplever föräldrar som deltagit i en föräldrautbildning att de samspelar med sina barn?, Har insatsen inneburit några förändringar i jämförelse med hur det såg ut tidigare? samt Vilka nya verktyg och användbara strategier anser föräldrarna att de fått efter genomförd föräldrautbildning? I studien har kvalitativ metod använts. Metodvalet grundas i ambitionen att få en djupare insikt i intervjupersonernas specifika upplevelser och erfarenheter. Undersökningspopulationen utgörs av tre kvinnor som var och en intervjuades under cirka en timmes tid. Urvalskriterierna för undersökningenheterna var att de skulle ha deltagit i föräldraprogrammet COPE. De resultat som framkom tolkades utifrån tidigare forskning samt valda teorier; social inlärningsteori samt systemteori. Samtliga respondenter visade sig ha positiva erfarenheter av COPE, upplevde någon form av förändring i jämförelse med tidigare och ansåg sig ha haft nytta av föräldrautbildningens metoder. Ett övergripande mönster tydde på att föräldrarna upplevde att samspelet med barnen förbättrats, och nämnde då framför allt kommunikationen som den mest utmärkande förändringsfaktorn.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur föräldrar upplever att deltagandet i en föräldrautbildning har påverkat samspelsförmågan och relationen till sitt/sina barn. Undersökningen vill skapa en förståelse för betydelsen av stöd till föräldrar i form av föräldrautbildningar när det gäller att förhindra utvecklingen och fortgången av riskbeteenden hos barn. Undersökningens övergripande frågeställningar är följande; Hur upplever föräldrar som deltagit i en föräldrautbildning att de samspelar med sina barn?, Har insatsen inneburit några förändringar i jämförelse med hur det såg ut tidigare? samt Vilka nya verktyg och användbara strategier anser föräldrarna att de fått efter genomförd föräldrautbildning? I studien har kvalitativ metod använts. Metodvalet grundas i ambitionen att få en djupare insikt i intervjupersonernas specifika upplevelser och erfarenheter. Undersökningspopulationen utgörs av tre kvinnor som var och en intervjuades under cirka en timmes tid. Urvalskriterierna för undersökningenheterna var att de skulle ha deltagit i föräldraprogrammet COPE. De resultat som framkom tolkades utifrån tidigare forskning samt valda teorier; social inlärningsteori samt systemteori. Samtliga respondenter visade sig ha positiva erfarenheter av COPE, upplevde någon form av förändring i jämförelse med tidigare och ansåg sig ha haft nytta av föräldrautbildningens metoder. Ett övergripande mönster tydde på att föräldrarna upplevde att samspelet med barnen förbättrats, och nämnde då framför allt kommunikationen som den mest utmärkande förändringsfaktorn.

Denna studie är en kvantitativ enkätstudie riktad till föräldrar som deltagit i föräldrautbildningar inom svensk fotboll i Stockholm län. Studien syftar till att öka kunskapen kring fotbollsföräldrars inställning och upplevelse av deras deltagande i föräldrautbildningar som Svenska fotbollförbundet bedriver i Stockholms län. Studien tar sin utgångspunkt i den debatt kring föräldraengagemang inom svensk idrott som tagits upp i media under de senaste åren.   Respondenterna i studien är föräldrar som deltagit i föräldrautbildningar inom fotbollen i Stockholms län där de fått beskriva sin egen inställning och upplevelse av dessa utbildningar.   I studien har ett teoretiskt perspektiv kring kognitivt inlärande i grupputbildningar använts i en diskussion samt tidigare forskning inom samma och närliggande ämnen.   Resultatet i studien bidrar med en ökad förståelse kring hur föräldrar upplever de utbildningar som annordnats samt deras inställning. Utifrån detta har studien kunnat visa på vad i utbildningarna som varit bidragande till dessa inställningar och upplevelser samt vad i utbildningen som de upplevt bidragit till en ökad förståelse kring vikten av att vara en god fotbollsförälder för barnens skull.