Syfte och forskningsfråga: Hur har fast fashion som fenomen påverkat modeindustrin ur ett trendperspektiv?   Utifrån forskningsfrågan har tre delsyften formulerats: -       Redogöra för vad som är karaktäristiskt för dagens modeindustri. -       Analysera och undersöka hur trender uppstår och sprider sig. -       Klargöra konsumentens roll gentemot trender och fast fashion.   Metod: Studien baseras på en kvalitativ undersökning, där empirisk data har samlats in via sex stycken semistrukturerade intervjuer. Vidare har studien formats av en abduktiv forskningsansats, då ett växelspel förekommit mellan induktion och deduktion.   Slutsatser: I studien tycker vi oss kunna se tendenser som talar för att modeindustrin är under utveckling. Det är inte längre de traditionella modehusen som enbart sätter dagens trender, utan vem som helst kan vara en trendsättare. Vi har även uppmärksammat att sociala medier har fått allt större inflytande och förstått att det påverkar såväl producenter som konsumenter. Vidare har vi identifierat att impulsköp ökat, något som har en nära koppling till fast fashion.                                       Nyckelord: Mode, Trender, Fast fashion, Köpbeteende.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur revisionens förväntningsgap upplevs av den enskilda revisorn och revisionsprofessionen i stort. Studien syftar även till att ta reda på vilka orsaker det finns kring förväntningsgapet och vad gapet består i, hur existerande funktioner mot förväntningsgapet fungerar, samt vilket arbete revisorerna själva utför. Metod: Denna studie tillämpar en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer används vid insamling av data från respondentgruppen, vilka är revisorer. En intervjuguide används för att täcka frågor som är relevanta gentemot studiens forskningsfråga. Insamlad empiri sammanställs och analyseras slutligen via delanalys, ur vilken slutsatser dragits. Resultat och slutsatser: Resultatet visar att revisorer bekräftar att det finns ett skillnader i förväntningar mellan vad allmänheten tror att revisorn gör och vad revisorn faktiskt gör. Revisorer anser att orsaken till förväntningsgapet är okunskap hos allmänheten. Förväntningsgapet påverkar inte den enskilda revisorn särskilt mycket, men branschen påverkas genom att den får ett dåligt rykte. Slutsatsen vi kan dra av denna studie är att det existerar ett gap i förväntningar mellan revisorer och allmänheten som dels är ett resultat av okunskap från allmänhetens sida, och dels är gapet en effekt av bristande kommunikationsmedel från branschens sida. Uppsatsens bidrag: Denna studie ger en ökad förståelse för revisorns syn på förväntningsgapet existens och beståndsdelar, samt vilken påverkan funktioner för att reducera förväntningsgapet har och dess baksidor. Eftersom att det finns få studier av liknande slag i Sverige visar denna studie hur förväntningsgapet upplevs och hur situationen överlag ser ut här i jämförelse med andra delar av världen. Vidare bidrar studien med en förståelse kring vilka praktiska implikationer förväntningsgapet kan ha för den enskilda revisorn eller för branschen i stort. Förslag till fortsatt forskning: Utifrån studiens resultat och slutsatser föreslår vi att det behövs mer studier och forskning kring åtgärder eller upplysningsmekanismer som reducerar förväntningsgapet. Ett annat ämne för fortsatt forskning är hur förväntningsgapet kan påverka revisorns prestation.

Internetanvändningen är något som kontinuerligt ökar i Sverige. Samhället påverkas alltmer av den nya tekniken och idag använder de flesta digitala lösningar dagligen. I och med att denna trend etablerar sig hos allmänheten så ökar trycket på företag att hänga med i utvecklingen. Digitaliseringen är en av de främsta drivkrafterna i samhället vilket bidrar till att det är en central faktor när det kommer till utvecklingen av redovisningsbranschen. Tidigare forskning har studerat vilka förändringar det är som alltmer etablerar sig inom redovisnings- och revisionsbranschen men inom dessa studier lyfts främst revisionsbranschen fram. Dessa forskare, tillsammans med tidigare studenter, har alltså konstaterat vilka förändringar som har vuxit fram inom båda branscherna samt vad de står inför i framtiden. Det som skiljer oss från tidigare studier är att vi har valt att fokusera på att få en djupare förståelse för redovisningskonsulternas upplevelse av digitaliseringens påverkan på deras arbetssituation. Medarbetarna har en betydande roll för om organisationsförändringar ska bli framgångsrika eller inte samt att de är en viktig tillgång i tjänsteföretag, vilket gör deras upplevelse av förändringarna intressant att studera närmare. Vi har i denna studie valt att utforska tre fokusområden vilka följer med genom hela studien. Dessa är arbetsuppgifter, platsoberoende och yrkesroll, vilka vi valt utifrån att de ses som tre viktiga pelare när det gäller förändringen inom redovisningsbranschen i FAR:s framtidsstudie. Syftet med vår studie är att få en ökad förståelse för hur redovisningskonsulter upplever digitaliseringens påverkan på deras arbetsuppgifter, platsoberoende och kundrelationer. Studien ämnar därmed till att undersöka våra tre fokusområden ur medarbetarnas perspektiv. Vidare är vårt syfte att bistå ledningen på byråerna, där våra respondenter arbetar, med insikt om hur deras anställda upplever situationen. Vi vill bidra med information som kan vara användbar för företagen vid genomförandet av organisationsförändringar. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi vänt oss till två redovisningskonsulter på vardera av de tre största byråerna i en mindre stad. Det utfördes således sex semistrukturerade intervjuer vilka sedan transkriberades, sammanställdes och analyserades. Intervjuguiden byggde på teorier kring de tre fokusområdena vi valt att inrikta oss på. Det fjärde teorikapitlet som utgick från individers attityder till förändringar hjälpte oss vid analysen av resultatet. Vi har vidare ett abduktivt angreppssätt, en konstruktionistisk verklighetssyn och en hermeneutisk kunskapssyn. Resultatet av vår studie är att samtliga respondenter har en positiv upplevelse av digitaliseringens påverkan på redovisningskonsulternas arbetssituation. Alla berättade att digitaliseringens utveckling inom respektive byrå inte kommit så långt och att det blir spännande att se hur det kommer att se ut i framtiden, vilket gör denna studie intressant att genomföra även längre fram i tiden för att se på hur det fortsatt att utvecklas.

How do you motivate your employees to ensure they put in their best effort at work? This can be a difficult task for managers, especially in a company with scarce financial assets. How do you motivate employees without offering them monetary compensation in return, which arguably would be the cheaper option? Theory clearly show how motivation is found internally as well as externally but how do we shift the source of motivation from external to internal? How to highlight the personal gain from working? This degree paper aim to gain a deeper understanding of the dynamics of motivation and how the salience of motivation factors shift in employees. To do so two research questions were formed; How is the salience of a motivation factor connected to motivation? and What activities shift the salience of motivation factors? To answer these questions a theoretical framework consisting of theories on motivation, leadership and social identity theory was built to set the premise. Data was collected through seven semi-structured interviews. The sample consisted of employees between 25-30 years old, working in small companies in Västerbotten, Sweden. The empirical data was categorized according to the issues discussed in this study and later a thematic analysis was conducted. The themes deriving from the analysis was; Motivation factors is dynamic and change in salience, “Recognition” change the salience of motivation factors and Leaders play a vital role in making motivation factors salient. These themes were compared and discussed in relation to the theoretical framework to draw conclusions. In the conclusions it was found how motivation from internal sources was hard to acknowledge and how personal progress was recognized was different among the participants. The lack of recognition shifted the salience of motivation factors from internal to external sources of motivation. Further, recognition of internal motivation factors was done retroactive, acknowledging personal progress after it was achieved. It was also shown that leaders have great influence on what motivation factor is salient. Transformational leadership styles, leading by example and inspiration make personal progress more salient as a motivation factor. Building on this, it is suggested that future research consider the complexity of motivation from internal sources as an issue and work toward a framework increasing the practical use of motivation theory

No description available.

Banksektorn har genomgått stora förändringar den senaste tiden i den mening att stora delar av bankens tjänsteutbud har digitaliserats. Det har spekulerats kring huruvida detta har lett till mer eller mindre nöjda kunder med tanke på att kundmötena har minskat. Servicekvalitet har bevisats leda till nöjda kunder vilket i sin tur leder till lojalitet. Förmögna kunder har visat sig kräva mer av sin bankman och kan därför antas kräva mer i form av en personlig relation för att uppleva att servicen är av hög kvalitet. Därmed ställs det krav på bankrådgivare som hanterar detta kundsegment att kunna skapa goda kundrelationer.  Denna studie undersöker hur rådgivare hanterar sina kunder inom private banking. Syftet med studien är att förstå hur rådgivare inom private banking arbetar för att skapa och upprätthålla goda kundrelationer och därmed skapa hög servicekvalitet. Studien avser att skapa en kartläggning över hur rådgivare hanterar sina kunder samt studera sambandet mellan servicekvalitet och emotionell intelligens. För att kunna besvara syftet har vi gjort en kvalitativ studie där vi genomfört semi-strukturerade intervjuer med sju personer från fyra svenska storbanker. Den empiriska undersökningen har grundat sig i teorier om servicekvalitet och emotionell intelligens.  Studiens frågeställning är följande: Hur arbetar svenska storbanker med sina kundrelationer inom private banking? Studien visar att rådgivarna är medvetna om kundernas värde för banken vilket medför att de strävar att leverera hög kvalitet i både relation och service. Rådgivarna har förståelse för att förmögna kunder kräver mer i form av både professionalitet och personlig relation. Resultatet uppvisar att det är fyra dimensioner som respondenterna framförallt fokuserar på; privilegiera, förtroende, förståelse och hantera motgångar och genom att vara emotionellt intelligent i samtliga dimensioner så uppnås hög relationskvalitet.

Ledarskapsutveckling anses av många företag vara ett verktyg för att öka en organisations konkurrenskraft; denna utveckling sker vanligen genom kurser och utbildningar. Ett stående problem som har uppdagats gällande dessa kurser och utbildningar rör sammanhanget som de genomförs i. Ofta genomförs kurserna utanför den verklighet som ledarna normalt arbetar i; exempelvis anordnas utbildningar på annan ort. Denna problematik leder till att resurserna som investeras i ledarskapsutveckling inte resulterar i effektiva resultat, varkenför ledarna eller företagen.Ett verktyg som företag ofta använder för utveckling av sin personal i allmänhet är medarbetarsamtal. Dessa samtal är regelbundna och sker i samma kontext som personalen vanligen arbetar i. Ledarskapsutveckling och den svenska varianten medarbetarsamtal är två områden som oss veterligen inte har sammankopplats i tidigare forskning. Vårt syfte i denna uppsats är att skapa förståelse gällande vilka möjligheter som finns för ledarskapsutveckling genom medarbetarsamtal. Vidare har vi även sökt förståelse för huruvida individuella skillnader, såsom synen på sitt eget ledarskap samt ledares benägenheten till självutveckling, potentiellt påverkar utvecklingen som sker genom medarbetarsamtal. För att skapa förståelse kring dessa områden behandlar vi i denna uppsats tidigare forskning gällande ledarskapsutveckling, medarbetarsamtal, transaktionellt-transformerande ledarskap samt självutveckling för ledare. Utifrån denna teoretiska förståelse har vi använt oss av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer för att besvara vår frågeställning och uppfylla vårt syfte.I uppsatsen har vi valt att avgränsa oss till tjänstesektorn och efter intervjuer med sju respondenter, som alla är ledare, har vi använt oss av en tematisk analys därvikopplar deras svar till befintlig teori och även söker att uppfylla uppsatsens syfte. Utifrån vår analys har vi kunnat konstatera att det finns möjligheter för ledarskapsutveckling genom medarbetarsamtal. Vi menar att dessa möjligheter främst gäller inommänsklig utveckling, snarare än mellanmänsklig, samt att åtminstone två faktorer påverkar potentialen av denna utveckling. Den överordnade ledaren i samtalen har en stor betydelse för möjligheterna till ledarskapsutveckling genom dessa samtal. Den andra påverkande faktorn är huruvida medarbetarsamtalen har formella inslag av ledarskap eller ej. Vi har inte kunnat se att synen ledarna har på sitt eget ledarskap eller att benägenheten till självutveckling påverkar vad ledarna har lärt sig om ledarskap av medarbetarsamtalen.

No description available.

Bakgrund och problem: Mobbning på arbetsplatser är ett problem som ständigt ökar och det finns diverse tänkbara faktorer till att det uppstår. Konsekvenser av mobbning är bland annat depression, långtidssjukdom och i värsta fall självmord. De som har det främsta ansvaret för att mobbning förebyggs och hanteras på arbetsplatsen är chefen. Trots att lagstadgar och föreskrifter finns upplever en av tio arbetstagare att de utsatts för mobbning under ett år. Vi finner det därför intressant att undersöka vilket ansvar mellanchefer tar om mobbning förekommer på deras arbetsplats. Syfte: Genom att utreda vilket ansvar mellanchefer tar när mobbning uppstår på arbetsplatsen vill vi få en ökad förståelse för deras syn på problemet samt deras roll i organisationen. En mellanchefs roll kan förväntas vara extra utsatt mellan underordnades förväntningar och överordnades krav. Vidare är vår förhoppning att kunna bidra med kunskap i ämnet som resulterar i bättre förutsättningar och ökad förståelse och medvetenhet för organisationer att hantera dessa svåra frågor. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Vår empiriska data är skapad genom ostrukturerade intervjuer med mellanchefer från olika organisationer och sektorer. Den teoretiska referensramen består av kommunikation, arbetsbelastning, kunskap och ledares skyldigheter. Slutsats: Mellanchefer tar olika ansvar beroende på vad man är för person och hur denne upplever sin roll som mellanchef. Samtliga mellanchefer i vår studie upplever att de har det yttersta ansvaret för att mobbning hanteras men vi kan tydligt urskilja att majoriteten av mellanchefen skjuter över ansvaret på annan part.

In order to reduce the shortage of health professionals, many health care providers in Sweden are recruiting internationally. Therefore, it is crucial to ensure employee retention. The purpose of this study was to describe what contributes to retention of internationally recruited employees at Landstinget Dalarna. The method used for this study was a case study which consisted of interviews with health professionals who have been recruited internationally. The study showed several potential causes for retention of internationally recruited employees at Landstinget Da-larna. / Många landsting i Sverige rekryterar internationellt för att täcka upp för bristen på vårdperso-nal. Att denna vårdpersonalen stannar kvar hos arbetsgivaren är därför av stor vikt. Syftet med denna studie var att beskriva vilka orsaker som finns till att internationellt rekryterad vårdper-sonal vid Landstinget Dalarna har valt att stanna kvar hos arbetsgivaren. Tillvägagångsättet för denna studie var en fallstudie som bestod av intervjuer med internationellt rekryterad vårdper-sonal. I studien har flera potentiella orsaker kunnat identifieras till att internationellt rekryterad vårdpersonal har valt att stanna på Landstinget Dalarna.