No description available.

No description available.

I denna uppsats utreds hur stort skyddsomfång ett möbeloriginal har, det vill säga hur mycket en formgivare kan inspireras av ett original innan inspirationen övergår till att anses vara intrång i en skyddad rättighet. En god formgivning kräver en ekonomisk insats som är förenad med ett visst mått av risktagande. Formgivningsskyddet hjälper formgivaren att återfå sin investering. På EU-nivå regleras området av Mönsterdirektivet och EG-förordningen för gemenskapsformgivning. Formgivningens utseende skyddas på liknande sätt i de båda regleringarna och omfattar varje formgivning som inte ger ett annat helhetsintryck för den kunnige användaren. I den svenska lagstiftningen regleras området av Mönsterskyddslagen och Lagen om upphovsrätt till konstnärliga och litterära verk. Formgivning-ens utseende skyddas mot liknande formgivningar som inte ger den kunnige användaren ett annat helhetsintryck. Upphovsrätten skyddar alster av brukskonst och skyddet uppkommer formlöst. För att få skydd krävs verkshöjd vilket avgörs av det så kallade dubbelskapandekriteriet. Dubbelskapandekriteriet innebär att en annan formgivare, ovetande om den skyddade formgivningens existens, inte ska kunna återskapa den skyddade formgivningen. Upphovsrätten ger generellt ett snävare skyddsomfång och därmed kan det vara svårare att få sin formgivning skyddad enligt upphovsrätten. Den rättspraxis som finns är begränsad. Svensk Forms Opinionsnämnd är en hedersdomstol som avger yttranden i upphovsrättsfrågor. Yttrandena kan dock inte jämställas med rättspraxis varför avgö-rande vikt inte kan läggas vid deras uttalanden. Mönsterskyddslagen skyddar registrerade formgivningar mot alla efterbildningar som faller inom skyddsomfånget. Hur stort skyddsomfånget ska betraktas vara är svårt att avgöra men förarbeten ger för handen att på grund av att möbler har en given grundform så måste skyddsomfånget anses vara snävt. / This study analyses the scope of protection that a furniture original are entitled to. Specificly to what extent a designer can be inspired of an original before the inspiration exceed to be an infringement in a protected right. A quality design requires an economic effort, which involves a certain degree of risks. The protection of the design helps the designer to retrieve its investment. In the European Union the area is regulated by the directive of legal protection of designs and the council regulation on community designs. The appearance of the design is protected on the same basis in both regulations and includes every design which does not give the same general impression on the competent user. In the Swedish legislation the area is regulated by the design protection Act and the copyright protection Act. The appearance of the design is protected against all similar designs which does not give the competent user another general impression. The copyright protection Act protects works of applied art and the protection arises without registration. To receive protection the law requires a level of creativity, which is determined by the so called double creation criteria. The double creation criteria im-ply that another designer, unaware of the protected design, should not be able to reproduce the protected design. The copyright protection Act gives in general a more narrow scope of protection and it is therefore often harder to receive protection by the copyright Act. Relevant existing case law is limited. The Swedish society of crafts and design’s Opinion-committe is a honorycourt which present statements on questions regarding copyright. The statements can not be compared to case law as a result they have no major importance. The design protection Act protects registered designs against all reproduction that falls within the scope of protection. How large the scope of protection is considered to be is difficult to conclude. The preparatory work states that because of the given common form that furniture possesses, the scope of protection is regarded as nar-rowed.

<p>I denna uppsats utreds hur stort skyddsomfång ett möbeloriginal har, det vill säga hur mycket en formgivare kan inspireras av ett original innan inspirationen övergår till att anses vara intrång i en skyddad rättighet. En god formgivning kräver en ekonomisk insats som är förenad med ett visst mått av risktagande. Formgivningsskyddet hjälper formgivaren att återfå sin investering. På EU-nivå regleras området av Mönsterdirektivet och EG-förordningen för gemenskapsformgivning. Formgivningens utseende skyddas på liknande sätt i de båda regleringarna och omfattar varje formgivning som inte ger ett annat helhetsintryck för den kunnige användaren.</p><p>I den svenska lagstiftningen regleras området av Mönsterskyddslagen och Lagen om upphovsrätt till konstnärliga och litterära verk. Formgivning-ens utseende skyddas mot liknande formgivningar som inte ger den kunnige användaren ett annat helhetsintryck. Upphovsrätten skyddar alster av brukskonst och skyddet uppkommer formlöst. För att få skydd krävs verkshöjd vilket avgörs av det så kallade dubbelskapandekriteriet. Dubbelskapandekriteriet innebär att en annan formgivare, ovetande om den skyddade formgivningens existens, inte ska kunna återskapa den skyddade formgivningen. Upphovsrätten ger generellt ett snävare skyddsomfång och därmed kan det vara svårare att få sin formgivning skyddad enligt upphovsrätten. Den rättspraxis som finns är begränsad. Svensk Forms Opinionsnämnd är en hedersdomstol som avger yttranden i upphovsrättsfrågor. Yttrandena kan dock inte jämställas med rättspraxis varför avgö-rande vikt inte kan läggas vid deras uttalanden. Mönsterskyddslagen skyddar registrerade formgivningar mot alla efterbildningar som faller inom skyddsomfånget. Hur stort skyddsomfånget ska betraktas vara är svårt att avgöra men förarbeten ger för handen att på grund av att möbler har en given grundform så måste skyddsomfånget anses vara snävt.</p> / <p>This study analyses the scope of protection that a furniture original are entitled to. Specificly to what extent a designer can be inspired of an original before the inspiration exceed to be an infringement in a protected right. A quality design requires an economic effort, which involves a certain degree of risks. The protection of the design helps the designer to retrieve its investment. In the European Union the area is regulated by the directive of legal protection of designs and the council regulation on community designs. The appearance of the design is protected on the same basis in both regulations and includes every design which does not give the same general impression on the competent user.</p><p>In the Swedish legislation the area is regulated by the design protection Act and the copyright protection Act. The appearance of the design is protected against all similar designs which does not give the competent user another general impression. The copyright protection Act protects works of applied art and the protection arises without registration. To receive protection the law requires a level of creativity, which is determined by the so called double creation criteria. The double creation criteria im-ply that another designer, unaware of the protected design, should not be able to reproduce the protected design. The copyright protection Act gives in general a more narrow scope of protection and it is therefore often harder to receive protection by the copyright Act. Relevant existing case law is limited. The Swedish society of crafts and design’s Opinion-committe is a honorycourt which present statements on questions regarding copyright. The statements can not be compared to case law as a result they have no major importance. The design protection Act protects registered designs against all reproduction that falls within the scope of protection. How large the scope of protection is considered to be is difficult to conclude. The preparatory work states that because of the given common form that furniture possesses, the scope of protection is regarded as nar-rowed.</p>

Bakgrund: Riskhantering har blivit en viktig aktivitet i offentliga såväl som privata organisationer. Svenska förvaltningsmyndigheter ställs inför allt högre krav att effektivisera sina verksamheter samtidigt som de har ett samhällsansvar för att skydda verksamheten från allvarliga störningar som kan ha en påverkan på landets funktionalitet och befolkningens välbefinnande. Vikten av att samordna riskhanteringsarbetet har därför fått en stor betydelse för att effektivt kunna hantera riskexponeringen. Myndighet X är en förvaltningsmyndighet som genomgår ett förändringsarbete för att samordna sitt riskhanteringsarbete från att tidigare ha hanterat risker som en frikopplad aktivitet. Det finns en avsaknad i tidigare forskning specifikt hur en svensk förvaltningsmyndighet kan gå tillväga för att samordna sitt riskhanteringsarbete.   Syfte: Syftet med studien är skapa en förståelse för hur en svensk förvaltningsmyndighet kan samordna sin riskhantering. För att klargöra detta ska studien kartlägga Myndighet X syn på risk och deras riskhanteringsarbete. Vidare ska studien identifiera och analysera vilka svårigheter Myndighet X upplever i samordningen av sin riskhantering och därefter ge förslag på hur dessa svårigheter kan hanteras.   Metodval: Denna studie är en kvalitativ fallstudie på Myndighet X. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med ett snöbollsurval för att komma i kontakt med respondenter som har den kompetens som krävs för att kunna bidra till att studiens syfte uppfylls.   Slutsats: Myndighet X gör risk- och möjlighetsanalyser enligt ISO-standarder i sina respektive processer där sedan de mest väsentliga riskerna filtreras upp till verksamhetsplaneringen där generaldirektören använder denna information för att göra den övergripande riskanalysen enligt förordningen om intern styrning och kontroll. Denna riskanalys används sedan som beslutsunderlag för styrningen mot strategiska mål. Studiens resultat illustreras i en modell som är en utveckling av Myndighet X nuvarande riskhanteringsarbete och inkluderar förslag hur svårigheter i samordningen av riskhanteringsarbetet kan hanteras.   Nyckelord: Risk, Enterprise Risk Management, Svensk förvaltningsmyndighet, Samhällsviktig verksamhet, Förordningen om intern styrning och kontroll. / Background: Risk Management has become an important activity in public as well as private organizations. Swedish management authorities are faced with ever-increasing demands to streamline their operations while at the same time having a social responsibility to protect the business from serious disruptions that can affect the country's functionality and well-being. The importance of integrating the risk management activities has a great importance in order to effectively manage and control the risk exposure. Myndighet X is a management authority that is undergoing a change process to integrate its risk management work from previously have managed risks as a decoupled activity. There is a lack of previous research specifically how a Swedish management authority can proceed to integrate its risk management work.   Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how a Swedish management authority can integrate its risk management activities. To clarify this, the study will map the Myndighet X's view of risk and their current risk management work. Furthermore, the study will identify and analyze which difficulties Myndighet X are experiencing in the integration of its risk management work and then give suggestions on how these difficulties can be managed.   Method: This study is a qualitative case study on Myndighet X. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with a snowball selection to get in touch with respondents who have the skills required to be able to contribute to fulfil the purpose of the study.   Conclusion: Myndighet X makes risk- and opportunity analysis according to ISO standards in their different business processes, where the most significant risks are filtered up to the business planning, where the director general uses this information to make the overall risk analysis according to the regulation on internal governance and control. The results of the study are illustrated in a model that is a development of Myndighet X's current risk management work that includes proposals on how difficulties when integrating the risk management work can be managed. Keywords: Risk, Enterprise Risk Management, Swedish management authority, Society importance, Regulation on internal governance and control.

Hidden advertising is becoming increasingly common in today’s digital environment. This underscores the importance of reviewing the allocation of responsibility for how advertising should be labeled on social media platforms. The purpose of this essay is to examine the distribution of responsibility in cases of improper marketing concerning advertising identification/advertising labels on social media in the context of influencer marketing, based on the swedish marknadsföringslag (2008:486), the Digital Services Act (DSA), and ethical rules such as the International Chamber of Commerce (ICC) rules of advertising and marketing communication. The focus will be on the requirements and responsibilities regarding advertising labels for influencers, advertisers, and platforms. Additionally, the essay has also described and examined potential solutions and problems for how primary responsibility could be applied to influencers when marketing on social media platforms.

During recent times, the interest in sustainable investments has significantly increased. One of the factors behind this trend is the implementation of the EU taxonomy, which aims to promote capital allocation to sustainable activities by establishing a unified classification of economic activities that meet sustainability criteria. This initiative aims to create a standardized framework for assessing sustainability, thereby facilitating investment decisions in line with long-term sustainable economic and environmental goals. Another essential legislation contributing to the growing attention towards sustainable finance is the EU’s Sustainable Finance Disclosure Regulation (SFDR). This regulation seeks to promote sustainability within the financial sector by introducing comprehensive disclosure requirements for financial actors, including reporting obligations to enhance transparency and enable informed decisions considering sustainability aspects. The aim of the study is to investigate the compliance with SFDR among Swedish Article 9 funds. Through a qualitative research design with a deductive approach, the study examines how SFDR is implemented and its impact on investors’ decision-making. Three semi-structured interviews were conducted to gain insights into the practical application of SFDR. The qualitative approach facilitated a deeper understanding of SFDR’s implementation, fund reporting practices regarding sustainability, and its impact on investors. The results indicate significant variation in fund reporting practices, posing challenges for both investors and fund companies to navigate the financial landscape. Despite shared commitments to adhere to SFDR requirements and sustainability goals, there is room for improvement to increase transparency and comparability between funds.