I denna uppsats unders undersöks de sociala bandens betydelse för självkänslan och identiteten hos fem f.d. brottslingar och fem brottsoffer som har intervjuats.. Jag ville ta reda på hur deras självförtroende och relationer har påverkats av att de är brottsoffer respektive f.d. kriminella. Det jag kom fram till var att deras relationer till sina familjer har stärkts efter att misshandeln mot respektive brottsoffer skett samt efter att de f.d. kriminella slutat med missbruk och kriminalitet. De f.d. brottslingarna har genom organisationen KRIS fått nya sociala band som har stärkt deras självkänsla. När det gäller brottsoffrena så har självförtroendet stärkts genom de relationer som utmärks av nära sociala band som var etablerade innan brottet, mendans i relation till främlingar så har självförtroendet sjunkit. Detta har i sin tur lett till hur informanterna ser på sig själva; f.d. kriminella har hittat en social identitet som de kan relatera till och är nöjda med, medan brottsoffrena påstår att deras identitet inte har förändrats men erkänner att de blivit mer tillbakadragna efter att blivit utsatta för brott. / In this essay the importance of social bonds when it comes to self-esteem and identity for five ex-offenders and five victims of crime has been examined. Further I wanted to understand how their self-esteem and relations have been affected by being a victim and ex-offender. The results showed that the bond to their families had been strengthened after each assault (victims of crime) or becoming sober and ending career as a criminal (ex-offenders). Exoffenders have, through the organization KRIS, received new friendships that have led to a strengthened self-esteem in each one of them. When it comes to the crime victims; selfesteem in relation to their strong social bonds has been lifted, whilst in relation to strangers it has decreased. This in turn has led to how they view themselves; ex-offenders have found a social identity that they can relate to and are pleased to have, whilst victims of crime do not feel as if their identity has changed but do admit to being more reserved than before the assault.

In a society, the idea is that a person who performs criminal acts should receive a second chance of reintegrating into society after a penalty. Legally, the criminal becomes a regular citizen again after a penalty, but is the punishment really served? Nowadays background checks of the jobseekers have become increasingly common and are an aspect that is crucial in employment. Statistics from the police department show that the government left out 740,000 registry extracts during the first 11 months of 2017, which is 10,000 more than the corresponding period in 2016. In ten years, requests have tripled. The purpose of this paper is to gain a deeper understanding of how ex-criminals experience their reintegration into society through the labor market. The data has been collected through qualitative semistructured interviews with seven ex-criminals and has been interpreted on the basis of hermeneutical methodology. The analysis of the material has been done in support of the theories stämplingsteorin by Becker, hänsynsemotionssystem och sociala band of Scheff, as well as stigma of Goffman. The result of the analysis showed that when the ex-criminals take the big step to leave the crime, they are not given a chance to prove that they have changed. The visualization of their criminal background makes constraints and feelings of shame, both in working life and in the ability to build safe and strong social ties. / I ett samhälle är tanken att en människa som utfört brottsliga handlingar ska efter avtjänat straff få en andra chans att återintegreras till samhället. Juridiskt sett blir brottslingen en vanlig medborgare igen efter avtjänat straff, men är straffet verkligen avtjänat? Numera har bakgrundskontroller av den arbetssökande blivit allt mer vanligt och är en aspekt som är avgörande vid anställning. Statistik från polisens rättsavdelning visar att myndigheten lämnade ut 740 000 registerutdrag under de 11 första månaderna 2017, vilket är 10 000 fler än motsvarande period 2016. På tio år har förfrågningarna tredubblats. Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för hur f.d. kriminella upplever deras återintegrering till samhället genom arbetsmarknaden. Empiri samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju f.d. kriminella och har tolkats utifrån den hermeneutiska metodologin. Analysen av materialet har gjorts med stöd i teorierna stämplingsteorin av Becker, hänsynsemotionssystem och sociala band av Scheff samt stigma av Goffman. Resultatet av analysen visade på att när de f.d. kriminella tar det stora steget att lämna kriminaliteten ges dem inte en chans att bevisa att dem förändrats. Synliggörandet av deras brottsliga bakgrund gör att begränsningar och skamkänslor skapas, både i arbetslivet och i möjligheten att bygga upp trygga och starka sociala band.