Thesis (M.A.)--University of North Texas, Dec., 2009. / Title from title page display. Includes bibliographical references.

Thesis (S.T.L.)--Catholic University of America, 1995. / This is an electronic reproduction of TREN, #029-0351. Includes bibliographical references (leaves 367-371).

Thesis (S.T.L.)--Catholic University of America, 1995. / Includes bibliographical references (leaves 367-371).

Thesis (M.A.)--Catholic Theological Union at Chicago, 2004. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 112-122).

Thesis (M.A.)--Catholic Theological Union at Chicago, 2004. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 112-122).

Thesis (M.A.)--Catholic Theological Union at Chicago, 2004. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 112-122).

Submitted by Maike Costa (maiksebas@gmail.com) on 2016-02-19T12:31:00Z No. of bitstreams: 1 arquivototal.pdf: 1972337 bytes, checksum: 98f4d5955b8ec1624db082863b2a9f47 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-02-19T12:31:00Z (GMT). No. of bitstreams: 1 arquivototal.pdf: 1972337 bytes, checksum: 98f4d5955b8ec1624db082863b2a9f47 (MD5) Previous issue date: 2015-06-29 / This study in Religion Studies points out religion and philosophy as a knowledge possibility of social representation on faith and reason. In this perspective, it was studied the social representations that rise in the public educational space, of the relation of faith and reason in the dynamics of knowledge construction through pedagogical practices of teachers / learners. In order to do that, we approach the social-cultural, historical and philosophical dialogue based on Paul Tillich (1886 – 1965), whose critical-reflexive view is of extreme importance, René Descartes (1596 – 1650) with the Discourse of Method and Meditations, highlighting the importance of method for the scientific knowledge, and Emmanuel Kant (1724 – 1804) with the works Critique of Pure Reason and Religion in the Limits of Simple Reason, once they relate to the concepts investigated and contribute in this dialogue in a position which avoids dogmatism and fanaticism. The final reflections describe the study of social representations as fruitful for understanding the relation faith/reason, Religion/Science between the subject thought and the social production context in the public school spaces, in view of that he social construction in the heterogenic space rise from the subjective, intersubjective and transubjective spheres. In this sense, from the conception of the integral human being while a spiritual and biopsychosocial being who experiences and expresses his/her faith or his/her spirituality in the total experience of his/her life, we propose that the religions, with their faiths representations and religion practices be understood in the context of social productions of public school spaces, in the transdisciplinary of integral education, in order to educate the human being for living and coexist with each other in their diversity. / Este estudo, nas Ciências das Religiões, destaca a religião e a filosofia como possibilidade de conhecimento das representações sociais sobre fé e razão. Nesta perspectiva, estudamos as representações sociais que surgem no espaço público educacional, da relação fé e razão na dinâmica da construção do conhecimento através das práticas pedagógicas dos ensinantes / aprendentes. Para isso, abordamos o diálogo filosófico, histórico e sociocultural, fundamentado nos teóricos Paul Tillich (1886 – 1965), cuja visão crítico-reflexiva é de extrema importância, René Descartes (1596 – 1650) com o Discurso do Método e Meditações, destacando a importância do método para o conhecimento científico e Emmanuel Kant (1724 – 1804) com as obras Crítica da Razão Pura e A Religião nos Limites da Simples Razão, uma vez que se relacionam com os conceitos investigados e contribui nesse diálogo numa posição que evita o dogmatismo e o fanatismo. As reflexões finais descrevem o estudo das representações sociais como frutífero para compreender as relações de fé/razão, Religião/Ciência entre o pensamento do sujeito e o contexto de produção social dos espaços públicos escolares, tendo em vista que a construção social neste espaço heterogêneo surge das interações nas esferas subjetiva, intersubjetiva e transubjetiva. Neste sentido, a partir da concepção do ser humano integral enquanto ser biopsicossocial e espiritual que vivencia e expressa sua fé ou sua espiritualidade na experiência total de sua vida, propomos que as religiões, com suas representações de fé e práticas religiosas, sejam compreendidas nos contextos de produções sociais dos espaços públicos escolares, na transdisciplinaridade da educação integral, com o objetivo de educar o ser humano para viver e conviver com o outro na sua diversidade.

No description available.

No description available.

<p>I alla tider har dopet varit den viktigaste riten inom kristendomen. Motiven för dopet har dock ändrats under århundradenas gång. Man kan i viss mån säga att den kristna kyrkans historia avspeglas i dess dopteologier och dopmotiv. Ett exempel på det är hur de tidiga kristna gick från att vara förföljda till att bli accepterade och så småningom till att bli romersk statskyrka. Denna utveckling påverkade många av ceremonierna kring dopet, liksom dess innebörd. Ett annat exempel är den inverkan som kristna tänkare och kyrkofäder haft. Från ett äldsta motiv i Jesu eget omvändelsedop skedde med hjälp av Paulus tidigt en förskjutning mot att dopet i första hand manifesterade del i Jesu död och uppståndelse. Augustinus har haft stor påverkan inte minst genom sin arvsyndslära. Martin Luther hämtade inspiration från dem båda och hans tankar kring dopet är aktuella för oss ännu idag.</p><p>Även inom Svenska kyrkan har det centrala med dopet uttryckts på flera sätt sedan reformationen, vilket mångfalden av dopordningar vittnar om. Grunden har dock i snart 500 år varit luthersk teologi i framför allt Augsburgska bekännelsen och hans båda katekeser. 1982 publicerade Kyrkornas Världsråd BEM-dokumentet i syfte att uppnå ekumenisk samsyn på bland annat dopet. Denna skrift påverkade i viss utsträckning utformningen av gällande dopordning i 1986 års kyrkohandbok.</p><p>I Svenska kyrkans dopliturgi finns formuleringar som kan vara svåra att förstå för gemene man. Detta har medfört att en eventuell ändring av dopordningen har debatterats flitigt inom den svenska kristenheten. På senare tid har debatten fått ny näring i och med en nyligen publicerad doktorsavhandling av Anna Karin Hammar med titeln Skapelsens mysterium, Skapelsens sakrament. I flera stift pågår förnyelsearbete av dopritualet och i Alingsås har en alternativ dopordning godkänts av domkapitlet i Skara. Den dopteologiska diskussionen rör sig i huvudsak kring två ämnen. Det första är synen på arvsynden, det andra handlar om dopets nödvändighet över huvud taget.</p><p>Genom dopinbjudningar, dopgudstjänster, dop i andra gudstjänster, skrifter som Befrielsen – stora boken om kristen tro och Lilla boken om kristen tro, broschyrer om dopet och hemsidor kommunicerar Svenska kyrkans församlingar sina tankar kring dopet. Det är till stor del genom sådant material som allmänheten kommer i kontakt med de kyrkliga uttrycken. Vid kyrkomötet 2009 beslutades om en nationell översyn av dopet, bland annat eftersom olika publikationer om dopet visade alltför stor spridning vad gäller form och innehåll.</p><p>Sedan 1996 är dopet en förutsättning för medlemskap i Svenska kyrkan och dess betydelse för kyrkans fortlevnad kan knappast överskattas. Under ganska lång tid har dock doptalen haft en negativ utveckling och 2009 döptes 56 % av alla nyfödda in i Svenska kyrkan. År 2000 var motsvarande siffra 73 %.1 Det kristna dopet har fått konkurrens från sekulära alternativ som namngivningsceremonier. Med stor säkerhet kommer det att vara en stor utmaning för kyrkan att i nutid och framtid kunna motivera varför det är viktigt att familjer låter döpa sina barn. Detta ska dessutom göras i ett sekulariserat och pluralistiskt samhälle, där kontakten med kyrkan och den kristna tron ofta är sporadisk.</p>