Uppsatsen är en studie av Funktionell Familjeterapi (FFT). Syftet var att undersöka om en FFT-behandling innebar en förändring för en ungdom och dennes föräldrar avseende deras beskrivning av familjeklimatet och dyaderna inom familjen. Målgruppen utgjordes av 29 familjer som under åren 2011-2013 avslutat en FFT-behandling på Ungdomscentrum, Uppsala kommun. Familjerna hade fyllt i självskattningsformulären Frågor om Familjemedlemmar och Familjeklimat före och efter behandlingen. Resultatet visade ett flertal statistiskt signifikanta skillnader vilket stämde överens med tidigare forskning av modellen, både internationellt och nationellt. Kritik och klander hade minskat mellan familjemedlemmarna och föräldrarna ansåg sig mindre överinvolverade i sina ungdomar efter behandlingen. När det gäller Familjeklimat visade det sig att ungdomarna, mödrarna och fäderna upplevde mer närhet och mindre distans inom familjen efter genomför behandling. Studien bekräftade att FFT-modellen ger en viss effekt för familjer med en tonåring som har ett utagerande beteende. Den starka betoningen på att ändra familjens kommunikationsmönster till en mer stödjande sådan, har avgörande betydelse för om familjen fullföljer behandlingen och för om behandlingsresultatet blir positivt. / The paper is an evaluation of Functional Family Therapy (FFT). The aim was to investigate whether a FFT treatment meant a change for a youth and his parents regarding their description of family climate and dyads within the family. The target group consisted of 29 families that during 2011-2013 completed the FFT treatment at Ungdomscentrum (Youth Centre), in Uppsala community. The families had completed the self-assessment forms Issues of Family members and Family climate before and after the treatment. The results showed several significant differences that were consistent with previous research of the model, both internationally and nationally. Criticism and blame had been reduced between family members and the parents considered themselves less over-involved in their youth after the treatment. Current Family climate, it turned out that the adolescents, mothers and fathers experienced more closeness and less distance within the family in the end of treatment. The evaluation confirmed that the FFT- model provides some effect for families with a teenager with behavior problems. The strong emphasis on changing family patterns of communication to a more supportive one, is crucial for the family to complete their treatment and for the result of the treatment.

Hemuppgiften är ett viktigt moment inom såväl Funktionell familjeterapi (FFT) som Dialektisk beteendeterapi (DBT). Målsättningen med denna uppsats var att utröna om, och i sådana fall på vilket sätt, hemuppgifter ges inom den familjeterapeutiska kontext som utgör ramen för FFT. En hypotes vid arbetets ingång var att de interaktionistiska hemuppgifterna kommit att ersättas av de mer beteendeorienterade som ingår i DBT. De personer som utgjort underlag för undersökningen arbetar alla på en öppenvårdsmottagning inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Uppsala, med antingen ovan nämnda Funktionella familjeterapi (n=3) eller med Dialektisk beteendeterapi (n=2). Syftet med studien var att, dels via en enkätundersökning dels via en intervju i fokusgruppform, försöka förstå mer av det psykoterapeutiska redskap som utgörs av hemuppgiften. Fokus låg på den relationella hemuppgift som familjeterapeuterna tillhörande nämnda team förväntas konstruera utifrån tillhandahållen FFT-manual. Resultatet visade på en relativt stor bredd när det gällde terapeuternas syn på och tillämpning av hemuppgiften, men det generella mönstret pekade på att terapeuterna i sitt praktiska arbete konstruerade såväl relationella som beteendeorienterade hemuppgifter. Vad som framkom är dock ett behov av och en önskan från familjeterapeuternas sida om en större tydlighet kring hur man går tillväga då man fastställer och ger en familj en relationellt orienterad hemuppgift. Det vi sluter oss till i vår uppsats är att ett sådant förtydligande inte låter sig göras med mindre än att man går till botten med och definierar vad funktionen av relationen innebär samt hur man använder sig av denna vid det som inom Funktionell familjeterapi kallas för relationsbedömningen. / The homework is an important part of both Functional Family Therapy (FFT) and Dialectical Behavior Therapy (DBT). The goal of this essay has been to determine if, and in what way, homework is used in the context of family therapy, that is the frame of FFT. One hypothesis at the beginning of this work was that the interactional home assignments have started to be replaced by the behavior oriented ones that are a part of DBT. The individuals participating in the study are all working in a psychiatric outpatient clinic (BUP) in Uppsala. They are all using either Functional Family Therapy (n=3) or Dialectical Behavior Therapy (n=2) as treatment methods. The purpose of the study has been to try to understand more of the homework as a therapeutic instrument, especially the relational homework that family therapists are expected to work out on the basis of a manual that is provided within FFT. Two methods have been used to examine this: a survey and focus group interview. The results show a relatively large width when it comes to the therapists view on and practice of homework, though the general pattern indicates that they work out both relational as well as behavior oriented assignments in their practical work. However, there is a need and a wish of the family therapists to gain more clarity on how to determine and give a family a relational oriented homework. The conclusion of this essay is that a clarification like that is not possible, unless you go to the bottom with and define what the relational function is and how to use it in what within Functional Family Therapy is called the Relational Assessment Phase.

Syftet med denna studie var att undersöka hur legitimerade familjeterapeuter inom Barn och- ungdoms psykiatrin (BUP) upplever sin egen och sin arbetsplats kunskap gällande barn som upplevt familjevåld. Syftet var vidare att titta på hur legitimerade familjeterapeuter genomför bedömningar och behandlingar på BUP när de träffar barn som kan ha upplevt eller som har upplevt familjevåld. Frågeställningar har varit hur legitimerade familjeterapeuter upplever sin egen respektive sin arbetsplats kunskap gällande målgruppen barn som upplevt familjevåld? Ytterligare frågeställningar har varit hur bedömningar görs samt hur behandlingen ser ut som erbjuds av legitimerade familjeterapeuter på BUP?  I studien har 38 legitimerade familjeterapeuter svarat på en enkät med fasta svarsalternativ. Enkätstudien har vidare kompletterats med 13 telefonintervjuer med semistrukturerade frågor för att möjliggöra att respondenterna fått delge sina åsikter på ett friare sätt. Resultatet visar att legitimerade familjeterapeuter upplever sin egen kompetens för att arbeta familjeterapeutiskt med målgruppen som god. Trots detta finns det tydliga brister i hur bedömningar genomförs för att möjliggöra att rätt diagnoser och behandlingar erbjuds barn som upplevt familjevåld. Resultatet visar även att legitimerade familjeterapeuter, i behandlingsarbetet, lägger fokus på stabilisering i anknytningssystemet med inriktning på att förbättra kommunikation och samspel men brister i att bedöma, samtala om och behandla eventuella trauman till följd av familjevåldet. / The purpose of this study was to investigate how registered family Therapists in child and youth psychiatry (in Swedish BUP) perceives their own and their workplace knowledge of children who have experienced family violence. The aim was to look at how registered family Therapists conducts assessments and treatments on BUP when they meet a child who may have experienced or who have experienced family violence. Questions have been how registered family Therapists perceive their own respectively their workplace knowledge of children who have experienced family violence? Additional research questions have been how assessments are made and what kind of treatment that are offered by registered family Therapists on BUP? In the study, 38 registered family Therapists, have responded to a questionnaire with fixed answers. The questionnaire study has also been supplemented by 13 telephone interviews with semi-structured questions designed to make respondents share their views more freely. The results show that registered family Therapists experience their own competence to work therapeutically with the children who have experienced family violence as good. Nevertheless, there are obvious flaws in how assessments are conducted to ensure that these children get the correct diagnoses and are offered effective treatments. The result also shows that registered family Therapists, in treatment activities, put most focus on stabilization work with a focus on improving communication and interaction, but fails to assess, discuss and deal with any trauma as a result of family violence.

The aim of this research was to establish what black adults' perceptions are of factors that contribute to healthy family functioning. Qualitative research was conducted. Random sampling was used to obtain eighteen black participants between the ages of 20 and 50. These participants responded in writing to the following open ended question: "What factors do you think contribute to healthy family functioning?" Semi-structured interviews were also conducted with the eight participants who presented with the richest data. Analysis of the data yielded 10 prevalent themes and eleven other themes. The 10 prevalent themes were: respect, love, communication, family time/spending time together, trust, understanding, discipline, availability for each other, boundaries and religion. The other eleven themes were: personal space, responsibility, hierarchy, family rules, conflict handling, morality, roles, maturity, intelligence, culture and forgiveness. The above mentioned 21 themes were grouped in seven broad categories, namely communication, conflict handling, affectionate involvement, family rules, boundaries, religion and other dimensions. All these themes were compared to existing research results. It appeared that themes of this study correspond with many dimensions of family functioning as indicated by family therapy models and existing research. Participants also indicated new dimensions not mentioned by the existing literature. Recommendations were made concerning future research. / Thesis (M.A. (Clinical Psychology))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2005.

Thesis project (D. Min.)--Denver Seminary, 2005. / Includes bibliographical references (leaves 243-268).

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Thesis (D. Min.)--Gordon-Conwell Theological Seminary, 2006. / Abstract and vita. Includes bibliographical references (leaves 134-137).

Thesis (Th. M.)--Calvin Theological Seminary, 2006. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 104-110).

Thesis (D. Min.)--Gordon-Conwell Theological Seminary, 2006. / Abstract and vita. Includes bibliographical references (leaves 134-137).

Thesis (D. Min.)--Gordon-Conwell Theological Seminary, 2006. / Abstract and vita. Includes bibliographical references (leaves 111-115).