<p>Under de senaste åren har det blivit allt vanligare att fastighetsägare outsourcar fastighetsförvaltningen, i stället för att bedriva den med egna resurser. Det talas om att outsourcing tillåter en mer flexibel organisation som möjliggör högre servicekvalitet till hyresgästerna. Samtidigt lyfts risken i att tappa kontakten med hyresgästerna och insynen i fastigheten fram som en av fördelarna med att bedriva fastighetsförvaltningen med egna resurser.</p><p>Syftet med den här undersökningen var att undersöka hur servicekvaliteten i fastighetsskötseln kan påverkas av fastighetsägarens val av förvaltningsform. Genom att jämföra servicekvaliteten när den bedrivs med egna resurser och när den bedrivs outsourcad ville jag kunna peka på de för- och nackdelar som kännetecknar de olika förvaltningsformerna.</p><p>Studien genomfördes i form av en jämförande fallstudie, och enligt kvantitativ metodik. De två bostadsföretag som valdes ut till studien var HFAB i Halmstad och AB Bostäder i Borås. Båda är kommunalägda företag som är marknadsdominerande på sina respektive orter. HFAB fungerar som en ren beställarorganisation och outsourcar hela fastighetsförvaltningen, och AB Bostäder bedriver fastighetsförvaltningen helt med egna resurser.</p><p>Studien visade på att de signifikanta skillnaderna som kunde uppmätas företagen emellan gällde skillnader i den kvalitetsdimension som behandlar teknisk utkomst, och skillnader i den processuella rättsdimensionen – den kvalitetsdimension som behandlar själva felanmälningsprocessen. Skillnaderna i den tekniska utkomsten förklarades som förmodat företagsspecifika, och skillnaderna i den processuella kvalitetsdimensionen förklarades bero på den fördel i flexibilitet som utvinns genom outsourcing.</p>

Under de senaste åren har det blivit allt vanligare att fastighetsägare outsourcar fastighetsförvaltningen, i stället för att bedriva den med egna resurser. Det talas om att outsourcing tillåter en mer flexibel organisation som möjliggör högre servicekvalitet till hyresgästerna. Samtidigt lyfts risken i att tappa kontakten med hyresgästerna och insynen i fastigheten fram som en av fördelarna med att bedriva fastighetsförvaltningen med egna resurser. Syftet med den här undersökningen var att undersöka hur servicekvaliteten i fastighetsskötseln kan påverkas av fastighetsägarens val av förvaltningsform. Genom att jämföra servicekvaliteten när den bedrivs med egna resurser och när den bedrivs outsourcad ville jag kunna peka på de för- och nackdelar som kännetecknar de olika förvaltningsformerna. Studien genomfördes i form av en jämförande fallstudie, och enligt kvantitativ metodik. De två bostadsföretag som valdes ut till studien var HFAB i Halmstad och AB Bostäder i Borås. Båda är kommunalägda företag som är marknadsdominerande på sina respektive orter. HFAB fungerar som en ren beställarorganisation och outsourcar hela fastighetsförvaltningen, och AB Bostäder bedriver fastighetsförvaltningen helt med egna resurser. Studien visade på att de signifikanta skillnaderna som kunde uppmätas företagen emellan gällde skillnader i den kvalitetsdimension som behandlar teknisk utkomst, och skillnader i den processuella rättsdimensionen – den kvalitetsdimension som behandlar själva felanmälningsprocessen. Skillnaderna i den tekniska utkomsten förklarades som förmodat företagsspecifika, och skillnaderna i den processuella kvalitetsdimensionen förklarades bero på den fördel i flexibilitet som utvinns genom outsourcing.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur användbart Augmented Reality (AR) är för fastighetsförvaltning. Målet är att ta fram en kravspecifikation av en AR-baserad mobilapplikation för fastighetsförvaltning som ska vara generell och kunna användas av många olika förvaltningsföretag. Kravspecifikationen är framtagen baserat på den empiri som har samlats in och sedan har blivit analyserad av författarna. Metod: Studien innefattar en fallstudie med litteraturstudie, observationer och intervjuer. Litteraturstudien valdes för att skapa en större förståelse och fördjupning av ämnet och för att bygga upp studiens teoretiska ramverk. Observationsstudie för att få ett bredare perspektiv på hur samarbetsföretaget Vätterhem jobbar idag i förvaltningen. Semistrukturerade intervjuer valdes även för att få ett mer ingående perspektiv på hur fastighetsförvaltningsföretag jobbar idag samt deras syn på AR-tekniken. Resultat: AR-teknik kan användas av fastighetsskötarna i fastighetsförvaltningsföretag för att ge möjlighet till tidseffektivisering. Tekniken kan även fungera som stöd för kvalitetssäkring. AR har visat sig vara lämpligt för att presentera instruerande- och objektrelaterad information för fastighetsskötarna. Detta bedöms vara lämpligt vid upplärning av nya fastighetsskötare eller då en fastighetsskötare ska utföra arbete i ett område som ej är fastighetsskötarens ordinarie område. Konsekvenser: Undersökningen visar att AR-teknik kan tidseffektivisera den utvändiga tillsynen och underhållet i fastighetsförvaltning. Vidare studier kan göras genom att utveckla en mobilapplikation med hjälp av den framtagna kravspecifikationen i denna studie, och använda den i ett experiment. Kostnader för implementering av AR-tekniken bedöms också vara ett lämpligt nästa steg. Begränsningar: Arbetet är avgränsat till att omfatta ronderingar av lekplatser, vilket är en del av fastighetsförvaltning. Ett bredare undersökningsområde skulle möjliggöra chans till att finna fler användningsområden för AR-teknik. / Purpose: The purpose of the study is to investigate the usability of Augmented Reality (AR) for facility management tasks. The aim is to develop a specification of a mobile based AR application for facility management. The specification should be general, and it should be possible for many different facility management companies to use it. The specification is created based on the empirical evidence collected during the study. Method: The study includes a case study with literature study, observations and interviews. The literature study was conducted to create a broader and deeper understanding of the subject and to develop the study’s theoretical framework. Observations were conducted to gain a better understanding of the way the collaboration company Vätterhem is working today in their facility management department. Semi-structured interviews were chosen to gain a more in-depth understanding of how facility management companies work today, and their opinion of Augmented Reality. Findings: AR-technology can be used by the facility caretakers in facility management companies to increase time efficiency. The technology can also be used to support quality assurance. AR has proven to be useful for presenting instructions and object related information for the facility managers. This is believed to be useful when teaching new facility managers or when a facility manager will conduct work in a new area. Implications: The study shows that AR-technology can make outdoor inspections and maintenance tasks more time efficient. Further studies can be conducted by developing a mobile based application with the help of the specification presented in this report and use it for an experiment. The next step is also to estimate the costs related to implementing AR-technology. Limitations: The study is limited to playground inspections, which is a part of facility management. A broader investigation, covering other tasks included in the facility caretakers work, would make further findings possible.