Syftet med arbetet var att beskriva förskollärares och förskolechefers tankar och erfarenheter om femtontimmarssystemet, samt hur förskollärarna anser att kontakten med vårdnadshavarna ser ut. Vi ville också få förskollärarnas och förskolechefernas åsikter kring hur de anser att femtontimmarssystemet och förskolans strävansmål går ihop.   Vi valde att göra en kvalitativ studie med intervju som metod, där urvalet blev tre förskollärare och tre förskolechefer från tre olika förskolor i två olika kommuner. För att analysera informanternas svar har vi tagit del av tidigare forskning om bland annat; förskolans bidrag till barns utveckling och lärande, Vygotskijs tankar, läroplanens strävansmål samt vikten av att ha en god kontakt med vårdnadshavarna. Studiens resultat visar att alla informanter är positiva till femtontimmarsreformen som kom 2002. Samtliga förskollärare anser att kontakten med vårdnadshavarna inte påverkas i skiftet mellan heltid och femtontimmarsperioden och att alla barn kan sträva mot läroplanens olika strävansmål på lika villkor.   Förskollärarna var eniga om att femtontimmarssystemet är bra, de menar att det är ett bra sätt att få ta del av förskolan och samtidigt få tid hemma. Förskolecheferna var oeniga gällande femtontimmarsbarnens möjlighet till att sträva mot förskolans strävansmål på ett likvärdigt sätt som heltidsbarnen. Samtliga förskollärare svarade att femtontimmarsbarnen missar en del av den fria leken inomhus men att femtontimmarsbarnen har samma möjlighet att sträva mot strävansmålen som heltidsbarnen. Förskollärarna ansåg att kontakten höll lika bra kvalité med femtontimmarsbarnens vårdnadshavare som med heltidsbarnens. De har dock olika tankar om hur bra den är.

Syftet med min studie var att belysa föräldralediga föräldrars och pedagogers åsikter om barns vistelse i förskolan som går under femtontimmarsreformen för att kunna urskilja vilka/vilket förhållningssätt till förskolans funktion som speglar sig i åsikterna. Då denna reform har uppmärksammats både i förskolan, på sociala medier samt i politiken har jag valt att belysa pedagogers åsikter samt föräldrars då det inte finns någon direkt forskning utifrån deras perspektiv. Frågeställningar som jag har utgått från är; Vad ser föräldrarna är de viktigaste funktionerna i förskolan när de är föräldralediga?, Vad anses det innebära att få färre timmar? och Hur förhåller sig pedagogerna till femtontimmarsreformen? Jag har använt mig av kvalitativa semistrukurerade intervjuer som var enskilda intervjuer samt en fokusgruppintervju för att få svar på mina frågor. Samtliga intervjuer har jag spelat in och därefter transkriberades materialet.Studiens resultat visar att föräldrar ser förskolan som en arena där ett lärande sker, socialt som intellektuellt. De anser att de ej kan stimulera barnens behov under den tid de är föräldralediga på samma sätt som förskolan kan. Detta leder till att föräldrar har olika förhållningssätt att se förskolans funktion på, dels som ett komplement till hemmet och dels som en nödvändighet.Även resultatdelen från pedagogerna visar olika sätt att se förskolans funktion på. Framförallt visar det att förskolans funktion är att erbjuda barn att vara med andra barn, att få chansen till ett socialt umgänge. Resultatet lyfter även att där finns ett problematisk förhållningssätt när det kommer till förskolans uppdrag för pedagogerna.