As the population increases, the pressure on urban development is increasing. One of the strategies to meet this challenge, is by densification. But in order to provide the city sufficient community service, the municipality has to try innovative solutions. A potential solution is the utilization of premises and resources, and flexible use. Considering this, the municipality in Eskilstuna has recently launched a project to investigate opportunities for a Culture House in combination with a Congress Hall. The idea is that the needs will be co-located and utilized. The purpose of this work is to develop a program plan for the project in Eskilstuna, based on a given location and providing activities. The program plan should be partly based on an investigation of which activities that are able to share premises. The frames for the real project are not yet set, which means that this work is to be considered as a hypothesis. The methodology for the work can be described as a qualitative and combined methodology. The main structure consists of the literature Idea Work, supported by complementary methods for data collection and site analysis. Based on the investigation, the central location and its extensive content, a large volume was created that should be integrated and illustrative at the same time. The internal structure should satisfy the individual needs of the business, the need for shared utilization, and the existing movement in the neighborhood. The entrances and the passage on the first floor of the building consists of a high-ceiling atrium, which will give a public and transparent feeling. The organic form will contribute to the visualization in the rectilinear city and the verticality will give height in the façade. The vertical divisions have a rhythm that will reflect the musical content inside the building. The program schedule is preliminary and not detailed, but gives an initial picture of how a cultural house in combination with Congress can take place at the chosen site. Further studies need to be done, both in the study of utilization and the design. The conclusion is that opportunities for shared exploitation exist within the framework studied. However, the project has been complex. The study of shared exploitation combined with the extensive content of the cultural center makes the detail level low. There is also a general limitation in the form of support and strategies in the field of program work in co- operation projects with shared premises, which would be interesting to look at in continued work. / I takt med att befolkningen ökar, ökar trycket på utvecklingen av städerna. En av stretegierna för att möta detta är förtätning. Men för att en tät stad ska kunna erbjuda tillräcklig samhällsservice krävs att kommunen testar innovativa lösningar. En potentiell lösning är samnyttjande av lokaler och resurser. I ljuset av detta har Eskilstuna Kommun nyligen startat ett projekt där möjligheter för ett Kulturhus i kombination med kongresshall ska utredas. Tanken är att behoven ska samlokaliseras och samnyttjas. Detta arbete syftar till att ta fram en programskiss för projektet i Eskilstuna, utifrån en given plats och givna verksamheter. Programskissen ska delvis präglas av en utredning om vilka verksamheter som har möjlighet att samnyttja lokaler. Ramarna för det verkliga projektet är ännu inte satta, vilket gör att detta arbete är att betrakta som en hypotes. Metodiken för arbetet kan beskrivas som en kvalitativ och kombinerad metodik. Huvudstrukturen utgörs av litteraturen Idea Work, som stöttas av kompletterande metoder vid insamling av data och vid platsanalyser. Utifrån utredningen, den centrala placeringen och dess omfattande innehåll skapades en stor volym som ska vara integrerad och åskådlig på samma gång. Den inre strukturen ska tillfredsställa verksamheters enskilda behov, samnyttjandets behov, samt den befintliga rörelsen i kvarteret. Stråket på byggnadens första plan utgörs av ett atrium med högt i tak, som ska ge en publik och transparent känsla. Den organiska formen ska bidra till åskådligheten i den rätlinjiga staden och vertikaliteten ska ge spänst åt fasaden. De vertikala indelningarna har en rytm som ska återspegla husets musikaliska innehåll. Programskissen är preliminär och inte detaljerad, men ger en initial bild av hur ett kulturhus i kombination med kongress kan ta form på den utvalda platsen. Vidare studier behöver göras, både inom studien om samnyttjandet samt gestaltningen. Slutsatsen blir att möjligheter till samnyttjande finns, inom de ramar som studerats. Projektet har dock varit komplext. Studien om samnyttjandet i kombination med kulturhusets omfattande innehåll gör att detaljnivån är låg. Det finns också en begränsning i form av stöd och strategier i frågan om programarbete vid samnyttjansprojekt, vilket skulle vara intressant att titta på i ett fortsatt arbete.

I detta examensarbete har vi genomfört en analys av språkliga resurser som används i undervisningen i skolämnet Moderna språk i årskurs 9. Vi har också analyserat vilka språkliga kompetenser som tränas under denna undervisning. Syftet med studien var att undersöka vilka språkliga resurser utöver målspråket som används i tredjespråkundervisningen och hur de används. Studiens teoretiska grunder består av Garcías teori om flexibel användning av språkliga resurser samt Bachmans och Palmers teori om kommunikativ färdighet. Forskningsmetoderna för studien är dokumentation av klassrumsinteraktion och ostrukturerade intervjuer. Materialet består av ljudupptagningar från fyra olika klassrum, på två olika skolor. Materialet består vidare av 15 audioinspelade lektioner. I tyska har sammanlagt 9 lektioner spelats in, 2 lektioner på spanska och 4 lektioner på franska. Med hjälp av följande frågeställning vill vi komma fram till vilken språksyn som råder i olika klassrum och vilken språkdidaktik den leder till.  1. Vilka språkliga resurser förekommer i undervisningen i moderna språk och i vilken grad?  2. Om det är fler språkliga resurser än målspråket som används, vilka läraktiviteter förekommer dessa språkliga resurser i?  3. Vad används dessa resurser till?  Resultatet visar att alla språklärare i studien använder olika språkliga resurser i undervisning av ett tredjespråk, i olika situationer där eleverna behöver stöttning på källspråket. Resultatet visar att de språkliga resurserna används i både organisatorisk kompetens samt pragmatisk kompetens.