I Sverige så har användningen av inhyrd arbetskraft under de senaste åren starkt ökat (Handelns utredningsinstitut, 2010b). Användningen av inhyrd arbetskraft kan antas vara en vilja från företaget att anpassa sig efter teorin om den flexibla organisationen (Olofsdotter, 2008:7). En funktionellt flexibel kärna av arbetskraft skall kompletteras med en periferi av numeriskt flexibel arbetskraft (Atkinson & Gregory, 1986:13). Det saknas dock studier på hur företagets inre maktförhållanden påverkas av en sådan organisering. Syftet med denna studie är att beskriva och kartlägga hur en organisations maktstrukturer påverkas av uppdelningen av organisationens arbetskraft enligt kategorierna funktionellt- och numerisktflexibel arbetskraft. För att uppnå detta syfte så har en kvalitativ studie, bestående av observationer och intervjuer, genomförts på ett företag inom den marina tillverkningsindustrin. Studiens resultat visar på att företagets informella maktstrukturer ändras till följd av användningen av inhyrd arbetskraft. Produktionen i det studerade företaget är organiserat så att verkstadsarbetare ifrån de båda arbetskraftskategorierna, funktionellt och numeriskt flexibla, utvecklar ett ömsesidigt beroende. Det ömsesidiga beroendet gör att den statusökning som den ordinarie personalen skulle få, som en följd av att utgöra den funktionellt flexibla delen av företaget, uteblir. Den uteblivna statusförhöjningen för de anställda leder i sin tur till ett känslomässigt avståndstagande till företaget. Studien har därmed visat på att uppdelningen av arbetskraften i två kategorier får inverkan på organisationens sociala strukturer. En inverkan som tidigare lämnats outforskad.