Bakgrund: Det postindustriella samhället har fått en ny syn på arbetaren där man ska vara självgående mångkunnig och flexibel, vilket är helt andra krav än de som fanns under industrialismen. Då en allt större konkurrens infinner sig på arbetsmarknaden, får företagen även en möjlighet att ställa ibland till synes orimliga krav på sina medarbetare. Att medarbetare idag ska vara flexibla har blivit ett allt större krav, oavsett vilken befattning man har. Flexibla medarbetare blir mer åtråvärda att behålla, till skillnad från den som inte är flexibel. Den flexibla arbetaren blir mer lönsam för det företag han verkar i. Anledningen till detta nya synsätt på arbetaren uppkom i samband med att nya villkor började ställas på företagen som krävde att de skulle vara mer flexibla samtidigt som de skulle kunna agera snabbare för att bemöta och hantera arbetsmarknadens krav (Allvin 2006:29).Syfte: Vårt syfte är att undersöka om och i så fall varför flexibiliteten på anställda inom en organisation kan ha en negativ påverkan på individen och hur denna påverkan ställs i relation till arbetet.Metod: Vi har utfört nio stycken intervjuer i vårt arbete där vi valt en kvalitativ ansats.Huvudresultat: De krav som ett flexibelt arbete innebär på SÄS är bland annat ett högt arbetstempo med många bollar i luften. Detta kan i sin tur leda till minskad kontroll över sitt arbete om man inte har den kompetens som arbetet kräver och framför allt om man inte är flexibel som person. Det ständiga sparandet på resurser i form av personalreduktion är en form av flexibilitetsanpassning från organisationen, vilket respondenterna kunde uppleva som frustrerande och irriterande. Att arbeta med minimala resurser ställer krav på individen att vara flexibel för att klara av sitt arbete. Det som framkommit är att begreppet flexibilitet kan användas ur ett arbetstagarperspektiv såväl som ett arbetsgivarperspektiv. Dessa perspektiv har samma målsättning och verkar för att effektivisera verksamheten. Ur resultatet framkom att respondenterna var nöjda med sitt arbetssätt men att kvaliteten på utförandet av arbetsuppgifter ofta kunde variera då resurserna på avdelningen inte var tillräckliga.

I Sverige så har användningen av inhyrd arbetskraft under de senaste åren starkt ökat (Handelns utredningsinstitut, 2010b). Användningen av inhyrd arbetskraft kan antas vara en vilja från företaget att anpassa sig efter teorin om den flexibla organisationen (Olofsdotter, 2008:7). En funktionellt flexibel kärna av arbetskraft skall kompletteras med en periferi av numeriskt flexibel arbetskraft (Atkinson & Gregory, 1986:13). Det saknas dock studier på hur företagets inre maktförhållanden påverkas av en sådan organisering. Syftet med denna studie är att beskriva och kartlägga hur en organisations maktstrukturer påverkas av uppdelningen av organisationens arbetskraft enligt kategorierna funktionellt- och numerisktflexibel arbetskraft. För att uppnå detta syfte så har en kvalitativ studie, bestående av observationer och intervjuer, genomförts på ett företag inom den marina tillverkningsindustrin. Studiens resultat visar på att företagets informella maktstrukturer ändras till följd av användningen av inhyrd arbetskraft. Produktionen i det studerade företaget är organiserat så att verkstadsarbetare ifrån de båda arbetskraftskategorierna, funktionellt och numeriskt flexibla, utvecklar ett ömsesidigt beroende. Det ömsesidiga beroendet gör att den statusökning som den ordinarie personalen skulle få, som en följd av att utgöra den funktionellt flexibla delen av företaget, uteblir. Den uteblivna statusförhöjningen för de anställda leder i sin tur till ett känslomässigt avståndstagande till företaget. Studien har därmed visat på att uppdelningen av arbetskraften i två kategorier får inverkan på organisationens sociala strukturer. En inverkan som tidigare lämnats outforskad.

Det allmänna forskningsfältet om personalomsättning är nyanserat då det påvisar både positiva och negativa konsekvenser av personalomsättning. Samma forskningsfält inom konsultbranschen har däremot alltjämt brist på nyanserad forskning. I stället framställer det personalomsättning som negativt och fokuserar enbart på hur konsultföretag ska arbeta för att behålla anställda. Samtidigt är managementkonsultföretag i behov av numerisk och funktionell flexibilitet, där personalomsättning kan utgöra en del i att uppnå dessa. Även HR-aktiviteter har visat sig vara viktiga för konsultföretags flexibilitet och konkurrenskraft. Frågetecken uppstår därmed kring vilka HRaktiviteter som bidrar till managementkonsultföretagens flexibilitet, samt huruvida personalomsättning i managementkonsultföretag egentligen är så negativt som forskningsfältet i branschen menar. Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för hur personalomsättning påverkar numerisk och funktionell flexibilitet i managementkonsultföretag. För att förstå detta ämnar studien även till att undersöka vilka HR-aktiviteter som bidrar till numerisk respektive funktionell flexibilitet. Detta med en förhoppning om att generera en nyansering till konsultbranschens forskningsfält, som idag inte antar en nyanserad syn på personalomsättning. Studien är en kvalitativ flerfallstudie där empiriskt material har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med partners och chefer från sju managementkonsultföretag i Sverige. Studien tar avstamp i ett hermeneutiskt vetenskapligt synsätt och med en iterativ ansats. Slutligen har den empiriska datan analyserats genom en tematisk analysmetod. Personalomsättning påverkar managementkonsultföretags numeriska och funktionella flexibilitet positivt, då det bland annat möjliggör ett lämpligt antal konsulter med högkvalitativ kompetens i företagens karriärstegar. Numerisk och funktionell flexibilitet påverkas dock även negativt av personalomsättning då det komplicerar för managementkonsultföretagen att möta efterfrågan samt att viktiga nyckelkompetenser går förlorade. Det onyanserade forskningsfältet om personalomsättning i konsultbranschen framställer därmed inte en helt korrekt bild av verkligheten. I stället kan konstateras att det nyanserade allmänna forskningsfältet om personalomsättning är mer applicerbart för denna studie. Slutligen, de HR-aktiviteter som bidrar till numerisk och funktionell flexibilitet i managementkonsultföretag är arbetsgivarvarumärke, rekrytering, utbildning samt exit-hantering. / The general field of research on employee turnover is nuanced as it demonstrates both positive and negative consequences of employee turnover. The same field of research in the consulting industry, on the other hand, still lacks nuanced research. Instead, it presents employee turnover as negative and focuses only on how consulting firms should work to retain employees. At the same time, management consulting firms need numerical and functional flexibility, where employee turnover can be a part of achieving these. HR activities have also proven to be important for consulting firms' flexibility and competitiveness. Question thus arises as to which HR activities contribute to the flexibility of management consulting firms, and whether employee turnover in management consulting firms is as negative as the research field in the industry believes. The purpose of the study is to create a deeper understanding of how employee turnover affects numerical and functional flexibility in management consulting firms. To understand this, the study also aims to investigate which HR activities contribute to numerical and functional flexibility. This with a hope of generating a nuance to the consulting industry's research field, which today does not adopt a nuanced view of employee turnover. The study is a qualitative multiple-case study where empirical material has been collected through semi-structured interviews with partners and managers from seven management consulting firms in Sweden. The study is based on a hermeneutic scientific approach and with an iterative approach. Finally, the empirical data have been analyzed using a thematic analysis method. Employee turnover has a positive effect on management consulting firms' numerical and functional flexibility, as it enables, among other things, a suitable number of consultants with highquality competence in the firms' career ladders. However, numerical and functional flexibility is also negatively affected by employee turnover as it complicates for management consulting firms to meet demand and that important key competencies are lost. The nuanced research field on employee turnover in the consulting industry thus does not present a completely correct picture of reality. Instead, it can be stated that the nuanced general research field on employee turnover is more applicable for this study. Finally, the HR activities that contribute to numerical and functional flexibility in management consulting firms are employer branding, recruitment, training and exit management.