För många av dagens kommersiella hyresgäster och fastighetsägare är det viktigt med organisatorisk skalbarhet för att kunna anpassa sin verksamhet eller fastighet efter ändrade omständigheter. Detta har flera orsaker. Bland annat det snabbt föränderliga samhälle vi lever i, delvis sprunget ut den senaste tidens digitalisering och globalisering. Många företag kämpar dessutom för sin överlevnad på en hyresmarknad som favoriserar långa och fasta hyresstrukturer. Samtidigt har vår strävan efter hållbarhet konkretiseras allt mer på fastighetsmarknaden och tar sig bland annat uttryck i form av olika delningsekonomiska lösningar som har förändrat synen på traditionella kontor och avtal samt enformiga fastighetsanvändningar. Det finns en ny efterfrågan på hyresmarknaden som kräver en ökad nivå av fastighetsstrategisk flexibilitet. Denna uppsats ämnar definiera olika sätt att öka flexibiliteten i kommersiella kontor, fastigheter och hyreskontrakt och framförallt ta fasta på de möjligheter som skapas såväl som potentiella risker. Genom coworking tillåts kontorshyresgäster att hyra kontorsyta under flexibla former samtidigt som de kan åtnjuta ett ökat nätverkande och andra sociala förmåner. Multi- och mixed-use är benämningen på sådana flexibla fastigheter som byggs för att långsiktigt kunna inrymma olika funktioner vid olika tidpunkter eller simultant. De flexibla kontrakten avser i denna uppsats traditionella kontrakt som tillfogats realoptioner vilka tillåter en ändring av det avtalade innehållet, eller kontrakt som digitaliserats i en blockkedja. Studien visar att flexibilitet som produkt har stor potential att låsa upp den kommersiella hyresmarknaden och underlätta för en delningsekonomisk utveckling där resurser nyttjas bättre och många företags chanser att överleva i framtiden ökar. Flexibiliteten skapar inte bara värden för hyresgäster utan även hyresvärdar och fastighetsägare kan profitera på flexibiliteten. Detta kräver emellertid att aktörerna har de rätta förutsättningarna för att riskerna inte ska bli för stora och flexibiliteten ett vågspel. Sammanfattningsvis har det flexibla kontoret, den flexibla fastigheten och det flexibla hyreskontraktet potential att bidra till en socialt och ekonomiskt hållbar marknad, och skapa mervärden för de som gör allt rätt. / To many of today’s commercial tenants and real estate owners it is crucial with an ability to adjust their business or property to new circumstances. This is due to several reasons. For instance, the rapidly changing society caused by digitalisation and globalisation and the fact that many companies are struggling to survive on a market that favors long and rigid rental structures. Furthermore, the trend of sustainability is partly expressing itself through the growing sharing economy. All together the attitude towards traditional offices and leases as well as a uniform use of buildings has changed and a new demand for strategic flexibility has formed on the market. This study aims to define different ways to increase the flexibility in commercial offices, properties and leases and foremost to find out the possibilities and risks that follows and thereby to whom and when it would be beneficial. Coworking allows tenants to rent office space with flexible conditions while being able to appreciate the social benefits. Multi- and mixed-use are adaptable properties designed to accommodate various functions at different times or simultaneously. The flexible leases in this study refers to leases including real options as well as smart contracts made possible by the blockchain technology. The study shows that flexibility as a product has a great potential to unlock the commercial rental market and facilitate a development of the sharing economy where resources are used more efficiently, and businesses are increasing their chances to survive. Flexibility incorporated in real estate is not only valuable to tenants but also to landlords and property owners. This however requires the right circumstances to limit the risk and ensure that the flexibility does not become a venture. In conclusion, the flexible office, the flexible property and the flexible lease can contribute to a socially and economically sustainable market and create additional value for those applying it right.

Behovet av kontorslokaler har förändrats kraftigt under de senaste åren. Denna rapport är en fallstudie på Teknikringen 10 B på KTH:s campusområde, där delar av ABE-skolan har sitt kontor. Här sitter institutionen för Fastigheter och Byggande och SEED. Byggnaden ägs och förvaltas av Akademiska Hus med KTH som hyresgäst och ABE-skolan som brukare. En viktig aspekt är att hyresförhållandet mellan ABE-skolan och Akademiska Hus faller inom ramen för offentlig förvaltning. Till skillnad från ett normalt hyresförhållande har KTH inte lika stor möjlighet att påverka deras hyreskontrakt. Detta på grund av deras roll som statlig aktör vars fastigheter också ägs av en annan statlig aktör, staten. Resultatet av denna fallstudie visar att det finns flera förslag till hur man kan utveckla hyreskontrakt i offentlig förvaltning. I det aktuella fallet krävs det delvis högre och förändrade incitament för Akademiska Hus att ha en mer hållbar lokalförsörjning, där ansvaret för att skapa dessa incitament ligger hos staten. Ett ytterligare förslag för att utöka flexibiliteten i avtalen kan vara möjligheten att hyra per våningsplan i stället för hela byggnader. Detta skulle göra det lättare för hyresgästerna att hyra endast den yta de är i behov av. Till sist skulle de interna kontrakten mellan institutionerna och KTH centralt kunna ses över. Om KTH centralt kunde få större auktoritet och frihet att besluta om lokalernas utformning och fördelning skulle det förenkla för skolorna att avstå yta som de inte längre är i behov av och därmed kunna sänka sina lokalkostnader. Skolorna på KTH är måna om att sänka sina lokalkostnader eftersom de har en stor påverkan på kvaliteten i undervisningen. / The need for office space has changed dramatically during these recent years. This case study is performed at Teknikringen 10 B on KTH's campus area, where parts of the ABE school have their office. In this building the Department of Real Estate and Construction and SEED are stationed. The building is owned and managed by Akademiska Hus with KTH as tenant and the ABE school as user. An important aspect is that the rental relationship between ABE school and Akademiska Hus falls within the framework of public administration. Unlike a normal tenancy, KTH does not have as great opportunity to influence their lease. This is because of their role as a state actor, whose real estate is owned by another state actor. The result of this case study shows that there are several different proposals for how to develop leases in public administration. In this specific case, higher and changed incentives are required for Akademiska Hus to have a more sustainable local supply and the responsibility for creating these incentives lies with the state. An additional proposal to increase the flexibility of the agreements may be the possibility of renting floors instead of entire buildings. Lastly, the internal contracts between the departments and KTH could be improved. If KTH could have greater authority and ability to determine the distribution of the premises, it would make it easier for the schools to give up space that they no longer need and be able to reduce their premises costs. The schools at KTH are keen to reduce their premises costs because they have a major impact on the quality of teaching.