I dagsläget står det svenska kraftnätet inför en stor utmaning om det ska kunna klara av att tillgodose Sveriges växande elbehov. Stora delar av kraftnätet måste förnyas samtidigt som det byggs ut. Vid projektering av nya kraftledningsgator måste geografisk information samlas in för att kunna planera arbetet och representera de möjliga kraftledningsgatorna som höjdmodeller. Det är då viktigt att denna data är korrekt. LiDAR-data är ett bra alternativ då det kan ge en bra bild av marken trots vegetation som kan befinna sig i en eventuell kraftledningsgata. I dagsläget används antingen Lantmäteriets Nationella Höjdmodellen (NH-modellen), eller så genomförs en luftburen laserskanning med hjälp av flygplan. Då NH-modellen ibland kan upplevas som otillräcklig på grund av sin låga upplösning, samtidigt som luftburen laserskanning kan vara kostsamt både ekonomiskt och ur en miljösynpunkt är det intressant att utforska alternativa metoder.    Syftet med detta examensarbete är att genomföra en jämförelseanalys av höjdmodeller genererade med LiDAR-data insamlade med UAV och flygplan för att få svar på vad som väsentligt skiljer dem åt och ifall LiDAR-data insamlat med UAV kan vara ett alternativ till LiDAR-data insamlat med flygplan. Detta görs tillsammans med företagen Nektab och Swescan för att undersöka möjligheterna att kunna erbjuda en ny produkt till sina kunder och uppdragsgivare. Ett tidigare projekterat område utanför Horndal i Dalarna, undersöktes då det fanns tillgängliga LiDAR-data från en tidigare luftburen laserskanning gjord med flygplan. LiDAR-data samlades in med drönare med två olika skanningsmetoder, repetitive och non-repetitive, den 3:e maj 2023. Bearbetning av punktmolnet genomfördes i DJI Terra och Terrasolids programvaror Terrascan och Terramatch. Kvalitetsberäkningar genomfördes i Excel. Höjdmodeller skapades i Esris Arcmap 10.8 och analyser gjordes för att jämföra de olika höjdmodellernas höjdvärden, lutning samt profiler.     Punktmolnen genererade med UAV-LiDAR hade en lägesnoggrannhet i höjd som uppfyllde kraven för HMK-standardnivå 3, och punktmolnet genererat med skanningsmetoden non-repetitive hade en bättre lägesnoggrannhet i höjd än punktmolnet genererat med flygplans-LiDAR. Skillnaderna som kunde upptäckas mellan de olika höjdmodellerna var små och påverkades både av skillnader i klassning och insamlingsmetod. Slutsatsen som drogs är att insamling av LiDAR-data med UAV och generering av kvalitativa höjdmodeller med dessa data är fullt möjligt för mindre områden så som det i det här arbetet. / The Swedish power grid is currently facing a big challenge if it’s going to be able to meet Sweden’s growing demand for electricity. While large parts of the power grid must be updated, there also needs to be a big expansion. When planning new corridors for the powerlines, geographical information must be collected to be able to visualize said corridors as Digital Elevation Models (DEMs) and it is thus important that the data is correct. LiDAR-data is a suitable alternative for this as it can represent the ground well despite any vegetation that might be present in the planned corridor. Currently open-source data from the Swedish National Land Survey, the National Elevation Model (the NH-model), is often used, or the area is mapped with airborne laser-scanning from a plane. However, the NH-model is sometimes not a suitable alternative due to its low resolution, while airborne laser-scanning can be both environmentally and economically costly. It is therefore interesting to explore alternative methods.    The aim of this bachelor thesis is to conduct a comparative analysis between DEMs generated by LiDAR-data collected by UAV and by plane to see where they differ, and if LiDAR-data collected by UAV is a potential alternative to LiDAR-data collected by plane. This will be done in collaboration with Nektab and Swescan to explore the possibility of being able to offer a new product to their customers and clients. A previously planned area outside the Swedish town of Horndal in the county of Dalarna, was used due to already existing plane-collected LiDAR-data. LiDAR-data was collected with an UAV through two different scanner-methods, repetitive and non-repetitive, on the 3rd of May 2023. The processing of the pointclouds were performed in DJI Terra and Terrasolids software Terrascan and Terramatch. Quality calculations and control was done in Excel. DEMs were created in Esris software Arcmap 10.8 and different analyses were performed to compare the DEMs elevation, slope, and profiles.    The point clouds generated from the UAV-LiDAR had a positional accuracy equivalent to the Swedish HMK-standard level 3, and the pointcloud generated from the non-repetitive­ scanner-method had a better positional accuracy for the z-value than the pointcloud generated from the plane-LiDAR. The differences between the DEMs were small and were caused both by difference in classification of the point clouds and collection method. The conclusion is that collection of LiDAR-data through UAV and the generation of high quality DEMs from this data is fully possible for smaller areas such as the one in this thesis.