This thesis builds upon the etiology of forced migration studies. It contributes to the field in three specific ways. First, by using a global database that is not limited to OECD countries; second, by observing the last twenty years, which is also the most migrant intense period in human history; third, by operationalizing human rights violations as an independent variable. I conduct statistical analyses using fixed effects least squares, on a pooled cross-sectional time-series data set, consisting of data from 175 countries for the years 1995–2014. My findings contradict two recent studies that have suggested that the reasons behind forced migration have changed since the end of the Cold War. Rather, the results of this study support the conclusion that threats against personal integrity causes people to leave their homes. International violence on the own nations territory as a threat to the personal integrity, civil violence as a threat to the personal integrity and dissident violence as a threat to the personal integrity all have statistical significant effects on refugee populations. I conclude the thesis by suggesting several areas that should be of great interest for further research.

Denna studie sker med bakgrund av den flyktingsituation som uppstod i världen under 2015 och som kom att kallas den värsta flyktingkatastrofen sedan andra världskriget. Många länder i Europa, Sverige inkluderat, upplevde ett ökat antal asylsökande under denna period och detta blev föremål för en intensiv mediabevakning och en rad politiska åtgärder. Syftet med denna uppsats är att kritiskt granska hur flyktingar och flyktingmigrationen till Sverige under hösten 2015 konstrueras genom den offentliga diskursen som förekommer i svensk nyhetsrapportering. Syftet är även att undersöka hur dessa konstruktioner kan komma att skapa en bild av människor på flykt som ”den andre”. Detta kommer göras genom att undersöka på vilket sätt flyktingmigrationen framställs i Aftonbladet med utgångspunkt i två av de politiska beslut som togs 2015, nämligen införandet av ID-och gränskontroller. Detta har gjorts genom en kvalitativ textanalys med hjälp av en perspektivanalys. Två perspektiv kunde identifieras i de undersökta artiklarna, Hot-perspektivet, där flyktingmigrationen till Sverige framsälldes som ett hot mot Sverige och den svenska välfärden, och Humanitetperspektivet, som fungerade som ett motperspektiv till Hot-perspektivet där Hot-perspektivets problemformulering ifrågasätts och den problematiska situationen anses vara att i och med de politiska besluten om att begränsa antalet asylsökande hotas flyktingars grundläggande mänskliga rättigheter. Studien kom fram till att Hot-perspektivet präglas starkt av en nationalstatlig uppfattning med spår av en rasistisk diskurs som bidrar till att sprida en uppdelning mellan ”vi” och ”dem” som i sin tur kan leda till spridandet av en exkluderande inställning gentemot asylsökande. Genom att beskriva flyktingmigrationen som ett hot mot det svenska samhället bidrar perspektivet till att legitimera en mer restriktiv hållning då dessa beslut framstår som rimliga och möjliga. Humanitetperspektivet präglas av en mer global syn som erbjuder en mer inkluderande uppfattning av flyktingar och asylsökande. Genom att lyfta problemformuleringen och placera den problematiska situationen både i och utanför Sverige bidrar Humanitetperspektivet med men mer global syn på flyktingmigrationen som sammanfogar världen till ett mer sammansatt samhälle istället för att se den som uppdelad i nationer.