<p>Målet med detta examensarbete är att ta fram ett gränsnitt för navigering i stora datamängder samt undersöka eventuella styrkor och svagheter hos detta gränsnitt. Bakgrunden till projektet är att företaget Analog Software utvecklar ett system som automatiskt skall klassificera objekt i en datamängd och sedan presentera denna klassificerade datamängd.</p><p>Gränsnittet skall stödja en informationssökningsstrategi som benämns ”browsing”. En teknik för visualisering av information som varit framgångsrik är den så kallade ”Fisheye-tekniken” som baseras på en analogi med en vidvinkellins. Tekniken visar lokal information med hög detaljrikedom samtidigt som den visar global information med låg detaljrikedom.</p><p>Ett flertal gränssnitt har använt sig av denna teknik för visualisering av information. I detta arbete har ett textbaserat Fisheye-gränssnitt tagits fram och testat med avseende på två olika funktioner. De två funktionerna är ”anomalier” och ”stöd för bokmärken”.</p><p>Hypoteserna var:</p><p>1. Om anomalier fanns i datastrukturen så skulle en Fisheye-teknik förstärka dessa.</p><p>2. En bokmärkesfunktion skall ej behövas då Fisheye-tekniken erbjuder global kontext och byte av fokus går snabbt.</p><p>Två experiment utfördes med 28 försökspersoner. I experiment 1 använde hälften av försökspersonerna ett standargränssnitt och hälften ett Fisheye-gränssnitt. De fick navigera i en datamängd sorterad på två olika sätt och ange om det upplevde sorteringen som naturlig eller konstig.</p><p>I experimet 2 ingick samma försökspersoner som i experiment 1. I detta experiment fick hälften navigera med ett Fisheye-gränsnitt med bokmärkesfunktion och hälften med ett Fisheye-gränssnitt utan bokmärkesfunktion. De skulle navigera i en datamängd och svara på ett antal frågor.</p><p>Resultaten visade att Hypotes 1 kunde förkastas. Försökspersonerna som använde sig av Fisheye-gränsittet upplevde datamängden att vara mer naturlig än den grupp som använt sig av ett standardgränssnitt. För hypotes 2 kunde inga säkra slutsatser dra på grund av att experimentet inte lyckades mäta det som avsågs att mätas.</p>

No description available.

In the arena of software development, implementing a software design (no matter how perfect the design) is rarely done right the first time. Consequently, debugging one's own (or someone else's) software is inevitable, and tools that assist in this often-arduous task become very important with respect to reducing the cost of debugging as well as the cost of the software life cycle as a whole. Many tools exist with this aim, but all are lacking in a key area: information visualization. Applying information visualization techniques such as zooming, focus and context, or graphical representation of numeric data may enhance the visual debugging experience. To this end, drawing data structures as graphs is potentially a step in the right direction, but more must be done to maximize the value of time spent debugging and to minimize the actual amount of time spent debugging. This thesis will address some information visualization techniques that may be helpful in debugging (specifically with respect to visual debugging) and will present the results of a small pilot study intended to illustrate the potential value of such techniques. / Master of Science

Interactive fisheye views use distortion to show both local detail and global context in the same display space. Although fisheyes allow the presentation and inspection of large data sets, the distortion effects can cause problems for users. One such problem is lack of memorability the ability to find and go back to objects and features in the data. This thesis examines the possibility of improving the memorability of fisheye views by adding historical information to the visualization. The historical information is added visually through visit wear, an extension of the concepts of edit wear and read wear. This will answer the question Where have I been? through visual instead of cognitive processing by overlaying new visual information on the data to indicate a users recent interaction history. This thesis describes general principles of visibility in a space that is distorted by a fisheye lens and defines some parameters of the design space of visit wear. Finally, a test system that applied the principles was evaluated, and showed that adding visit wear to a fisheye system improved the memorability of the information space.

Interactive fisheye views use distortion to show both local detail and global context in the same display space. Although fisheyes allow the presentation and inspection of large data sets, the distortion effects can cause problems for users. One such problem is lack of memorability the ability to find and go back to objects and features in the data. This thesis examines the possibility of improving the memorability of fisheye views by adding historical information to the visualization. The historical information is added visually through visit wear, an extension of the concepts of edit wear and read wear. This will answer the question Where have I been? through visual instead of cognitive processing by overlaying new visual information on the data to indicate a users recent interaction history. This thesis describes general principles of visibility in a space that is distorted by a fisheye lens and defines some parameters of the design space of visit wear. Finally, a test system that applied the principles was evaluated, and showed that adding visit wear to a fisheye system improved the memorability of the information space.

Illustrative visualization is a term for visualization techniques inspired by traditional technical and medical illustration. These techniques are based on knowledge of the human perception and provide effective visual abstraction to make the visualizations more understandable. Within volume rendering these expressive visualizations can be achieved using non-photorealistic rendering that combines different levels of abstraction to convey the most important information to the viewer. In this thesis I will look at illustrative techniques and show how these can be used to visualize anatomical structures in a medical volume data. The result of the thesis is a prototype of an anatomy education application, that makes use of illustrative techniques to have a focus+context visualization with feature enhancement, tone shading and labels describing the anatomical structures. This results in an expressive visualization and interactive exploration of the human anatomy.

Målet med detta examensarbete är att ta fram ett gränsnitt för navigering i stora datamängder samt undersöka eventuella styrkor och svagheter hos detta gränsnitt. Bakgrunden till projektet är att företaget Analog Software utvecklar ett system som automatiskt skall klassificera objekt i en datamängd och sedan presentera denna klassificerade datamängd. Gränsnittet skall stödja en informationssökningsstrategi som benämns ”browsing”. En teknik för visualisering av information som varit framgångsrik är den så kallade ”Fisheye-tekniken” som baseras på en analogi med en vidvinkellins. Tekniken visar lokal information med hög detaljrikedom samtidigt som den visar global information med låg detaljrikedom. Ett flertal gränssnitt har använt sig av denna teknik för visualisering av information. I detta arbete har ett textbaserat Fisheye-gränssnitt tagits fram och testat med avseende på två olika funktioner. De två funktionerna är ”anomalier” och ”stöd för bokmärken”. Hypoteserna var: 1. Om anomalier fanns i datastrukturen så skulle en Fisheye-teknik förstärka dessa. 2. En bokmärkesfunktion skall ej behövas då Fisheye-tekniken erbjuder global kontext och byte av fokus går snabbt. Två experiment utfördes med 28 försökspersoner. I experiment 1 använde hälften av försökspersonerna ett standargränssnitt och hälften ett Fisheye-gränssnitt. De fick navigera i en datamängd sorterad på två olika sätt och ange om det upplevde sorteringen som naturlig eller konstig. I experimet 2 ingick samma försökspersoner som i experiment 1. I detta experiment fick hälften navigera med ett Fisheye-gränsnitt med bokmärkesfunktion och hälften med ett Fisheye-gränssnitt utan bokmärkesfunktion. De skulle navigera i en datamängd och svara på ett antal frågor. Resultaten visade att Hypotes 1 kunde förkastas. Försökspersonerna som använde sig av Fisheye-gränsittet upplevde datamängden att vara mer naturlig än den grupp som använt sig av ett standardgränssnitt. För hypotes 2 kunde inga säkra slutsatser dra på grund av att experimentet inte lyckades mäta det som avsågs att mätas.

This thesis project set out to find and implement a comfortable way to explore vast, multidimensional datasets using interactive multiscale visualizations to combat the ever-growing information overload that the digitized world is generating. Starting at the realization that even for people not working in the fields of information visualization and data science the size of interesting datasets often outgrows the capabilities of standard spreadsheet applications such as Microsoft Excel. This project established requirements for a system to overcome this problem. In this thesis report, we describe existing solutions, related work, and in the end designs and implementation of a working tool for initial data exploration that utilizes novel multiscale visualizations to make complex coherences comprehensible and has proven successful in a practical evaluation with two case studies.

No description available.

Les écrans d'ordinateurs sont de très petite taille comparés à celles des jeux de donnés dans de nombreux domaines. Pour pallier au problème de visualisation de grandes quantités de données, les interfaces de navigation multi-échelles rendent possible l'exploration interactive des données, en facilitant la transition entre vues zoomées et dé-zoomées afin de permettre à l'utilisateur d'examiner les informations en détail ou de pouvoir les interpréter dans un contexte plus global. L'étude de ces interfaces est un domaine important de la recherche en Interaction Homme-Machine, et de nombreuses techniques de navigation ont été proposées lors des vingt dernières années. Nous proposons une nouvelle approche de conception pour les interfaces de navigation multi-échelles dîtes content-aware. Cette approche est basée sur l'adaptation dynamique d'éléments de l'interface au contenu de la scène que l'utilisateur est en train de visualiser, permettant ainsi de proposer des représentations plus pertinentes. Nous présentons trois nouvelles techniques de navigation basées sur cette approche de conception, qui montrent comment appliquer celle-ci pour traiter différents problèmes de navigation, aussi bien en 2D qu'en 3D. Nous présentons dans un premier temps Arealens et Pathlens, deux lentilles de grossissement 2D dont la forme va s'adapter à la géométrie des objets d'intérêts afin de proposer une meilleur intégration de la vue zoomée dans son contexte environnant. Une expérience de laboratoire contrôlée de Arealens met en évidence un gain de performance de ce type de lentille par rapport aux lentilles de grossissement classiques pour une tâche de recherche visuelle. Nous introduisons ensuite Gimlens, une lentille de grossissement 3D permettant l'exploration de modèles complexes. Gimlens permet d'identifier rapidement les objets d'intérêt de la scène, d'afficher des vues détaillées de ces objets, de parcourir des orbites autour de ceux-ci et de les mettre en perspective dans leur contexte environnant. L'utilisateur peut également combiner les lentilles pour afficher simultanément différentes vues complémentaires de la scène / Computer screens are very small compared to the size of large information spaces that arise in many domains. The visualization of such datasets requires multiscale navigation capabilities, enabling users to switch between zoomed-in detailed views and zoomed-out contextual views of the data. Designing interfaces that allow users to quickly identify objects of interest, get detailed views of those objects, relate them and put them in a broader spatial context, raise challenging issues. Multi-scale interfaces have been the focus of much research effort over the last twenty years.There are several design approaches to address multiscale navigation issues. In this thesis, we review and categorize these approaches according to their level of content awareness. We identify two main approaches: content-driven, which optimizes interfaces for navigation in specific content; and content-agnostic, that applies to any type of data. We introduce the content-aware design approach, which dynamically adapts the interface to the content. The latter design approach can be used to design multiscale navigation techniques both in 2D or 3D spaces. We introduce Arealens and Pathlens, two content-aware fisheye lenses that dynamically adapt their shape to the underlying content to better preserve the visual aspect of objects of interest. We describe the techniques and their implementation, and report on a controlled experiment that evaluates the usability of Arealens compared to regular fisheye lenses, showing clear performance improvements with the new technique for a multiscale visual search task. We introduce a new distortion-oriented presentation library enabling the design of fisheye lenses featuring several foci of arbitrary shapes. Then, we introduce Gimlens, a multi-view detail-in-context visualization technique that enables users to navigate complex 3D models by drilling holes into their outer layers to reveal objects that are buried into the scene. Gimlens adapts to the geometry of objects of interest so as to better manage visual occlusion problems, selection mechanism and coordination of lenses.