• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • 1
  • Tagged with
  • 5
  • 5
  • 5
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Förekomsten av hypotermi vid rutinbarnanestesi

Andreas, Persson January 2016 (has links)
Background:  Children going through surgery are likely to develop hypothermia caused by anesthesia, which can have severer consequences both peri and postoperatively. With increased understanding and knowledge regarding the correct methods for prevention, hypothermia caused by anesthesia in children can be reduced. This in turn, will lead to better and safer care. Aim: To describe the presence of hypothermia in children undergoing anesthesia. Also, this study will look at how the nurse anesthetists’ different interventions to preserve heat affect the occurrence of hypothermia. Methods: A descriptive retrospective study was performed. Medical records were reviewed to collect data. Results: The result showed that despite interventions to preserve heat were implemented, hypothermia caused by anesthesia still occurred during surgery. Gender, age and type of operation were factors that did not correlate with the presence of hypothermia. The length of surgery was shown to have some negative correlation with presence of hypothermia. Nursing interventions to preserve heat had no significant association with hypothermia. Conclusions: Nurse anesthetist used different combinations of interventions to preserve heat and reduce the risk for hypothermia in children. The majority of children obtained three or more different interventions aimed to preserve heat. Despite this, several children developed hypothermia during surgery. By increasing the nurse anesthetists’ knowledge and awareness regarding hypothermia caused by anesthesia, it can lead to improvement in providing safe care and reduce the number of cases where hypothermia occurs. Continued similar studies could lead to more person-centered care with personalized policies and amend the methods used regarding hypothermia caused by anesthesia. / Bakgrund: Barn som opereras löper stor risk att drabbas av anestesiinducerad hypotermi. Anestesiinducerad hypotermi kan leda till allvarliga konsekvenser både peri- och postoperativt för barnet.  Med ökad förståelse, kunskap och rätt metoder kan anestesiinducerad hypotermi reduceras och öka förutsättningar till en säker vård. Syfte: Att beskriva förekomsten av hypotermi vid rutinbarnanestesi. Ett annat syfte är att studera hur anestesisjuksköterskans olika värmebevarande omvårdnadsåtgärder associeras med uppkomsten av hypotermi. Metodbeskrivning: En deskriptiv retrospektiv journalgranskningsstudie genomfördes och 147 journaler granskades. Resultat: Studiens resultat påvisade att anestesiinducerad hypotermi förekom under operationsperioden även om värmebevarande åtgärder användes. Kön, ålder och typ av operation var inte associerade med förekomst av hypotermi. Operationstiden visade sig ha en svag negativ korrelation med förekomsten av hypotermi. Värmebevarande omvårdnadsåtgärder hade ingen signifikant association med hypotermi. Slutsats: Anestesisjuksköterskan använde olika kombinationer av värmebevarande åtgärder för att minska risken för utveckling av hypotermi hos patienterna. Majoriteten av barnen erhöll tre eller fler värmebevarande åtgärder. Trots det hade flera barn hypotermi under operationen. Att försöka öka kunskapen och medvetenheten hos anestesisjuksköterskan om anestesiinducerad hypotermi, dess risker och konsekvenser samt förebyggande åtgärder kan om möjligt leda till ökade förutsättningar för en säker vård och minskat antal patientfall där oavsiktlig hypotermi förekommer. Fortsatta liknande studier inom forskningen skulle möjligt kunna leda till mer personcentrerad vård med individanpassade riktlinjer, metoder, handlingsplaner gällande anestesiinducerad hypotermi.
2

Oavsiktlig hypotermi i den intraopeativa fasen : En randomiserad pilotstudie och instrumentutveckling

Raatikainen, Daniéla, Åkerlind, Åsa January 2014 (has links)
Oavsiktlig hypotermi är ett ämne som hamnat i skymundan i den hektiska intraoperativa fasen för anestesisjuksköterskan. Patientens nedkylning påbörjas redan vid de preoperativa förberedelserna. En salstemperatur under 22˚C är den vanligaste orsaken till hypotermi hos patienterna och deras kroppstemperatur bör inte understiga 36,5˚C. Förebyggande åtgärder som att använda värmefiltar, salstemperatur på 22˚C-23˚C, varma infusioner i blodvärmare, inte exponera mer hud än nödvändigt samt postoperativt använda sig av värmetak. Kroppstemperaturen bör övervakas vid operationer längre än 30 minuter. Genom ökat fokus på kroppstemperaturen i den intraoperativa fasen kan postoperativa komplikationer minskas samt förkorta vårdtiden. Kan påverkbara faktorer under den intraoperativa fasen påverka och minska risken för oavsiktlig hypotermi? Fokus ligger på utvärdering av metod och mätinstrument. Syftet med den randomiserade pilotstudien är att undersöka patienter som drabbas av oavsiktlig hypotermi som genomgår hysterektomi med generell anestesi. Metoden är en kvantitativ pilotstudie med randomiserat urval samt en litteraturgranskning för förbättring av instrumentutveckling. Antalet deltagare i studien var 15 stycken, inga generella slutsatser kan dras. Mild hypotermi har 60 % av deltagarna redan innan operationsstart. Tio av 15 patienter uppnår ej 37°C under de första 30 minuterna oavsett bair hugger eller ej. Temperaturtagning 30 minuter efter ankomst till postoperativaavdelningen är mellan 35,4°C-37,2˚C. För att få ett heltäckande formulär om den perioperativa vården utförs en instrumentutveckling inför kommande primärstudie. Anestesisjuksköterskan är ansvarig för att förebygga och åtgärda hypotermi i enlighet med vad som är bäst för patienten. Vårdtagaren ska alltid stå i centrum och hypotermi är något som lätt kan åtgärdas bara medvetandet inom kunskapsområdet ökar. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård
3

Effect of a preoperative warming intervention on the acute phase response of surgical stress

Wagner, Vanda Doreen 01 June 2007 (has links)
When a patient is exposed surgical stress, the endocrine system secretes hormones in response to that stress. These hormones further activate the immune system to release cytokines and other acute phase reactions. These processes are supposed to protect the body by upregulating the innate immune system and producing an inflammatory response that acts to protect and heal. However, uncontrolled surgical stress may cause a weaker immune response that may lead to delayed wound healing. The phenomenon of unplanned perioperative hypothermia is known to expose patients to additional surgical stress. The purpose of this preliminary experimental study was to determine the effect of a preoperative warming intervention on the acute phase response of surgical stress in surgical patients. Specifically, the aim of this study was to evaluate the effect of a prewarming intervention using a forced-air warming (FAW) device versus routine care (RC) using warmed cotton blankets on the development of unplanned hypothermia, cytokine production, and endocrine responses. It was hypothesized that 1) the FAW participants would experience less unplanned perioperative hypothermia than the RC participants; 2) the FAW participants would experience lower catecholamine and cortisol levels than the RC participants; and 3) the FAW participants would experience higher proinflammatory cytokine and CRP production intra- and postoperatively than the RC participants. Infrared tympanic temperatures and 4 blood samples were taken at 4 time intervals from each of the 28 (n = 14 each group) randomized participants that underwent routine general anesthesia surgery. Serum concentrations of CRP, cortisol and IL-1beta, IL- 6, TNF-alpha, and IFN-gamma, and plasma concentrations of epinephrine and norepinephrine were measured. To test the hypotheses across time and between groups, a repeated measures ANOVA design was used. Though FAW was not associated with a differential endocrine or inflammatory response in this small, preliminary study, further study of forced air warming as a preoperative nursing intervention is warranted. The finding of higher than expected IL-6 levels in the preoperative period suggests a potential role for anxiety, an important factor in psychoneuroimmunological pathways, that could affect recovery and healing. The relationship between surgical stress, anxiety, and preoperative IL-6 deserves further study.
4

Effektivität konvektiver Luftwärmung zur Vermeidung perioperativer Hypothermie. Eine vergleichende Untersuchung von drei unterschiedlichen Geräten an einem validierten Kupfermodell des Menschen / Effectiveness of forced-air warming to avoid perioperative hypothermia. A comparative study of three different devices on a validated copper manikin of the human body

Steinmetz, Nicolas 18 February 2015 (has links)
No description available.
5

En varm patient : Sjuksköterskans omvårdnad och förebyggande av hypotermi i samband med dagkirurgisk operation

Johansson, Marita, Jonasson, Cathrin January 2018 (has links)
Nästan alla patienter blev hypoterma före, under och efter operation. För att undvika detta vidtog sjuksköterskan olika omvårdnadsåtgärder för att minska risken för oönskad hypotermi. Det var viktigt för vårdpersonal att få kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder som är optimala för att minska komplikationer, samt få förståelse för hur hypotermi påverkar patienten under hela vårdförloppet. Kunskapen behövs för att lindra lidandet och öka tryggheten i samband med operation. Syftet var att söka evidens för bästa beprövade omvårdnadsåtgärd för att förebygga hypotermi hos patienter samt beskriva hypotermins påverkan på patienter under dagoperativt vårdförlopp. En litteraturstudie genomfördes där kvantitativa och kvalitativa artiklar analyserades med hjälp av innehållsanalys enligt Fribergs modell (Friberg 2012). Resultatet visade att det var viktigt att börja värma patienten före operation och att starta med en högre begynnelsetemperatur. Vid steriltvättning rekommenderades varm desinfektion. Även vid artroskopier var det en fördel att använda uppvärmd vätska. Vid korta ingrepp fungerade både värmekällan Hot dog (elektriskt täcke/madrass) och Bair Hugger (varmluftstäcke). Bair Hugger var i dagsläget den enskilt mest effektiva metoden för att snabbt höja temperaturen, mest miljömässiga samt ekonomiskt hållbara metoden vid längre operationer, givet att den var inställd på hög värme (43°C). Dock räckte det inte med en metod för att få en normaltempererad patient, utan flera olika metoder behövde kombineras samtidigt. En riktlinje för sjuksköterskor var att fortsätta med hög temperatur på värmekällan även då patientens kroppstemperatur hade uppnått normal temperatur. Först när patienten började svettas var det lämpligt att sänka temperaturen. Det var viktigt att mäta temperaturen för att fånga upp alla som var hypoterma, då inte alla patienter uppvisade symtom såsom shivering. Öka vårdpersonalens medvetenhet om vikten av att värma patienter på operation och använda alla metoder som finns tillgängliga för att minska hypotermi och öka välbefinnandet.

Page generated in 0.0607 seconds