<p>Denna studie fokuserar på bedömningen av muntlig kommunikation, steg tre i franska. Syftet är att analysera två lärares bedömning av muntlig produktion och jämföra resultatet med Skolverkets riktlinjer, som kommer till uttryck genom ett modelltest för nationella prov i muntlig språkfärdighet. Enligt dessa riktlinjer skall man vid betygsättning väga in både språklig korrekthet och förmåga till interaktion.</p><p>Analysen av Skolverkets panel visar två saker :</p><p>• Bedömningen berör i huvudsak två områden: interaktion och språklig korrekthet.</p><p>• Skolverkets panel har, naturligt nog, aktualiserat kursplanens kriterier och lagt störst vikt vid förmågan till interaktion.</p><p>Denna analys av paneldiskussionen har sedan använts för att kategorisera mitt empiriska material enligt samma kategorier. Mina frågeställningar är följande:</p><p>1. Vilka bedömningskriterier är de viktigaste för lärarna ?</p><p>2. Förekommer det några skillnader mellan lärarnas sätt att resonera eller mellan direktiven och lärarnas bedömning?</p><p>Studien visar att de aktiva lärarna, tvärtemot Skolverkets riktlinjer, lade störst vikt vid språklig korrekthet.</p>

Denna studie fokuserar på bedömningen av muntlig kommunikation, steg tre i franska. Syftet är att analysera två lärares bedömning av muntlig produktion och jämföra resultatet med Skolverkets riktlinjer, som kommer till uttryck genom ett modelltest för nationella prov i muntlig språkfärdighet. Enligt dessa riktlinjer skall man vid betygsättning väga in både språklig korrekthet och förmåga till interaktion. Analysen av Skolverkets panel visar två saker : • Bedömningen berör i huvudsak två områden: interaktion och språklig korrekthet. • Skolverkets panel har, naturligt nog, aktualiserat kursplanens kriterier och lagt störst vikt vid förmågan till interaktion. Denna analys av paneldiskussionen har sedan använts för att kategorisera mitt empiriska material enligt samma kategorier. Mina frågeställningar är följande: 1. Vilka bedömningskriterier är de viktigaste för lärarna ? 2. Förekommer det några skillnader mellan lärarnas sätt att resonera eller mellan direktiven och lärarnas bedömning? Studien visar att de aktiva lärarna, tvärtemot Skolverkets riktlinjer, lade störst vikt vid språklig korrekthet.