• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2652
  • 857
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 3513
  • 1773
  • 1765
  • 1706
  • 407
  • 352
  • 328
  • 297
  • 265
  • 264
  • 259
  • 259
  • 255
  • 214
  • 202
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
581

Lärarens syn på hur begreppsförståelsen påverkar elevers attityder vid övergångarna mellan årskurs 6 och 7 i de naturvetenskapliga ämnena

Persson, Josefin, Riling, Kajsa January 2018 (has links)
Varje nytt läsår är det mer än 100 000 elever som börjar årskurs 7. Vid övergångarnamellan årskurs 6 och 7 ska lärare ta över elever som redan besitter kunskaper inomde naturvetenskapliga ämnena. Lärare i årskurs 6 ska lämna över elever som ärrustade för undervisningen i årskurs 7. De mottagande lärarna ska dels ta över elever,men de ska även ta över påbörjad undervisning för att främja elevernas fortsattalärande genom livet. Tidigare undersökningar har visat att elevernas attityder sjunkerför de naturvetenskapliga ämnena i högre årskurser, då ämnet blir mer abstrakt ochfler begrepp tillkommer. Denna studien grundar sig i en kvalitativ undersökning iform av intervjuer med behöriga lärare inom de naturvetenskapliga ämnena. Studiensyftar till att undersöka hur lärare anser att begreppsförståelsen påverkar elevernasattityder till de naturvetenskapliga ämnena, samt hur lärare arbetar, förbereder ochföljer upp elevernas begreppsförståelse vid övergången från årskurs 6 till 7 på denaktuella skolan.Lärarna i studien ger sin version av hur deras undervisning ser ut i denaturvetenskapliga ämnena, hur de arbetar med begrepp samt hur övergångarna påden aktuella skolan ser ut. Lärarna är medvetna att om man vill engagera eleverna iett konstruktivistisk lärande, måste elevernas nuvarande kunskaper tas i beaktandeför att vidareutveckla eleverna. Som lärare är det således ytterst viktigt att skaffa sigförkunskaper om eleverna för att ge dem adekvat stöttning till ett fortsatt lärande.Däremot framkom det i resultatet att det sker varken någon form av överlämningarpå den aktuella skolan för att stödja eleverna och ge dem ett adekvat stöd för attuppnå kunskapskraven eller komma vidare i sin utvecklingskurva
582

Vilka faktorer och arbetsmetoder gynnar elevers motivation att lära sig matematik?

Segerström, Johanna, Djurdjevic, Adela January 2019 (has links)
Huvudsyftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad forskningen säger om vilka faktorer och arbetsmetoder som gynnar elevers motivation att lära sig matematik. Utifrån vår frågeställning skapade vi sökord för att få fram relevant forskning inom vårt område. I vår sökprocess använde vi oss av två databaser via Malmös lärosäte. Forskningen som vi redogör för behandlar tre viktiga faktorer och fyra arbetsmetoder som ska öka elevers motivation i matematik. Faktorerna som lyfts fram är lärarens roll, vårdnadshavares betydelse och summativ bedömning. Arbetsmetoderna som behandlas är berättelsen, flipped classroom, kooperativt lärande och formativ bedömning. Denna kunskapsöversikt visar att elevers motivation påverkas av lärarens förhållningssätt och undervisningsmetoder i matematik. Forskningen visar också att föräldrars inflytande i sina barns utbildning har en avgörande betydelse för barnens motivation och kunskapsutveckling. De forskningsresultat som vi har tagit del av tyder på att bedömning har varierade effekter för elevers motivation. Vissa elever motiveras genom att få betyg medan andra motiveras genom kontinuerlig respons av läraren i undervisningen.
583

Att stödja och undervisa elever med svår synnedsättning eller blindhet i matematik

Xuan-Phung, Lai January 2019 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur lärare och elevassistenter på gymnasieskolan kan stödja och undervisa elever med svår synnedsättning eller blindhet i matematik. Studiens fokus ligger på om anpassade läromedel och undervisningsstrategier kan främja dessa elever i matematik. Studien grundar sig på Vygotskijs sociokulturella teori, en teori om lärande, och på Brousseaus teori om didaktiska situationen. Arbetet är en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjufrågor. För att undersöka området används transkriberingar från sex intervjuer av lärare och elevassistenter som har arbetat eller arbetar med elever med svår synnedsättning. Dessutom gjordes fem observationer på en gymnasieskola för att ta reda på hur matematiklektioner med dessa elever kan se ut. Resultatet visar olika uppfattningar om anpassade läromedel och undervisningsstrategier som baseras på den enskilda elevens förutsättningar. Vissa lärare och elevassistenter arbetar exempelvis med digitala hjälpmedel, medan vissa lärare och elevassistenter arbetar med taktila material. Sammanfattningsvis visar studien vikten av varierade anpassade läromedel och undervisningsstrategier för att kunna stödja, främja och stimulera elever med svår synnedsättning eller blindhet i matematiklärande.
584

Didaktiska aspekter av inkludering i matematikundervisning

AL-Saedi, Manar January 2020 (has links)
No description available.
585

Laborativ matematik

Svensson, Jessica, Lindros, Sara January 2020 (has links)
Med denna kunskapsöversikt är syftet att ta reda på om laborativt arbetssätt har någon inverkan på elevers lärande vid undervisning. Hela arbetet utgår från vår huvudfrågeställning: har ett laborativt arbetssätt någon inverkan på elevers matematiska utveckling? För att kunna besvara frågeställningen och syftet har sökningar med kombinationer av olika sökord genomförts i olika databaser såsom ERIC, Swepub och Google Scholar. Genom olika urvalskriterier och relevans utifrån innehåll har artiklar valts ut för att kunna besvara frågeställningen. Sammanlagt valdes 11 artiklar ut, därav 3 stycken valdes bort.Resultatet av kunskapsöversikten indikerar på att den matematiska utvecklingen hos elever utvecklas när det erbjuds korrekt undervisning med hjälp av laborativt material. Det är lärarens ansvar att förmedla undervisning som vägleder eleverna rätt i hur de ska tillämpa användningen av det laborativa materialet. Det framgår även att lärare använder sig mer av laborativt material i de yngre åldrarna, och att det avtar i äldre årskurser. Anledningen till detta kan vara att lärare inte tror på att arbeta laborativt kan gynna eleverna. Frågan är om lärare är bekväma att tillämpa en variationsrik undervisning som erbjuder ett laborativt arbetssätt. Kompetensen hos lärarna är viktig för att de ska kunna erbjuda undervisning med laborativt material.
586

Matematisk problemlösning - förmågor och strategier

Dulbic, Elma January 2020 (has links)
No description available.
587

Relationskompetens En kvalitativ studie om hållbar lärandemiljö och ledarskap inom ämnet matematik

Ibis, Virgil January 2019 (has links)
Följande uppsats behandlar klassrummet som en arena för elevers lärande. I uppsatsen presenteras begreppet hållbar lärandemiljö som innebär klassrumsklimat där lärare arbetar med ett längre tidsperspektiv i åtanke dvs hur ett gott klassrumsklimat kan upprätthållas. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, med människors individuella bakgrunder i åtanke. Syftet med mitt examensarbete är att genomföra en undersökning om vad som gör lärandemiljön i matematik hållbar utifrån genomförda intervjuer med tre gymnasielärare. Studien ämnar fånga upp lärarnas egna uppfattning kring lärandemiljön samt ledarskap. I examensarbetet lyfts deras föreställning om vilka strategier och roller som anses vara effektiva i lärarnas vardagliga arbete dvs pedagogiskt ledarskap, hållbara relationer med eleverna oavsett kön, sexuell läggning, bakgrund mm. Examensarbetets teoretiska begynnelsepunkt är det sociokulturella perspektivet vilket jag har försökt att baka in lärarens människosyn, planering, ledarskap, det förebyggande arbetet men också elevens kognitiva färdigheter vilket kan bidra till att utvecklingen inom den hållbara lärandemiljön. Min studies kunskapsbidrag handlar till stor del om att lärare behöver ha goda kunskaper i hur man skapar hållbara relationer med elever för en hållbar lärandemiljö som en grundsten i att undervisningen ska kunna möjliggöras för elevers lärande. Även mina frågeställningar handlar om att undersöka gymnasielärares uppfattning och föreställningar om eget arbetsklimat, ledarskap, relationskompetens samt erfarenhet. Inom denna studie påvisas det även speciallärarens bidragande roll i att tillsammans med ordinarie läraren i matematik skapa en hållbar lärandemiljö. Det karakteristiska inför en hållbar lärandemiljö varit önskemål om utvecklingsmöjligheter i samarbetet mellan matematikläraren och specialläraren. En positiv människosyn med fokus på att bygga hållbara relationer elev-lärare och ömsesidig respekt ger goda lärandeprocesser. I denna studie och utifrån lärarintervjuerna har jag även kommit fram till att lärarens pedagogiska kapital samt en sparsam forskning inom påverkan av nya samhällsförändringar, i takt med ökning av mångfald i svensk skola är viktiga komponenter i den hållbara lärandemiljön. Lärarutbildningen väger lika tungt i sammanhanget som behöver skapa goda förutsättningar i lärarens nya utmaningar då hållbara lärandemiljöer kräver förändrade kompetenser hos lärarna. Nyckelord: Lärandemiljö, matematiksvårigheter, ledarskap, speciallärare
588

Matematik i förskolan. - En studie om förskollärares syn på ämnet matematik i förskolan och deras arbete med vardagsmatematik

Cortes Andrade, Chantal January 2018 (has links)
Matematik är ett ämne som oftast förknippas med skolans matematik, vilket gör att arbetemed matematik i förskola får en annan upplevelse och uppfattning. Syftet med denna studie äratt se hur matematik upplevs i förskolan och hur förskolelärare uppfattar arbete medvardagsmatematik i förskolan. Detta är för att förstå förskolelärarnas perspektiv ocherfarenhet av ämnet matematik.I denna studie använder jag kvalitativ metodik för att undersöka förskollärarnas uppfattningom ämnet matematik. Samt hur förskollärarna arbetar med vardaglig matematik i förskolan.Därefter kopplar jag dessutom med förskollärarna svar med mina frågorställningar.Den teoretiska utgångspunkten i arbetet består av fyra teorier som sammankopplar i arbetet.Biskop (1998) Sex matematiska aktiviteter, Vygotskij (1995) Sociokulturella perspektiv,Piaget (2013) Konstruktivism och Variationsteori.I mitt resultat beskrivs förskolelärarnas erfarenheter, de problematiska aspekterna av deraserfarenhet av matematik och hur deras åsikter har förändrats under matematikarbete iförskolan. Studien beskriver och jämför hur förskolelärarnas syn på matematik har förändratsgenom vidareutbildning och hur de arbetar med ämnet i förskolan. Förskolelärarna beskriversina matematiska erfarenheter och hur de arbetar med matematik, både vardaglig matematikoch tematiskt arbete / Mathematics is a topic that is most often associated with the school's mathematics, which makes the experience and perception different when working with mathematics in preschool. The purpose of this study is to see how to experience mathematics in preschool and how pre-school teachers perceive work with everyday mathematics in preschool. This is to understand the pre-school teachers' perspective and experience of the subject of mathematics.In this study I use qualitative methodology to investigate the preschoolers' perception of the subject of mathematics and how they work with everyday mathematics in preschool. That's why I connect their answers with my questions.I used the theoretical point of departure in the work of four theories that take part in work. Bishop (1998) Six Mathematical Activities, Vygotski (1995) Sociocultural Perspectives, Piaget (2013) Constructivism and Diversion Theory.My result part-describes the pre-school teachers' experiences, the problematic aspects of their experience of mathematics, and how their views have changed during mathematics work in preschool. The study describes and compares how pre-school teachers' view of mathematics has changed through further education and how they work with the subject in preschool. Where pre-school teachers describe their experiences, a large part of their work describes how they work with mathematics, both everyday mathematics and thematic work.
589

Systematiskt kvalitetsarbete i matematik

Hammarstrand, Maria January 2018 (has links)
No description available.
590

En digital matematiklärare och elevers förutsättningar för lärande

Andersson, Ola Kristoffer January 2020 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0393 seconds