Syftet med examensarbetet är att undersöka matematiklärarens arbetssätt när de arbetar med problemlösning för att inspirera lärarstudenter såväl verksamma lärare. Det teoretiska ramverket för studien ansluter till socialkonstruktivismen som Sellbjer (2002) anser är en samling av sociala faktorer som stödjer individen att konstruera kunskap. Studien genomförs med en online-enkät där enkäten består främst av öppna frågor med avseende att likna en strukturerad online-intervju. I dataanalysen används univariat analysmetod som redskap. Enligt Bryman (2018) innebär det att en variabel i taget analyseras. Resultatet i studien visar att lärarnas arbetssätt med problemlösning som mål och/ eller medel är oenhetliga. Somliga respondenter i undersökningen förhåller sig m.a.o. inte till Skolverkets (2011a) läroplan där det skrivs om att matematikundervisningen ska ge utrymme med problemlösning som både mål och medel. Slutligen visar resultatet att det karakteristiska arbetssättet med problemlösning i studien var EPA-modellen (enskilt, parvis, alla) som majoriteten av respondenter använde. Andra arbetssätt i studien var grupparbete med stimulerande uppgifter.

Mycket av den forskning som finns visar att lärare har en bristande kompetens för tillämpning av digitala verktyg i matematikundervisningen. Digitaliseringen i samhället utvecklas ständigt, vilket bidrar till att skolans digitalisering bör göra det samma. Tidigare forskning uttrycker därför att vi inte längre kan diskutera om vi ska tillämpa digitala verktyg i undervisningen, utan istället hur det faktiskt ska implementeras. Syftet med den här empiriska undersökningen blev därmed att belysa hur lärare på mellanstadiet implementerar digitala verktyg i matematikundervisningen. I anknytning till TPACK-modellen har en analys gjorts, för att synliggöra lärares koppling mellan pedagogik, teknik och matematik. Resultatet visar att det är viktigt att lärare tänker på att ett digitalt verktyg inte bär med en pedagogik i sig. Istället bör man fundera över vilka pedagogiska strategier man använder i anknytning till tillämpningen av digitala verktyg / Much of the research available shows that teachers have a lack of competence for the application of digital tools in mathematics education. Digitalisation in society is constantly evolving, which helps the school's digitalisation to do the same. Previous research therefore expresses that we can no longer discuss whether to apply digital tools in teaching, but instead how it should actually be implemented. The purpose of this empirical study was thus to illustrate how middle school teachers implement digital tools in mathematics education. In connection with the TPACK model, an analysis has been made, in order to make visible the teachers' connection between pedagogy, technology and mathematics. The result shows that it is important for teachers to remember that a digital tool does not carry a pedagogy in itself. Instead, one should consider what pedagogical strategies one uses in connection with the application of digital tools

No description available.

Avsikten med denna studien är att undersöka hur lärare utifrån sina erfarenheter beskriver att de arbetar kompensatoriskt i matematikämnet samt att undersöka hur sociala förutsättningar och föräldraengagemang påverkar elevers skolresultat. Att detta samband finns är forskningen eniga om, men vi finner en avsaknad av studier om kompensatoriska arbetssätt. I denna fallstudie har vi genom sju semistrukturerade intervjuer undersökt vårt valda fenomen och tagit del av exempel på hur lärare arbetar praktiskt med det kompensatoriska uppdraget. Resultatet innefattar svar på våra tre frågeställningar. Den första presenterar vilka olika faktorer som lärarna anser främst påverkar elevers skolprestationer i matematikämnet. Här lyfts exempel som föräldrars attityd gentemot matematik, vilken tillgång man har till matematik i hemmet samt kopplingen mellan föräldrars socioekonomiska status och deras engagemang. I resultatet redovisas lärarnas erfarenheter kring hur elevers bristande sociala förutsättningar kan erfaras samt vilka förväntningar lärare har på eleverna. Slutligen presenteras hur lärarna utifrån ovanstående omständigheter kan arbeta med det kompensatoriska uppdraget. Här framkom vikten av en god relation till både elever och föräldrar samt praktiska exempel som kan användas i klassrummet men även förslag som en läxfri skola. Därefter introduceras våra reflekterande slutsatser i relation till vårt teoretiska ramverk. Slutligen mynnar detta ut i en diskussion där vi lyfter resonemanget kring föräldraengagemang i relation till socioekonomiskt status samt vilka faktorer som påverkar hur delaktiga föräldrar är i sina barns utbildning. Vi problematiserar även mätbarheten kring en likvärdig utbildning.

No description available.

Denna kunskapsöversikt behandlar de svårigheter och möjligheter elever möter i matematiska texter med särskilt fokus på läsförståelse och skriftlig redovisning. Elevens förmåga att ta del och förstå matematiska texter samt hur de ska redovisa egna matematiska lösningar på ett strukturerat, tydligt och lättolkat vis. Detta ställer till med problem för flertalet elever i min undersökning. Syftet med mitt arbete är att se om vi kan hjälpa eleverna med matematiken genom att samarbeta med svensklärarna. Genom att använda textanalyser och lässtrategier tänker jag mig att vi hjälper elever att tolka matematiska texter. Vidare kan vi tydligare hjälpa dem att redovisa uppgiften på ett tydligt och strukturerat sätt utifrån en given mall. Jag har velat utforska hur eleverna tolkar och redovisa texter inom ämnet matematik i dag och hur vi kan ge dem en större säkerhet i ämnet matematik i framtiden genom att samarbeta med andra ämneslärare. Jag vill få en större förståelse för mina framtida elever inom matematikämnet samt kunna möta dem på bästa sätt i min yrkesprofession som lärare. Min undersökning visar att några elever har svårt att tolka innehållet och välja metod för att räkna i flera led. Förvånansvärt många hade problem med att svara på frågan, de hade en korrekt uträkning men de svarar inte på frågan utan tar det senaste resultaten i en uträkning och lämnar det som svar. Jag tolkar det som att när de kommer till slutet har de tappat kopplingen till frågan, jag tror den största mödan läggs på att välja metod för en uträkning.

Until recently, no consistent theory of more than two interacting spin-2 fields was known, except for a collection of pairwise bimetric couplings. In 2018, Hassan and Schmidt-May presented a theory with couplings beyond pairwise for an arbitrary number of fields in terms of vielbeins [1]. This theory was proved to propagate the correct number of modes and is hence free of the Boulware-Deser ghost. The spin-2 fields are represented by vielbein in this theory, but vielbeins are not the minimal covariant description of spin-2 fields, and they contain non-physical Lorentz degrees of freedom. Metrics provide a more familiar and natural representation of spin-2 fields, and in this thesis, such a formulation of the theory is presented. Though a formal proof of the absence of ghost modes in the metric formulations remains to be formulated, it is argued to be the first consistent multimetric theory beyond pairwise coupling. In this thesis, the known consistent theories of spin-2 fields are reviewed, in both the metric and vielbein formulation. The revision is preceded by the construction of a metric formulation of the new multivielbein theory. Multiple methods for expressing the theory in terms of metric are presented, and both the vielbein and metric field equations are derived and analysed. The equations of motion of the non-physical degrees of freedom are shown to give rise to constraints on the physical fields. These constraints are interpreted and solved, both numerically and analytically to conclude that non-trivial metric configurations exist. The constraints of both the new and previously known pairwise metric coupling are geometrically analysed in terms of overlapping null cones. The pairwise coupling is shown to allow overlaps that might give rise to undesired causal properties which do not seem to occur in the more general multimetric theory.

No description available.

<p>Via Zoom</p>

No description available.