Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheterna och begränsningarna i användning av en GIS-baserad multikriterieanalys för markanvändningsplanering. Syftet var även att undersöka skillnader i arbetsgång och resultat mellan användning av en beslutsteoretisk modell vid genomförande av en GIS-baserad multikriterieanalys och en GIS-baserad multikriterieanalys utan användning en beslutsteoretisk modell. Arbetet har haft ett särskilt fokus på att samordna samhällsbyggnadsprocessens stora aktörers, kommuners och byggherrars, intressen. Metoden för arbetet var GIS-baserad multikriterieanalys, där en analys genomfördes enligt analytisk hierarkisk process (AHP) och en analys genomfördes utan beslutsteoretisk modell. En fallstudie av Höörs kommun genomfördes för att exemplifiera och illustrera metoden och dess resultat. Kriterier för den GIS-baserade multikriterieanalysen togs fram genom en litteraturöversikt och genom en särskild sammanställning av kriterier som använts i liknande studier. Resultatet visadeatt en GIS-baserad multikriterieanalys med AHP gav ett mer tillförlitligt resultat, med en jämnare spridning av lämplighetsvärden än en GIS-baserad multikriterieanalys genomförd utan en beslutsteoretisk modell. Vidare konstateras att GIS-baserad multikriterieanalys kan vara ett värdefullt verktyg för markanvändningsplanering då det bedöms vara tids- och resursbesparande i förhållande till traditionell framtagning av planeringsunderlag. Däremot poängteras att GIS-baserad multikriterieanalys inte bör användas som ensamt beslutsunderlag och att platsanalyser behöver genomföras för att kontrollera resultatens riktighet. / The purpose of this thesis was to investigate the possibilities and limitations of using spatial multi criteria analysis for land use planning, as well as to examine the benefit of using a decision-theoretic model when conducting a spatial multi criteria analysis. The work focused particularly on coordinating the interests of major actors in the urban development process, including municipalities and developers. The method that was used was a spatial multi criteria analysis. One analysis was conducted using the Analytical Hierarchy Process (AHP) and another was conducted without a decision-theoretic model. A case study of Höör municipality in the Scania region in southern Sweden was carried out to exemplify and illustrate the method and its results. Criteria for the spatial multi criteria analysis were derived through a literature review and through a compilation of criterias used in similar studies. The results showed that a spatial multi criteria analysis conducted with AHP provided a more reliable outcome, with a more even distribution of suitability scores than spatial multi criteria analysis conducted without a decision-theoretic model. Furthermore, it is noted that spatial multi criteria analysis can be a valuable tool for land use planning as it is considered to be time- and resource saving compared to traditional methods for acquiring a knowledge basis for planning. However, it is emphasized that spatial multi criteria analysis should not be used as the sole basis for decision making and that site visits needs to be conducted to verify the accuracy of the results.