I en hållbarhetsredovisning redovisar en organisation information om sin påverkan inom ekonomisk, miljömässig och social hållbar utveckling. Några av de inledande stegen i en redovisningsprocess är att identifiera organisationens hållbarhetsfrågor, och att bestämma frågornas prioriteringsordning för att på så sätt kunna bestämma ett väsentligt innehåll till redovisningen. De här stegen av redovisningsprocessen har varit i fokus under arbetet. En identifiering och prioritering av konsultbolaget Sweco Environments hållbarhetsfrågor har gjorts, i det övergripande syftet att lägga en grund för fortsatt arbete med hållbarhetsredovisning på Sweco och i liknande verksamheter. Mål med arbetet har varit att identifiera hållbarhetsfrågorna genom intressentdialog, och att prioritera frågorna för att kunna ge förslag till innehåll i en redovisning för bolaget. Den använda metoden för identifiering och prioritering har också utvärderats och diskuteras, bland annat genom att olika metoder jämförts. Som underlag vid val av metod och källa till mycket information användes GRI Standarder för hållbarhetsredovisning, som därmed också studerades. Det har diskuterats huruvida de här standarderna helt täcker den lag om hållbarhetsredovisning som gäller från den 1 december 2016. En slutsats är att de stämmer så väl överens att ett användande kan rekommenderas, även om standarderna inte skulle bedömas uppfylla lagkraven helt. Att redovisa enligt standarderna bedöms också vara fördelaktigt med tanke på både författare och läsare av en redovisning. Under arbetet har standarderna över lag fungerat bra som hjälpmedel, och de rekommenderas att användas av Sweco och liknande verksamheter. Intressentdialogen genomfördes genom att nio personer ur nio olika intressentgrupper intervjuades. En workshop med anställda hölls också på kontoret i Stockholm. Av de hållbarhetsfrågor som identifierades handlar de fem högst prioriterade om jämställdhet, klimat, resor, medarbetares psykiska hälsa och avfallshantering. Frågorna kan anses relevanta för hela Sweco och även konsultföretag i allmänhet, och de rekommenderas därför att diskuteras som innehåll i en kommande redovisning för Sweco. En slutsats av arbetet är att intressentdialogen passar mycket bra vid identifiering och prioritering av hållbarhetsfrågor och då en hållbarhetsredovisning ska skrivas. Den kan inte bara ge innehåll åt utan även förankra kunskap om redovisningen, både i och utanför organisationen. Intressentdialogen bör dock kompletteras med andra metoder för en mer fullständig väsentlighetsanalys. Slutligen bör hållbarhetsredovisningen knytas ordentligt till verksamhetens befintliga hållbarhetsarbete, strategi och mål, både för att få ett trovärdigt innehåll och för att kunna fungera som ett verktyg för hållbar utveckling. / In a sustainability report, an organization is informing about its economic, environmental and social impact on sustainable development. Initial steps of the reporting process are to identify topics of sustainability that are relevant for the organization in question, and to prioritize them so that a relevant content can be decided for the report. These two steps in the reporting process have been in focus during the study. The sustainability topics of the consulting company Sweco Environment have been identified and prioritized, for the overall aim of providing a basis for a continued work with sustainability reporting at the parent company Sweco and in similar organizations. The objectives were to identify topics by holding a stakeholder dialogue, and to prioritize the topics to be able to suggest content for a report of the company. The used method for identification and prioritization has also been evaluated and discussed, by comparing different methods to each other for example. The GRI Standards for sustainability reporting were extensively used, when methods were chosen and for searching information in general. Therefore, the standards were also thoroughly studied. It is discussed whether the law of sustainability reporting, which is effective from 1 December 2016, can be fully followed by using the GRI Standards. A conclusion is that they correspond to such an extent that using the standards would be favorable, even if they would not correspond entirely. Also, to report in accordance with the standards is assessed to be favorable considering the writers as well as readers of a report. The standards have worked well as a tool during the thesis work and are recommended to use for sustainability reporting by Sweco and similar enterprises. In the stakeholder dialogue, one person from each of the nine stakeholder groups head/management, sustainability coordinator, junior consultant, senior consultant, supplier, competitor, customer, none governmental organization and academy/university was interviewed. Also, a workshop was held at the office in Stockholm. Among the identified sustainability topics, the five most material were found to be equality, climate, travelling, mental health of employees and waste management. A conclusion is that the topics are relevant for Sweco and for consulting companies in general, why they could be discussed for a future sustainability report of Sweco. A conclusion from the work is that the stakeholder dialogue is a highly suitable method for identifying and prioritizing topics when writing a sustainability report. Apart from defining the report content it can be used for establishing a knowledge base about the reporting process inside and outside of the organization. However, the method should be complemented with others for a more complete materiality analysis. The semi-structured interview method that was used is also suitable in the context. Finally, the sustainability report has to be properly linked to ongoing sustainability work, strategies and goals of the organization in order to be reliable and have the possibility to work as a tool for a sustainable development.

Räkenskapsåret 2017 blev hållbarhetsrapporteringen för större bolag lagstadgad i Sverige men som fenomen saknas standardiserade definitioner och gemensamma globalaramverk. Idag existerar det endast riktlinjer och rekommendationer förhållbarhetsrapporteringen som till exempel skapats av Global Reporting Initiative (GRI). Det har skapat plats för tolkningsutrymme vid upprättandet av hållbarhetsrapporter som resulterat i varierad och bristande kvalitet, vilket betraktas som ett stort problem på vägen mot en bättre och mer hållbar värld. Studien ämnar därför att förklara om kvinnliga styrelseledamöter och oberoende styrelseledamöter kan vara lösningen för att upprätta och bibehålla hållbarhetsrapporter av hög kvalitet.  Metoden som har använts är en tvärsnittsstudie, med deduktiv ansats som undersöks genom ett kvantitativt tillvägagångssätt. Hypoteserna bygger på GRI-standarder i kombination med upper echelon teori, social identitetsteori, tokenism, kritisk massa och agentteorin. Resultaten leder fram till accepterande av hypotes H1, H1a, H1b, H1c. och H2. Studien visar således samband för andel kvinnliga styrelseledamöter och kvalitet på hållbarhetsrapporter. Hypotes H3 förkastas, inget signifikant samband går att finna mellan andel oberoende styrelseledamöter och kvalitet på hållbarhetsrapporter. / In the financial year 2017, sustainability reporting became statutory in Sweden but as a phenomenon there is a lack of standardized definitions and common global frameworks.Today, there are only guidelines and recommendations for sustainability reporting, created bythe Global Reporting Initiative (GRI). This fact has created room for interpretation that has resulted in varied quality in the sustainability reports, which is considered a major problem on the road to a better and more sustainable world. Therefore, the study intends to investigate whether female board members and independent board members can be the solution for preparing and maintaining high-quality sustainability reports. The method that has been used is a cross-sectional study, with a deductive approachthat is examined through a quantitative approach. The hypotheses are based on the GRI-standards in combination with upper echelon theory, social identity theory, tokenism, critical mass and agency theory. The results lead to acceptance of hypothesis H1, H1a, H1b, H1c.and H2. The study finds a relation between the proportion of female board members and the quality of sustainabilityreporting. Hypothesis H3 is rejected, because no relation can be found when there is a higherproportion of independent board members.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera skillnader mellan olika branscher i Sverige vid tillämpning av GRI standards och målen för Agenda 2030 inom hållbarhetsredovisning.Teoretiskt referensram: Den teoretiska referensramen i denna studie utgår ifrån GRI, Agenda 2030, ÅRL, legitimitetsteorin, intressentteorin, triple bottom line, signalteori samt tidigare forskning för att genom dessa stärka studiens resultat.  Metod: Studien utgår ifrån en kvantitativ metod som grundar sig i en frekvensundersökning på 48 olika företag inom fyra branscher. Datainsamlingen sker genom att undersöka urvalets hållbarhetsrapporter och genomföra en statistisk analys på insamlade datan. Analysarbetet genomfördes med hjälp av Microsoft Excel samt SPSS där ett anova test samt ett post hoc tukey test genomfördes för att få fram relevant information för att kunna besvara studiens frågeställningar och syfte.  Empiri: I studiens empiri presenteras relevant data för att kunna genomföra analysarbete av insamlade datan. I den empiriska statistiken kan det utläsas deskriptiv statistik, anova tester och post hoc tukey tester med tillhörande förklaringar av siffrorna som sedan fördjupas ytterligare i analysavsnittet.  Slutsats: Studiens slutsatser påvisar att det inte finns några signifikanta skillnader i hållbarhetsrapportering baserat på branschtillhörighet. I slutsatsen diskuteras hur de olika teorierna och tidigare forskning kan kopplas till resultatet samt ytterligare vad som skulle kunna genomförts annorlunda och hur man skulle kunna genomföra en framtida forskning. / Purpose: The purpose of this study is to investigate and analyze differences between different industry sectors in Sweden when they apply GRI standards and 2030 Agenda sustainable development in their sustainability reports.Theoretical framework: The theoretical framework in this study is based on GRI, 2030 Agenda sustainable development, the annual accounts act, legitimacy theory, stakeholder theory, triple bottom line, signaling theory and previous research to strengthen conclusions and results of the study.  Methodology: The study is based on a quantitative method based on a frequency survey of 48 different companies in four industries. The data collection takes place by examining the sample's sustainability reports and carrying out a statistical analysis on the collected data. The analysis work was carried out using Microsoft Excel and SPSS where an anova test and a post hoc Tukey test were carried out to obtain relevant information to be able to answer the study's questions and purpose.  Result: In the study's empirical data, relevant data are presented to be able to carry out analysis of the collected data. In the empirical statistics, descriptive statistics, anova tests and post hoc Tukey tests can be read with associated explanations of the numbers, which are then deepened further in the analysis section.  Conclusion: The study's conclusions demonstrate that there are no significant differences in sustainability reporting based on industry affiliation. In the conclusion, it is discussed how the various theories and previous research can be connected to the result, as well as what could be done differently and how future research could be carried out.