No description available.

No description available.

I min uppsats kommer jag att diskutera döden och rymden som hyperobjekt och hur vi kan se på romantisk poesi ur ett ekokritiskt perspektiv idag med hjälp av dessa tolkningar. Genom att sätta poesin i kontext till tiden som den skrevs under vill jag markera var diskussionen om döden och rymden började och analysera de romantiska poeternas verk genom Timothy Mortons ekokritiska teorier om hyperobjekt. Människans ansvar till naturen från den enskilde individen till stora industrier är en del av vår samtidsdialog, en global dialog och jag tolkar de så att de romantiska poeterna, i sitt avståndstagande från den industrialiserade världens livsförhållanden, format delar av den här nya dialogen. Romantikernas koppling till naturen är rotad i deras fascination för mystik och det ockulta. Deras tid var en då man fortfarande kunde välja att ta avstånd ifrån den stundande industrialismen. W.B. Yeats, den sista romantiska poeten omringades av industrien och de nya samhällsstrukturerna, han flydde från rigiditet i religion och politik både spirituellt och fysiskt. Yeats liv förkroppsligar den romantiska poetens sökande efter frihet och därför är han också central i min uppsats. Vi kan förändra hur vi läser och uppfattar romantisk poesi i modern tid genom att se på döden och rymden som hyperobjekt. / <p>Godkänt datum 2021-08-25</p>

<p>Godkännandedatum 2018-06-14</p>

Romanen är en självbiografisk berättelse av författaren och före detta terroristen Barbara Balzerani. Romanens analys introduceras med en kort redogörelse av författarens liv och terrororganisationen Röda brigadernas aktiviteter. De motsatta perspektiven hos litteraturforskare Ruth Glynn och Antonio Tabucchi kontrasteras i inledningen som betraktar tidigare forskning och reception. Glynn tolkar romanen med stöd av det psykologiska begreppet ”trauma” medan Tabucchi lägger fokus på Balzeranis mörka historia. Syftet för min analys är att undersöka om och hur självframställningen blivit ett verktyg förförfattaren att bearbeta det förflutna och omdefiniera sin identitet. Analysen grundas kring teorier om subjektskonstruktion och ressentiment. I detta avseende har jag fått inspiration av Sven Anders Johanssons reflektioner över subjektskonstruktion från texten ”Självskrivna män” och Wendy Browns resonemang kring ”ressentiment” från texten ”Wounded attachments”. Andra teorier om genus, arbetet, subalternitet, våld, radikalisering förekommer också. Huvudtanken är att subjektet är en språklig platshållare som skapar sig själv dialektiskt i relation till den ”osynliga historien” som villkorar den synliga identiteten.Den osynliga historien utgör den kollektiva dimensionen. Balzeranis självbiografi konstruerar sin identitet genom att sätta samman olika berättelser från hennes liv och ge en riktning åt dessa. Genom att ”inrikta” det förflutna tolkar hon ”ideologiskt” sitt förhållande till den kollektiva dimensionen. Känslan av ressentiment är den röda tråd som håller ihop de olika berättelser som utgör den kollektiva dimensionen. Enligt min analys utvecklas berättelsen genom fyra olika faser som kännetecknar ressentimentet hos jaget: misslyckande, hämndbegär, smärta, vilja. Jaget känner sig misslyckat eftersom hon inte kan duga i det samhälle hon lever i. Hon vill inte anpassa sig till de begränsade duglighetsnormer som tillkommer en kvinna från arbetarklassen och klass-och könsbarriärerna förhindrar henne också från att utveckla sin potential och duga i den liberala illusionen om en meritokrati på lika villkor. Hon resonerar kring familjeliv, klass, genus, arbete för att rekonstruera en känsla av misslyckande. Anslutningen till Röda brigaderna är kopplad till längtan efter att få en mening i livet, som också är kopplad till misslyckandekänslan. Hämndbegäret framställs som reaktionen mot denna känsla av misslyckande. Hämndbegäret får utlopp inom Röda brigadernas våldsamma praktik. Jaget faller och blir traumatiserat när hon och Röda brigaderna blir medvetna om att de har misslyckats. Smärtan är kopplad till jagets och terroristernas självuppfattning som offer. Svårighet att tala och förvirring karakteriserar denna smärta. Hon hittar en inre balans eftersom hon vill leva i framtiden så att hennes vilja, eller hennes föreställning av viljan, lyckas neutralisera hatet. En melankolisk och sorglig känsla bunden till det förflutna finns kvar. Men Balzerani bibehåller sin radikala politiska identitet in i framtiden. / <p>Godkänt datum 2020-06-05</p>

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Godkännande datum 2019-06-03</p>

<p>Godkännande datum 2019-06-03</p>