Spelling suggestions: "subject:"generaliserad additiv delmodell"" "subject:"generaliserad additiv cellmodell""
1 |
Modellering av spårvidd över bandel 119 inom Stambanan genom Övre Norrland : Kandidatuppsats i Statistik och dataanalys / Modeling of the track gauge on section 119 in the Main Line through Upper Norrland : Bachelor thesis in Statistics and data analysisBerglund, Frida, Oskarsson, Mayumi Setsu January 2015 (has links)
Trafikverket har varit de som ansvarar för underhållet på den svenska järnvägen sedan 2010. För att järnvägen ska vara säker för passagerare och övriga transporter behöver den hållas i gott skick genom regelbundet underhåll. Därför är det viktigt att kontrollera spårgeometriers kvalitet. Spårvidden är en utav de viktigaste mått som varken får vara för bred eller för smal. Syftet med denna rapport är att bygga en modell som kan användas för att simulera avvikelsen på normal spårvidd med avseende på spårgeometrier samt spårens egenskaper. Avikkelsen från normal spårvidd är en slumpvariabel som vi modellerat med en generaliserad linjär modell och en generaliserad additiv modell. De kan sedan användas för att simulera avvikelsen på normal spårvidd. I studien visas att GAM lyckas förklara en stor del av variationen i avvikelse på normal spårvidd med hjälp av information från spårgeometrier samt spårens egenskaper. / The Swedish Transport Administration (Trafikverket) has been in charge of the maintenance of the railway systems since 2010. The railway requires regular maintenance in order to keep tracks in good condition for passengers and other transports safety. To insure this safety it is important to measure the tracks geometrical condition. The gauge is one of the most important geometrics that cannot be too wide or narrow. The aim of this report is to create a model that is able to simulate the deviation from normal gauge from track geometrics and properties. The deviation from normal gauge is a random quantity that we modeled as a generalized linear model or a generalized additive model. The models can be used to simulate the possible values of the deviation. It was demonstrated in this study that GAM was able to model most of the variation in the deviation from normal gauge with the information from some track geometrics and properties.
|
2 |
Elförbrukningen i svenska hushåll : En analys inom projektet ”Förbättrad energistatistik i bebyggelsen” för Energimyndigheten / Electricity consumption in Swedish households : An analysis in the project “Improved energy statistics for settlements” for the Swedish Energy AgencyNilsson, Josefine, Xie, Jing January 2012 (has links)
Energimyndigheten har drivit ett projekt kallat ”Förbättrad energistatistik i bebyggelsen” för att få mer kunskap om energianvändningen i byggnader. Denna rapport fokuserar på ”Mätning av hushållsel på apparatnivå” som var ett delprojekt. Diverse regressionsmodeller används i denna rapport för att undersöka sambandet mellan elanvändningen och de olika förklarande variablerna, som exempelvis hushållens bakgrundsvariabler, hushållstyp och geografiska läge, elförbrukningen av olika elapparater samt antalet elapparater. Datamaterialet innefattar 389 hushåll där de flesta är spridda runt om i Mälardalen. Ett fåtal mätningar gjordes på hushåll i Kiruna och Malmö. Slutsatsen vi kan dra från denna uppsats är att hushållens bakgrund, hustyp, geografiska läge och antal elapparater samt dessa apparaters typ har relevans för elförbrukningen i ett hushåll. / The Swedish Energy Agency conducted a project which is called “Improved energy statistics for settlements”. This report focuses on one field of the project: “households’ electricity use on device level”. Various regression models are used in the analysis to analyze the relationship between electricity usage and different explanatory variables, for instance: background variables for the household, type of household, geographical setting, usage of different electrical devices and quantity of electrical devices used. The data material consists of 389 households which are spread around the region of Märlardalen except for a few households from the communities of Kiruna and Malmö. The conclusion we can draw from this thesis shows that the background variables for a household, its type, its geographical setting and the amount and type of devices it contains all have a contribution to the electricity usage in the household. / Förbättrad energistatistik i bebyggelsen
|
Page generated in 0.0732 seconds