<p>I denna uppsats undersöker vi huruvida invandrare diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden. Vi undersöker även om förhållandet skiljer sig när vi endast tittar på gruppen kvinnor, och gör en jämförelse mellan svenskfödda kvinnor och invandrarkvinnor. Vi använder oss av två modeller för att estimera löneskillnader, dummyvariabel modellen och Blinder-Oaxaca modellen. Våra resultat ger tydliga indikationer på lönediskriminering gentemot invandrare, kvinnor och en ännu tydligare lönediskriminering gentemot invandrarkvinnor. Vi anser att invandrarkvinnor drabbas av en så kallad dubbel diskriminering, där den övriga populationen i genomsnitt ges 28,4% högre lön än invandrarkvinnor.</p> / <p>In this thesis we investigate whether immigrant are being discriminated on the Swedish labor market. We also examine if this differentiates itself when we put our focus on the women as a group and thereafter make comparison between Swedish born women and women born outside Sweden. We have employed two models in order to determine wage differences, the dummy variable model and the Blinder-Oaxaca model. Our results show a distinct indication of wage discrimination against immigrants, women and even a more comprehensive discrimination towards immigrant women. Immigrant women have in general 28,4% lower wage than the average population. According to our findings therefore, foreign women are subjects to double discrimination.</p>

I denna uppsats undersöker vi huruvida invandrare diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden. Vi undersöker även om förhållandet skiljer sig när vi endast tittar på gruppen kvinnor, och gör en jämförelse mellan svenskfödda kvinnor och invandrarkvinnor. Vi använder oss av två modeller för att estimera löneskillnader, dummyvariabel modellen och Blinder-Oaxaca modellen. Våra resultat ger tydliga indikationer på lönediskriminering gentemot invandrare, kvinnor och en ännu tydligare lönediskriminering gentemot invandrarkvinnor. Vi anser att invandrarkvinnor drabbas av en så kallad dubbel diskriminering, där den övriga populationen i genomsnitt ges 28,4% högre lön än invandrarkvinnor. / In this thesis we investigate whether immigrant are being discriminated on the Swedish labor market. We also examine if this differentiates itself when we put our focus on the women as a group and thereafter make comparison between Swedish born women and women born outside Sweden. We have employed two models in order to determine wage differences, the dummy variable model and the Blinder-Oaxaca model. Our results show a distinct indication of wage discrimination against immigrants, women and even a more comprehensive discrimination towards immigrant women. Immigrant women have in general 28,4% lower wage than the average population. According to our findings therefore, foreign women are subjects to double discrimination.

Energimyndigheten har drivit ett projekt kallat ”Förbättrad energistatistik i bebyggelsen” för att få mer kunskap om energianvändningen i byggnader.  Denna rapport fokuserar på ”Mätning av hushållsel på apparatnivå” som var ett delprojekt. Diverse regressionsmodeller används i denna rapport för att undersöka sambandet mellan elanvändningen och de olika förklarande variablerna, som exempelvis hushållens bakgrundsvariabler, hushållstyp och geografiska läge, elförbrukningen av olika elapparater samt antalet elapparater. Datamaterialet innefattar 389 hushåll där de flesta är spridda runt om i Mälardalen. Ett fåtal mätningar gjordes på hushåll i Kiruna och Malmö. Slutsatsen vi kan dra från denna uppsats är att hushållens bakgrund, hustyp, geografiska läge och antal elapparater samt dessa apparaters typ har relevans för elförbrukningen i ett hushåll. / The Swedish Energy Agency conducted a project which is called “Improved energy statistics for settlements”. This report focuses on one field of the project: “households’ electricity use on device level”. Various regression models are used in the analysis to analyze the relationship between electricity usage and different explanatory variables, for instance: background variables for the household, type of household, geographical setting, usage of different electrical devices and quantity of electrical devices used.  The data material consists of 389 households which are spread around the region of Märlardalen except for a few households from the communities of Kiruna and Malmö. The conclusion we can draw from this thesis shows that the background variables for a household, its type, its geographical setting and the amount and type of devices it contains all have a contribution to the electricity usage in the household. / Förbättrad energistatistik i bebyggelsen