<p>Människan spenderar en stor del av sin tid på arbetet. Vad arbetet och arbetsplatsen innebär för människan har förändrats över tiden och varierar beroende på den individuella utgångspunkten. Vi ser en sammankoppling mellan identitet, sociala relationer, status och prestationskrav till arbetet. Arbetet är därmed ett viktigt element i den moderna människans livsbygge.</p><p>Herzberg menar att det finns inre och yttre faktorer som ger arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse, Maslow talar om liknande faktorer men uttrycker dem som mänskliga behov. Maslow menar att människans slutgiltiga behov att tillfredställa är ett självförverkligande. Om de övriga behoven/faktorerna går att tillgodose genom arbetet och arbetsplatsen – varför skulle då inte människan däri kunna söka även ett självförverkligande?Arbetet bär på värden utöver det värde som ligger i lönekuvertet. Det är just dessa värden vi i vår uppsats söker definiera. Vi menar att det är av stor vikt att företag uppmärksammar det som individer söker i arbetet, detta för att kunna vara en attraktiv arbetsgivare och konkurrera om den bästa arbetskraften. Till detta kommer det faktum att vi står i ett generationsskifte, 80-talisterna – Generation Y står att ta över efter 40-talisterna. Generation Y menas vara en individualistisk generation och de har en ny syn på sig själva, livet och samhället med andra krav på sin omgivning. Frågan är vad denna förändring innebär för arbetslivets olika parter.Syftet med denna uppsats är att analysera och skapa en bild av hur svenska företag går till väga för att bemöta de olika värden arbetstagare söker i arbetet och på arbetsplatsen. Vidare är syftet att beskriva hur företag bemöter Generation Y.</p><p>För att besvara vårt syfte har vi genomfört en flerfallstudie i tre svenska aktiebolag med säte i Stockolm. På respektive företag har vi intervjuat ansvariga för personalarbete, även kallat human resources.</p>

<p>Syftet med den här studien är att beskriva chefers föreställningar om och upplevelser av att leda unga, generation Y, i arbetslivet. Detta syfte leder oss till följande frågeställningar:</p><p>1. Hur upplever chefer generation Y i arbetslivet i förhållande till äldre generationer?2. Hur anpassar chefer sitt ledarskap med avseende på ledarstil till generation Y?</p><p>För att besvara dessa frågor har vi genomfört en kvalitativ undersökning där åtta operativa chefer intervjuats. Dessa intervjuer har sedan legat till grund för den analys som gjorts inom ramen för denna studie.</p><p>Resultatet visar att chefer upplever att generation Y utmärker sig gentemot äldre generationer på främst fyra olika områden i arbetslivet: teknisk kompetens, kommunikativ kompetens samt strävan efter frihet och strävan efter karriärmässig utveckling. Det framkom att flera av dessa föreställningar inte enbart är kopplade till generationstillhörighet. Andra faktorer som ålder, mognad och vilken livsfas individen befinner sig i har också betydelse. Resultatet åskådliggör även att chefer tillskriver generation Y och äldre generationer stereotyper och fördomar om hur dessa respektive grupper förväntas vara i arbetslivet. Vidare är chefers föreställningar om och upplevelser av generation Y i arbetslivet både positiva och negativa. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att det är svårt att beskriva en generation som en helhet eftersom det förekommer individuella infallsvinklar.</p><p>Det framkom att chefer anpassar sitt ledarskap med avseende på ledarstil för att möta generation Y:s krav i arbetslivet. Resultatet visar att chefer strävar efter att anpassa sin ledarstil till varje individ, men att främst en demokratisk, en coachande eller en delegerande ledarstil praktiseras vid ledning av generation Y.</p><p> </p><p> </p>

De kallas generation K för kartlagd, generation O för ordning, generation Why för varför, generation C för content (innehåll). De kallas homo zappiens för hur de zappar sig igenom livet. Generation Y är dagens unga vuxna som är uppvuxna i ett högteknologiskt samhälle. Deras sätt att konsumera och leva skiljer sig från tidigare generationer. Den allmänna bilden av generation Y är en lat, slösaktig generation, som är bortskämda av sina föräldrar och ställer höga krav som konsumenter. Detta examensarbete behandlar begreppet generation Y och fokuserar på att kartlägga vem de är och deras förhållande till konsumtion och märken. Arbetets syfte är även att se hur generation Y skiljer sig från den traditionella köpprocessen. Den traditionella köpprocessen består av fem steg; behovsidentifikation, informationssökning, utvärdering av alternativ, köp och utvärdering efter köp. Med detta som bas har vi byggt upp ett frågeformulär. Undersökningen syftade att ta reda på hur väl litteraturens bild av generation Y stämde överens med verkligheten. Undersökningen genomfördes på Högskolan i Skövde i april 2010. Vi gjorde en uppdelning mellan generation Y från Sverige och generation Y utanför Sverige, för att se om den svenska generation Y skiljer sig från övriga. Slutsatsen visar till viss del att vad som skrivs i litteraturen stämmer överens med bilden som vår undersökning gav av generation Y, men pekar även på vissa avvikelser. Den traditionella köpprocessen trodde vi inte skulle passa in på generation Y då teorier porträtterade generationen som väldigt annorlunda från tidigare generationer. Resultatet av vår undersökning speglar inte riktigt den slarviga och slösaktiga generationen som vi från början hade trott oss finna. / Generation Y, or should we say generation why, a generation known for its way of always questioning the world around them. This generation is born late 1970’s to early 1990’s. The generation is often known for being spoiled by the people around them, obnoxious in their way of always marketing themselves and putting high demands as both employees and customers. Generation Y is raised in a high-tech society and live on the theory that the world is their oyster. This thesis is focused on explaining who generation Y is, how they act as consumers and how important the brand is to them. We have put a spotlight on in which way generation Y may differ from the traditional purchasing process. We made a questionnaire involving the traditional purchasing process and brand issues. The questionnaire aimed to find out how the literatures image of generation Y was consistent with the image our survey would make. The survey took place in April 2010 at the University of Skövde and the participants were all students.   The results of our study pointed out a few interesting issues. The survey showed signs of what the literature had talked about, but we could also see a few differences that made us thinking. We did not think that the traditional purchasing process would fit generation Y, as the theories had portrayed them as very different from previous generations. But the result of our study does not entirely reflect the careless and wasteful generation as we originally had expected to find.

Syftet med den här studien är att beskriva chefers föreställningar om och upplevelser av att leda unga, generation Y, i arbetslivet. Detta syfte leder oss till följande frågeställningar: 1. Hur upplever chefer generation Y i arbetslivet i förhållande till äldre generationer?2. Hur anpassar chefer sitt ledarskap med avseende på ledarstil till generation Y? För att besvara dessa frågor har vi genomfört en kvalitativ undersökning där åtta operativa chefer intervjuats. Dessa intervjuer har sedan legat till grund för den analys som gjorts inom ramen för denna studie. Resultatet visar att chefer upplever att generation Y utmärker sig gentemot äldre generationer på främst fyra olika områden i arbetslivet: teknisk kompetens, kommunikativ kompetens samt strävan efter frihet och strävan efter karriärmässig utveckling. Det framkom att flera av dessa föreställningar inte enbart är kopplade till generationstillhörighet. Andra faktorer som ålder, mognad och vilken livsfas individen befinner sig i har också betydelse. Resultatet åskådliggör även att chefer tillskriver generation Y och äldre generationer stereotyper och fördomar om hur dessa respektive grupper förväntas vara i arbetslivet. Vidare är chefers föreställningar om och upplevelser av generation Y i arbetslivet både positiva och negativa. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att det är svårt att beskriva en generation som en helhet eftersom det förekommer individuella infallsvinklar. Det framkom att chefer anpassar sitt ledarskap med avseende på ledarstil för att möta generation Y:s krav i arbetslivet. Resultatet visar att chefer strävar efter att anpassa sin ledarstil till varje individ, men att främst en demokratisk, en coachande eller en delegerande ledarstil praktiseras vid ledning av generation Y.

I och med att Baby Boomers-generationen i allt större grad går i pension upplever företag och organisationer en ökande brist på kompetent personal. Detta har gjort att Generation Y, som ska fylla tomrummet som Baby Boomers lämnar efter sig, blir allt mer attraktiva för arbetsgivare. I media och ekonomiska tidskrifter blir vi ofta påminda om detta faktum, men frågan kvarstår, är det så att de arbetsvärderingar som Generation Y prioriterar faktiskt återspeglas på arbetsplatserna? I denna uppsats har en intervju samt en enkätundersökning genomförts på det för sin motivation prisbelönade företaget Concrete IT. Studien visar att det undersökta företaget återspeglar flertalet av de arbetsvärderingar som Generation Y värdesätter och bör anses vara attraktivt för Generation Y. Dock bör vissa korrigeringar göras för att ytterligare skapa en motiverande arbetsplats.

<p>De kallas generation K för kartlagd, generation O för ordning, generation Why för varför, generation C för content (innehåll). De kallas homo zappiens för hur de zappar sig igenom livet.</p><p>Generation Y är dagens unga vuxna som är uppvuxna i ett högteknologiskt samhälle. Deras sätt att konsumera och leva skiljer sig från tidigare generationer. Den allmänna bilden av generation Y är en lat, slösaktig generation, som är bortskämda av sina föräldrar och ställer höga krav som konsumenter. Detta examensarbete behandlar begreppet generation Y och fokuserar på att kartlägga vem de är och deras förhållande till konsumtion och märken. Arbetets syfte är även att se hur generation Y skiljer sig från den traditionella köpprocessen. Den traditionella köpprocessen består av fem steg; behovsidentifikation, informationssökning, utvärdering av alternativ, köp och utvärdering efter köp. Med detta som bas har vi byggt upp ett frågeformulär. Undersökningen syftade att ta reda på hur väl litteraturens bild av generation Y stämde överens med verkligheten. Undersökningen genomfördes på Högskolan i Skövde i april 2010. Vi gjorde en uppdelning mellan generation Y från Sverige och generation Y utanför Sverige, för att se om den svenska generation Y skiljer sig från övriga.</p><p>Slutsatsen visar till viss del att vad som skrivs i litteraturen stämmer överens med bilden som vår undersökning gav av generation Y, men pekar även på vissa avvikelser. Den traditionella köpprocessen trodde vi inte skulle passa in på generation Y då teorier porträtterade generationen som väldigt annorlunda från tidigare generationer. Resultatet av vår undersökning speglar inte riktigt den slarviga och slösaktiga generationen som vi från början hade trott oss finna.</p> / <p>Generation Y, or should we say generation why, a generation known for its way of always questioning the world around them. This generation is born late 1970’s to early 1990’s. The generation is often known for being spoiled by the people around them, obnoxious in their way of always marketing themselves and putting high demands as both employees and customers. Generation Y is raised in a high-tech society and live on the theory that the world is their oyster. This thesis is focused on explaining who generation Y is, how they act as consumers and how important the brand is to them. We have put a spotlight on in which way generation Y may differ from the traditional purchasing process. We made a questionnaire involving the traditional purchasing process and brand issues. The questionnaire aimed to find out how the literatures image of generation Y was consistent with the image our survey would make. The survey took place in April 2010 at the University of Skövde and the participants were all students.</p><p> </p><p>The results of our study pointed out a few interesting issues. The survey showed signs of what the literature had talked about, but we could also see a few differences that made us thinking. We did not think that the traditional purchasing process would fit generation Y, as the theories had portrayed them as very different from previous generations. But the result of our study does not entirely reflect the careless and wasteful generation as we originally had expected to find.</p>

Människan spenderar en stor del av sin tid på arbetet. Vad arbetet och arbetsplatsen innebär för människan har förändrats över tiden och varierar beroende på den individuella utgångspunkten. Vi ser en sammankoppling mellan identitet, sociala relationer, status och prestationskrav till arbetet. Arbetet är därmed ett viktigt element i den moderna människans livsbygge. Herzberg menar att det finns inre och yttre faktorer som ger arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse, Maslow talar om liknande faktorer men uttrycker dem som mänskliga behov. Maslow menar att människans slutgiltiga behov att tillfredställa är ett självförverkligande. Om de övriga behoven/faktorerna går att tillgodose genom arbetet och arbetsplatsen – varför skulle då inte människan däri kunna söka även ett självförverkligande?Arbetet bär på värden utöver det värde som ligger i lönekuvertet. Det är just dessa värden vi i vår uppsats söker definiera. Vi menar att det är av stor vikt att företag uppmärksammar det som individer söker i arbetet, detta för att kunna vara en attraktiv arbetsgivare och konkurrera om den bästa arbetskraften. Till detta kommer det faktum att vi står i ett generationsskifte, 80-talisterna – Generation Y står att ta över efter 40-talisterna. Generation Y menas vara en individualistisk generation och de har en ny syn på sig själva, livet och samhället med andra krav på sin omgivning. Frågan är vad denna förändring innebär för arbetslivets olika parter.Syftet med denna uppsats är att analysera och skapa en bild av hur svenska företag går till väga för att bemöta de olika värden arbetstagare söker i arbetet och på arbetsplatsen. Vidare är syftet att beskriva hur företag bemöter Generation Y. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en flerfallstudie i tre svenska aktiebolag med säte i Stockolm. På respektive företag har vi intervjuat ansvariga för personalarbete, även kallat human resources.

Genom att läsa tidigare forskning om Generation Y, innehållsmarknadsföring och om sociala medier under uppsatsprocessen förändrades problemställningen succesivt, i enlighet med en abduktiv forskningsansats. Studiens fokus utvecklades från att undersöka alternativa marknadsföringsmetoder vid marknadsföring mot Generation Y till att omfatta på vilken social medieplattform Generation Y är mest mottaglig för innehållsbaserad marknadsföring. Syftet med denna studie är att hjälpa företag vars målgrupp är Generation Y att rikta sin innehållsmarknadsföring i rätt kanaler och på detta sätt spara tid och pengar. För att uppfylla syftet och besvara studiens problem samlades empirisk data in genom en webbaserad, kvantitativ enkätundersökning som genomfördes av totalt 301 respondenter, alla tillhörande Generation Y. Insamlade kvantitativ data ställdes sedan emot befintlig teori och analyserades. Studiens slutsats blev att Facebook är den sociala mediekanal där Generation Y känner sig mest mottagliga för innehållsmarknadsföring, följt av YouTube. / By reading earlier research on Generation Y, content marketing and on social media during the working process the problem has gradually changed, in accordance with an abductive research approach. The study focus has developed from examine marketing methods on marketing towards Generation Y to include on what social media platform Generation Y is most susceptible for content marketing. The purpose of this study is to help companies whose target market is Generation Y to aim their content marketing through the right distribution channels, to save time and money. To meet this objective and to answer the main question of this study, empirical data was collected through a web based, quantitative survey which was completed by a total of 301 respondents, all of them belonging to Generation Y. The collected quantitative data was contrasted with existing theory and was analysed. The study concluded that Facebook is the social media channel where Generation Y feel most susceptible for content marketing, followed by YouTube.

Den svenska arbetsmarknaden står inför ett generationsskifte i och med att fyrtiotalisterna går i pension och den yngre generationen, generation Y, kommer ut på arbetsmarknaden. Den här generationen motiveras av andra faktorer än de äldre generationerna vilket innebär att organisationer behöver anpassa hur de arbetar med att motivera sina anställda. Vinstandelssystem har historiskt sett visat sig vara ett framgångsrikt koncept men det finns en oklarhet gällande om dessa system kommer att fungera på en generation som inte värdesätter trygghet och som inte drar sig för att byta arbetsgivare. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur generation Y motiveras av vinstandelssystem både i det dagliga arbetet och hur det påverkar generation Y:s motivation att stanna på arbetsplatsen. Det teoretiska ramverket grundande sig i Vrooms förväntansteori och innehöll även teorier kring belöningssystem och vinstandelssystem. Handelsbankens vinstandelsstiftelse Oktogonen har använts som exempel på ett väl fungerande vinstandelssystem och undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med anställda i Handelsbanken som tillhör generation Y. Studiens resultat visar att generation Y uppfattar vinstandelssystemet som någonting positivt men det är i sig ingenting som motiverar dem i deras dagliga arbete eller som motiverar dem att stanna kvar. Detta beror främst på tidsaspekten, att det är så pass lång tid kvar tills de får utdelning, och osäkerheten kring hur stor utdelningen de förväntas få i slutändan. Dessa två faktorer gör det svårt för de anställda att se kopplingen mellan deras prestation och belöningen. Andra faktorer som utvecklande arbetsuppgifter, lön och bra kollegor motiverar mer än vinstandelssystemet både i det dagliga arbetet och i frågan om att stanna kvar på arbetet.

Thesis, PlanB (M.S.)--University of Wisconsin--Stout, 2005. / Includes bibliographical references.