Genom att läsa tidigare forskning om Generation Y, innehållsmarknadsföring och om sociala medier under uppsatsprocessen förändrades problemställningen succesivt, i enlighet med en abduktiv forskningsansats. Studiens fokus utvecklades från att undersöka alternativa marknadsföringsmetoder vid marknadsföring mot Generation Y till att omfatta på vilken social medieplattform Generation Y är mest mottaglig för innehållsbaserad marknadsföring. Syftet med denna studie är att hjälpa företag vars målgrupp är Generation Y att rikta sin innehållsmarknadsföring i rätt kanaler och på detta sätt spara tid och pengar. För att uppfylla syftet och besvara studiens problem samlades empirisk data in genom en webbaserad, kvantitativ enkätundersökning som genomfördes av totalt 301 respondenter, alla tillhörande Generation Y. Insamlade kvantitativ data ställdes sedan emot befintlig teori och analyserades. Studiens slutsats blev att Facebook är den sociala mediekanal där Generation Y känner sig mest mottagliga för innehållsmarknadsföring, följt av YouTube. / By reading earlier research on Generation Y, content marketing and on social media during the working process the problem has gradually changed, in accordance with an abductive research approach. The study focus has developed from examine marketing methods on marketing towards Generation Y to include on what social media platform Generation Y is most susceptible for content marketing. The purpose of this study is to help companies whose target market is Generation Y to aim their content marketing through the right distribution channels, to save time and money. To meet this objective and to answer the main question of this study, empirical data was collected through a web based, quantitative survey which was completed by a total of 301 respondents, all of them belonging to Generation Y. The collected quantitative data was contrasted with existing theory and was analysed. The study concluded that Facebook is the social media channel where Generation Y feel most susceptible for content marketing, followed by YouTube.

By reading earlier research on Generation Y, content marketing and on social media during the working process the problem has gradually changed, in accordance with an abductive research approach. The study focus has developed from examine marketing methods on marketing towards Generation Y to include on what social media platform Generation Y is most susceptible for content marketing. The purpose of this study is to help companies whose target market is Generation Y to aim their content marketing through the right distribution channels, to save time and money. To meet this objective and to answer the main question of this study, empirical data was collected through a web based, quantitative survey which was completed by a total of 301 respondents, all of them belonging to Generation Y. The collected quantitative data was contrasted with existing theory and was analysed. The study concluded that Facebook is the social media channel where Generation Y feel most susceptible for content marketing, followed by YouTube.

Digital marknadsföring möjliggör nya sätt att sprida information. Ett problem för företag som erbjuder teknologiska produkter är däremot den stora konkurrensen. Innehållsmarknadsföring ses som ett bättre sätt att nå ut med sitt varumärke till potentiella kunder. Uppsatsens syfte är att undersöka innehållsmarknadsföring i relation till branding, och dessa områdes påverkan påproduktvärde, värde samt lojalitet. Metoden som använts är djupintervjuer av Apple-användare. Studiens resultatet visar främst hur betydelsefull branding är för att skapa en positiv uppfattning av ett varumärkes produkter. Resultatet visar även att innehållsmarknadsföring har en positiv påverkan, men det lyfts inte fram i resultatet som lika viktigt. Främst är det olika former av brandingaktiviteter så som innovation och nya lösningar som ger högt värde. Slutsatsen är att Apple är ett företag som har lyckats skapa premiumprodukter med ett högt produktvärde vilket bidrar till att Apples användare blir lojala kunder.

Background: Content marketing has become a more commonly used strategy when marketers want to convey a message to consumers. Problem discussion: The scientific definition of content marketing is vague and it varies in between users. This makes it difficult for the practitioners who use content marketing as a strategy, that what it is that they are actually creating is content marketing. Questions: How does marketers/practitioners perceive content marketing? How do marketers/practitioners use content marketing? Aim: The aim is to analyse and determine the marketers/practitioners perceived notion of content marketing is and how he or she uses it. Method: The study has a qualitative research point of view.When collecting the data for the study, semi-structured interviews where chosen as the method most fitting for the purpose of the study. The collected data was then analysed within the frames of the research questions. Conclusion: With the result of the study one can conclude that there is no universal view of content marketing within the group of practitioners that were interviewed. There are though many similarities of how they perceive content marketing. The practitioners all agreed that content marketing should be distributed through owned digital channels. The content itself should be in an editorial context, and should both create value and be captivating to reader. It should not be in immediate association to the product or the service that the company provide. Content marketing should not be perceived by the reader or user as advertising activities, once it is it has lost its value and should not be called content marketing. A need for a concrete definition does not seem to exist among marketing managers. Marketing managers considers content marketing to be free insofar that it is up to each marketer to determine how content marketing should be practised.

Syfte: Denna studie syftar till att analysera användningen av sociala medier i B2B-företagens marknadsföringsstrategi utifrån de sex komponenterna övervaka konversationer och lyssna på kunder, empowerment och engagera anställda, skapa attraktivt innehåll, stimulera elektronisk word of mouth (eWOM), utvärdera och välj kanaler samt förbättra förekomsten av varumärket. Metod: Denna studie antar en deduktiv ansats. Studien genomförs i form av en multipel fallstudie med kvalitativ forskningsdesign. Utifrån den teoretiska referensramen utformades en intervjuguide som användes i tolv kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att kunna utforma en tematisk analys. Materialet har analyserats och diskuterats, för att vidare kunna presentera en slutsats som besvarar studiens syfte. Resultat & slutsats: Studien visar att användningen av sociala medier hos B2B-företag till stor del stämmer överens med Cawsey och Rowleys strategiska ramverk. Vi fann dock att den fjärde komponenten inte utgör en väsentlig del i företagens marknadsföringsstrategier och kan länkas samman med sjätte komponenten. Under femte komponenten fann vi att företagen fokuserar på att finna minst ett tydligt syfte med att inträda i en kanal, vilket skulle kunna tolkas som en ny komponent i ramverket. Förslag till vidare forskning: Utifrån begränsningarna i denna studie kan vidare forskning genomföras. En begränsning är att studien har tolkats utifrån ett företagsperspektiv. Vidare forskning kan därmed tänkas behandla området utifrån de anställdas perspektiv. En annan begränsning som har uppkommit i studien är huruvida varje komponent har diskuterats djupgående. Det finns därmed ett behov av att studera hur företagen arbetar med en särskild komponent. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med en ökad förståelse för hur B2B-företag använder sociala medier i marknadsföringsstrategierna. Denna studie bidrar med riktlinjer hur företag kan arbeta med sociala medier. Följaktligen har studien bidragit till ökad förståelse för vilka faktorer som kan vara bra att tänka på vid användningen av sociala medier hos B2B-företag, samt vilka områden det finns utrymme till att förbättra och utveckla i strategin. / Aim: This study aims to analyze the use of social media in B2B-companies’ marketing strategies based on the six components monitoring and listening, empowering and engaging employees, creating compelling content, stimulating electronic word of mouth, evaluating and selecting channels and enhancing brand presence through integrating social media. Method: This study takes a deductive approach. The study is conducted in the form of a multiple case study with qualitative research design. Based on the theoretical frame of reference, an interview guide was developed that was used in twelve qualitative semi-structured interviews. The interviews were recorded and transcribed in order to design a thematic analysis. The material has been analyzed and discussed to further present a conclusion that answers the purpose of the study. Result & Conclusions: The study shows that the use of social media in B2B companies is largely consistent with Cawsey and Rowley's strategic framework. However, we found that the fourth component does not constitute an essential part of the companies’ marketing strategies and can be linked to the sixth component. In the fifth component, we found that companies focus on finding at least one clear purpose of entering a channel, which could represent a new component of the framework. Suggestions for future research: Based on the limitations of this study, further research can be carried out. One limitation is that the study has been conducted from a business perspective. Further research may therefore be done based on an employee perspective. Another limitation that has arisen in the study is whether each component has been discussed in depth. Thus, there is a need to study how companies work with a particular component. Contribution of the thesis: The study contributes with an increased understanding of how B2B companies use social media in their marketing strategies. This study provides guidelines on how businesses can work with social media. Consequently, the study has contributed to an increased understanding of what factors may be useful to have in mind when using social media in B2B companies. Also, in which areas there is room for improvement and development in the strategy.

Företagskulturen har förändrats i Sverige och det blir vanligare att startupföretag etablerar sig på marknaden. Dessa startupföretag lider av strukturella begränsningar gällande resurser och tillgångar. Samtidigt konkurrerar de på en marknad bland större, mer etablerade företag. Ett påtagligt problem uppstår när en växande företagsform, som gynnar marknaden och den övergripande samhällsnyttan, tvingas möta dessa utmaningar på grund av den särskilda företagsformens utgångspunkter. Av denna anledning är det viktigt att finna kostnads- och resurseffektiva lösningar för dessa företag att använda sig av för att företagsformen fortsatt skall vara attraktiv för företagare. Samtidigt har den externa innehållsmarknadsföringen genomgått revolutionerade utvecklingar gällande teknologiska framsteg och kostnadseffektiva lösningar. Storytelling är ett växande strategiskt verktyg, som vuxit sig starkt och ämnar uppnå genomslag bland konsumenter. Tidigare forskning påvisar att människan lättare tar in och memorerar intryck när de paketeras som berättelser och marknadsförare försöker dra nytta av detta genom storytelling inom deras externa kommunikation. Men tidigare forskning gällande sambandet mellan startupföretags marknadsföring och litteraturvetenskaplig berättandeteknik är svag och vi vill därför skapa en förståelse för hur storytelling används av startupföretag inom den externa innehållsmarknadsföringen. Studien bygger på en kvalitativ forskningsstrategi, med en design där fokus läggs vid kontextuell beskrivning. Empiriinsamlingen består av åtta stycken semi-strukturerade intervjuer med startupföretag i tillväxtfasen. Samtliga av de intervjuade företagen använder sig av storytelling inom deras externa innehållsmarknadsföring. Det sammanställda empiriska resultatet analyseras utifrån genererade huvudteman vilka skapar en kontextuell bild av den verklighet som undersöks. Fem huvudteman genereras och skapar en helhetsbild kring de intervjuade företagens arbete kring storytelling. Vidare analyseras dessa teman ingående och med flera olika underliggande aspekter vilka redogörs för analysen. Resultatet visar att startupföretag använder sig av olika strategier inom storytelling för att nå genomslag bland konsumenter. En övergripande åsikt att storytelling är ett effektivt verktyg inom marknadsföring för företag med begränsade resurser. Startupföretag gör aktiva val i deras strategier gällande storytelling, vilka åläggs olika vikt vid de huvudteman som genereras. Mer generella slutsatser innefattar att litteraturvetenskapliga berättartekniker inte används effektivt eller i större utsträckning bland startupföretagen. Det finns ett stort intresse för storytelling men begränsade resurser och kunskap att utnyttja. De digitala kanalerna har vuxit sig starka och erhållit en större betydelse inom den externa innehållsmarknadsföringen. Slutligen påvisar denna studie att startupföretag kommunicerar på olika sätt, beroende på om de riktar sig mot företag eller slutkonsument. / The corporate culture has changed in Sweden and it has become more common that start-up companies establish their presence of the market. These start-up companies suffer from structural limitations concerning assets and resources. At the same time they are competing on a market, amongst larger, more well established companies. A problem arises when a growing type of enterprise, which stimulates the market and the overall societal benefit, is forced to face these challenges because of start-up company’s characteristics. Because of this, it is important to find cost- and resource efficient solutions for these companies to make use of so that start-up companies can continue to be attractive for entrepreneurs. At the same time, the external content marketing has gone through revolutionary developments concerning technological progress and cost efficient solutions. Storytelling is a growing strategic tool that has grown strong and is used to achieve impact amongst consumers. Earlier research suggest that humans have an easier time to take in and memorize impressions when the impression is packaged and presented in the form of a story and that marketers are trying to make use of this through storytelling within their content marketing. But earlier research into the subject of relationship between marketing and literary studies is weak, and therefore we want to create an understanding for how storytelling is used by start-up companies within their external content marketing. The study is based on a qualitative research strategy with a design that focuses on contextual description. The empirical results are based on eight semi-structured interview with start-up companies in the growth-phase. All of the companies that are interviewed deal with storytelling within their external content marketing. The empirical results were analysed on the basis of generated themes, which create a contextual picture of the reality that is being studied. Five themes were generated and create the entirety of the interviewed companies work concerning storytelling. Furthermore, the themes were analysed in detail with several underlying aspects, which are made clear in the analysis. The results show that start-up companies use several different strategies concerning storytelling, in order to reach impact among consumers. An overarching view is that storytelling is an effective tool within marketing for companies with limited resources. Start-up companies make active choice in their storytelling strategies, and are given different focus depending on which company it is. More general results show that storytelling techniques based on literary studies are not used effectively or extensively among start-up companies. There is a big interest for storytelling but limited resource and knowledge to make use of. The digital channels has grown strong and received a larger roll and meaning within the external content marketing. Finally, the study shows that start-up companies communicate in different ways. Depending on whether they focus on companies or consumers.

Syfte: Syftet med studien är att belysa faktorer som påverkar SMF:s marknadsföring samtidigt som studien söker att kartlägga innehållsmarknadsföringens tillämpningsgrad hos studieobjekten. Metod: I studien används den kvalitativa forskningsmetoden. Tio telefonintervjuer ut fördes på hälsokostbutiker i Stockholm, Göteborg och Malmö. Urvalsgruppen valdes utifrån ett bekvämlighetsurval. Slutsatser: Innehållsmarknadsföring tillämpas av tre av dem tio SMF inom urvalsgruppen. Metoden anses ha en låg tillämpningsgrad. Studien har framgångsrikt belyst faktorer som påverkar urvalsgruppens marknadsföring med hjälp av den teoretiska referensramen. Dessa faktorer är närverkande som marknadsföringsverktyg, empirisk omvärldskontakt som inlärningsprocess för marknadsföring, slumpmässighet i marknadsföringsplanering och resursknapphet som påverkande kraft i marknadsföringsplanering.

Innehållsmarknadsföring är en metod för att nå ut med sitt varumärke och nå sina kunder med hjälp av innehåll av redaktionell ton. Tidigare studier har gjorts om hur innehållsmarknadsföring kan användas men få har fokuserat på hur små självständiga butiker kan använda sig av detta. Denna studie syftar till att undersöka hur en liten butik kan utforma content som tilltalar sin målgrupp och hur en strategi över skapandet av content i syftet att publicera på Instagram ska utformas. Studien har utgått ifrån caseföretaget No 36. No 36 är en liten självständig butik som är återförsäljare av modevarumärken. Data samlas in via en enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer. En designprocess genomförs i syfte att skapa content för publicering på Instagram. En utvärdering av designen sker med hjälp av semistrukturerade intervjuer med representanter med No 36s målgrupp. Studien visar att content som skapas ska vara inspirerande, fotat enligt snapshot-estetik och ska innehålla korta och koncisa bildtexter. En strategi för publicering av content på Instagram ska innehålla en plan för vilket content som ska publiceras, när det ska publiceras och riktlinjer för hur en sammanhängande tonalitet ska skapas.

I dagens samhälle återfinns ett brett spektrum av medier, samtliga olika typer av forum där läsaren utsätts för både redaktionell text och marknadsföring. De traditionella medierna för bland annat nyhetsexponering som exempelvis radio, tv och dagspress har idag kompletterats med ett antal digitala sociala medier. Idag har de sociala medierna blivit en marknad där även aktörer med kommersiella avsikter rör sig. Även om MFL ska vara av allmän och teknikneutral karaktär, går det att ifrågasätta huruvida den är anpassad till dagens elektronikutveckling. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att analysera huruvida det är ett problem eller inte. Detta görs främst med hjälp av lag, praxis och doktrin, men även genom intervjuer med jurister vid RO och KOV. I uppsatsen utreds MFL:s tillämpning på innehållsmarknadsföring vid främst sociala medier. Därigenom blir den naturliga frågan att utreda gränsdragningen mellan kommersiell och redaktionell text. Till stöd lyfter vi fram ett antal fall där olika typer av gränsdragningar har legat för handen innan bedömning av sakfrågan blivit aktuell. En text måste inneha ett vinstfrämjande syfte för att klassas som kommersiell, och därmed omfattas av MFL. Det är av vikt att meddelanden som omfattas av yttrandefriheten, inte av misstag bedöms i enlighet med MFL, då det leder till att grundlagens tillämpningsområde minskar.  Vidare klargörs vad som utgör en tydlig annonsmarkering i enlighet med 9 § MFL samt art. 9 och 10 i ICC:s regler för reklam och marknadskommunikation samt huruvida denna paragraf behöver förtydligas. Vi utreder även om lagen i sig behöver förändras för att omfatta den utveckling som sker genom de sociala medierna. Ett kommersiellt meddelande kräver reklamidentifering, någon typ av markering som tydligt visar att det rör sig om ett meddelande med vinstfrämjande syfte. Vidare krävs att meddelandets avsändare anges på ett tydligt sätt med tillhörande kontaktuppgifter. För att utreda frågan ytterligare utreds den problematiska bevisfrågan gällande huruvida ett avtal har kommit till stånd. Problemet förtydligas genom ärenden från RON där antalet ärenden gällande denna fråga ökar varje år. Kanske skulle 9 § MFL behöva utvecklas, men framförallt tror vi att kunskap är nyckeln för att undvika lagstridigt beteende. Slutligen konstaterar vi att lagen kräver en kontinuerlig uppdatering, men även att fokus ligger på att informera de olika berörda parterna om lagstiftningens innebörd. Därmed anser vi att kunskap är en viktig pusselbit. Idag pågår en utredning huruvida lagen behöver anpassas efter reklamlandskapets utveckling. I våra reflektioner angående detta kommer vi fram till att KOV bör tillförsäkras en starkare sanktionsmöjlighet då de i dagsläget anses vara något tandlösa. Men vi anser även att RO:s åtgärdsprogram där de fokuserar på utbildning är relevant och av stor vikt för att informera både konsumenter och näringsidkare gällande MFL:s tillämplighet på sociala medier.

SAMMANFATTNINGDatum:  2023-05-30Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hpInstitution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens                  UniversitetFörfattare: Sofia Svedberg 97-01-06 Anna Mellberg 96-05-29                           Titel: Tiktok: en plattform för marknadsföring – en kvalitativ studie om hur företag kan använda sociala medieplattformen Tiktok som marknadsföringsstrategi.             Handledare: Rana MostaghelNyckelord: Sociala medier, Tiktok, Innehållsmarknadsföring, Generation Z, Influencer marknadsföring,  Visuellt innehåll.Forskningsfrågor: -Hur kan företag använda Tiktok som plattform för marknadsföring?    -Vilka strategier används för att skapa effektiv marknadsföring med användningen av Tiktok?-På vilket sätt skiljer sig företags marknadsföring strategier på Tiktok från deras strategier på andra sociala medieplattformar?Syfte: Syftet med studien är att utforska hur företag använder Tiktok som en plattform för marknadsföring. Målet är att bidra till en ökad förståelse för hur företag kan dra nytta av Tiktok som ett marknadsföringsverktyg och marknadsföringsstrategi. Metod: KvalitativSlutsats: Företag kan använda Tiktok för marknadsföring genom att skapa engagerande och anpassat innehåll till målgruppen, särskilt generation Z. Effektiv marknadsföring på Tiktok kräver strategier som uppdaterar och anpassar innehållet efter populära trender, med fokus på autentiskt, personligt och humoristiskt material som kommunicerar snabbt och nära med kunderna. Marknadsföringsstrategier på Tiktok skiljer sig från andra sociala medieplattformar genom behovet av trendigt och snabbt innehåll, ständig uppdatering och  anpassning efter målgruppens behov. / ABSTRACT Date: 2023-05-30Level:Bachelor thesis in Business Administration, 15 crInstitution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen UniversityAuthors: Sofia Svedberg  97-01-06 Anna Mellberg 96-05-29 Title: Tiktok: a platform for marketing – a qualitative study about how companies can use the social media platform Tiktok as a marketing strategy.Supervisor: Rana MostaghelKeywords: Social media, Tiktok, Content Marketing, Generation Z, Influencer marketing, Visual ContentResearch questions: -How can companies use Tiktok as a platform for marketing? - What strategies are used to create effective marketing with the use of Tiktok?                  -How do companies' marketing strategies on Tiktok differ from their strategies on other social media platforms?Purpose:The purpose of this study is to explore how companies use Tiktok as a platform for marketing. The goal is to contribute to an increased understanding of how companies can benefit from Tiktok as a marketing tool and create new marketing strategies.Method: QualitativeConclusion: Businesses can use Tiktok for marketing by creating engaging and customized content, including influencers especially Generation Z. Effective marketing on Tiktok           requires strategies that update and adapt content to popular  trends, focusing on authentic, personal and humorous material that communicates quickly and closely with       customers. Marketing strategies differ from other social media platforms by the need for trendy and fast content, constant updating and adaptation according to the needs of the target audience.