I dagens samhälle återfinns ett brett spektrum av medier, samtliga olika typer av forum där läsaren utsätts för både redaktionell text och marknadsföring. De traditionella medierna för bland annat nyhetsexponering som exempelvis radio, tv och dagspress har idag kompletterats med ett antal digitala sociala medier. Idag har de sociala medierna blivit en marknad där även aktörer med kommersiella avsikter rör sig. Även om MFL ska vara av allmän och teknikneutral karaktär, går det att ifrågasätta huruvida den är anpassad till dagens elektronikutveckling. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att analysera huruvida det är ett problem eller inte. Detta görs främst med hjälp av lag, praxis och doktrin, men även genom intervjuer med jurister vid RO och KOV. I uppsatsen utreds MFL:s tillämpning på innehållsmarknadsföring vid främst sociala medier. Därigenom blir den naturliga frågan att utreda gränsdragningen mellan kommersiell och redaktionell text. Till stöd lyfter vi fram ett antal fall där olika typer av gränsdragningar har legat för handen innan bedömning av sakfrågan blivit aktuell. En text måste inneha ett vinstfrämjande syfte för att klassas som kommersiell, och därmed omfattas av MFL. Det är av vikt att meddelanden som omfattas av yttrandefriheten, inte av misstag bedöms i enlighet med MFL, då det leder till att grundlagens tillämpningsområde minskar.  Vidare klargörs vad som utgör en tydlig annonsmarkering i enlighet med 9 § MFL samt art. 9 och 10 i ICC:s regler för reklam och marknadskommunikation samt huruvida denna paragraf behöver förtydligas. Vi utreder även om lagen i sig behöver förändras för att omfatta den utveckling som sker genom de sociala medierna. Ett kommersiellt meddelande kräver reklamidentifering, någon typ av markering som tydligt visar att det rör sig om ett meddelande med vinstfrämjande syfte. Vidare krävs att meddelandets avsändare anges på ett tydligt sätt med tillhörande kontaktuppgifter. För att utreda frågan ytterligare utreds den problematiska bevisfrågan gällande huruvida ett avtal har kommit till stånd. Problemet förtydligas genom ärenden från RON där antalet ärenden gällande denna fråga ökar varje år. Kanske skulle 9 § MFL behöva utvecklas, men framförallt tror vi att kunskap är nyckeln för att undvika lagstridigt beteende. Slutligen konstaterar vi att lagen kräver en kontinuerlig uppdatering, men även att fokus ligger på att informera de olika berörda parterna om lagstiftningens innebörd. Därmed anser vi att kunskap är en viktig pusselbit. Idag pågår en utredning huruvida lagen behöver anpassas efter reklamlandskapets utveckling. I våra reflektioner angående detta kommer vi fram till att KOV bör tillförsäkras en starkare sanktionsmöjlighet då de i dagsläget anses vara något tandlösa. Men vi anser även att RO:s åtgärdsprogram där de fokuserar på utbildning är relevant och av stor vikt för att informera både konsumenter och näringsidkare gällande MFL:s tillämplighet på sociala medier.

Social media is a phenomenon that has expanded fast during the recent years and has become a part of people’s everyday lives. Social media has developed to not only deal with updating others about what is happening and uploading pictures. Today social media plays a big part in marketing. Therefore advertising is not only exposed in traditional media such as; TV, radio and newspapers, but also on the internet and the social media platforms. Advertising on social media appears in different forms; sponsored posts (paid ads), User Generated Content (non-paid ads) and Electronic-Word-of-Mouth. These different forms of advertising on social media are experienced differently by consumers and therefore this study aims to gain an understanding to which extent consumers find different forms of advertising on social media credible and useful. A qualitative method has been used for this study. For the collecting of data semi-structured interviews have been conducted. This study has been divided into three themes, namely; advertising on social media, attitude of consumers and perceived credibility and usefulness. It turned out that consumers experienced User Generated Content as the most credible form of advertising on social media. Sponsored posts were seen as the most useful, since this form of advertising was perceived as inspiring and informative. / Sociala medier är ett fenomen som utvecklats väldigt fort och blivit en del av människors vardag. Det har utvecklats till att inte enbart handla om att uppdatera andra personer om vad som försiggår i ens liv och att lägga upp bilder. Idag används sociala medier även av företag och andra profiler i marknadsföringssyfte. Reklam exponeras därmed inte bara i traditionella kanaler såsom TV, radio och tidningar, utan även på internet och de sociala medieplattformarna. Reklam på sociala medier förekommer i olika former; sponsrade inlägg (betald reklam), User Generated Content (icke-betald reklam) och Electronic Word of Mouth. Dessa olika former av reklam i sociala medier tas emot på olika sätt av konsumenter och därför ämnar denna uppsats att få förståelse för i vilken utsträckning konsumenter finner olika former av reklam i sociala medier trovärdiga och användbara. Studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt där insamlingen av data skett genom semi-strukturerade intervjuer. Studien har delats in i tre olika teman nämligen; reklam på sociala medier, attityd hos konsumenter och uppfattad trovärdighet och användbarhet. Det framkom att User Generated Content upplevdes som mest trovärdigt bland de olika formerna av reklam. Däremot ansågs sponsrade inlägg som mest användbart då denna form av reklam uppfattades som inspirerande och informationsrik.