Denna uppsats ämnar studera miljörättvisa i Stockholms län genom att undersöka om det finns skillnader inom länet gällande miljökvalitet, och huruvida det i så fall finns ett samband mellan miljökvalitetsfaktorer och socioekonomiska faktorer. En GIS-baserad metod i kombination med statistiska analyser användes för att besvara frågeställningarna. Parametrarna bullernivåer, kvävedioxid- samt partikelhalter och närhet till grön- och vattenområden studerades i relation till inkomst, sysselsättning och utbildning i korrelationsanalyser. Observationerna bestod av Stockholms läns 1287 demografiska statistikområden. Analyserna utfördes på hela länet samt kompletterades av analyser där observationerna i Stockholms innerstad exkluderades. Relativa miljökvalitetsrankingar och socioekonomiska rankingar skapades och visualiserades med kartor. Studien visar en mycket svag korrelation mellan låg socioekonomisk status och sämre miljökvalitet, ett samband som blir starkare när innerstaden exkluderas. Alla studerade socioekonomiska variabler korrelerade med avstånd till vatten, ett resultat som indikerar att avståndet till vattenområden är längre i socioekonomiskt svaga områden. Undersökningen påvisar även att socioekonomiskt svaga områden har högre bullernivåer men en större närhet till grönområden jämfört med socioekonomiskt starka områden. Exkluderandet av Stockholms innerstad påverkade sambandsstyrkan för samtliga variabler vilket indikerar att inom innerstaden är den socioekonomiska nivån generellt hög medan den miljömässiga generellt är låg. / This paper aims to study environmental justice in the Stockholm region by examining whether there are differences concerning environmental quality within the region and, if so, whether there is a correlation between the socioeconomic variables and the variables of environmental quality. A GIS-based method in combination with statistical analyses has been used to answer the research questions. Noise pollution, levels of nitrogen dioxide and particles, as well as distance to greenspace and waterbodies were studied in relation to income, employment and education in correlation analyses. The observations consisted of the 1287 demographic statistic areas in Stockholm region. The analyses were made on the entire region as well as complemented by analyses where the inner city of Stockholm had been excluded. Relative rankings of the areas based on environmental quality as well as socioeconomic standard were made and visualised with maps. The study shows a very weak correlation between lower socioeconomic standard and worse environmental quality, a correlation that strengthens when the inner city is excluded. All examined socioeconomic variables correlated positively with distance to water, indicating that the distance to water is greater in areas with lower socioeconomic standard. The study also shows that areas with lower socioeconomic standard have higher levels of noise pollution but a shorter distance to greenspace compared to areas with a higher socioeconomic standard. The exclusion of Stockholm inner city affected the correlation for all examined variables, indicating that socioeconomic standard within the inner city is generally high, while the environmental quality is generally low.

Tillståndsprocessen för att bedriva miljöfarlig verksamhet är manuell och ineffektiv vilket hämmar svenska företag i deras klimatarbete. Geospatial information har till följd av lokaliseringsprincipen i miljöbalken en central roll inom samhällsbyggnad och dess planering för placering av investeringar. Det finns i dagsläget inget geospatialt beslutsstödsystem (SDSS) som ämnar att underlätta för verksamhetsutövare i tillståndsprocessen vid beslut som rör placering av nya investeringar i industri. Syftet med studien var att utveckla en IT-artefakt med intentionen att stödja processen samt beslutsfattande för industriföretag i skapandet av en tillståndsansökan för miljöfarlig verksamhet. Detta genom att ta fram en webbapplikation som ska fungera som ett processtöd för användaren genom att redogöra de nödvändiga stegen som ingår i en miljötillståndsansökan med fokus på de aspekter som inkluderar geospatial data och information. Målet är att artefakten i dessa steg ska fungera som ett hjälpmedel för verksamhetsutövaren att fatta strategiska beslut kring geografisk plats för nya investeringar i industri. Studien använder sig av Design Science Research Methodology (DSRM) och har hämtat in empiri genom fokusgruppsintervjuer. Arbetet resulterade i en IT-artefakt som visar att det är möjligt att implementera denna typ av lösning på problemet samt de identifierade designprinciperna som implementerades. / The permit process for conducting environmentally hazardous activities is manual and inefficient, which impedes Swedish companies in their climate action. As a result of the “location principle” in the Swedish Environmental Code, spatial information has a central role in community building and its planning for location of investments. There is currently no spatial decision support system (SDSS) that aims to make it easier for operators to make decisions regarding the location of new investments in industry during the permit process. The purpose of the study was to develop an IT artefact with the intention to support the process and decision making for industrial companies in the creation of permit applications for environmentally hazardous activities. This by developing a web application that will function as a process support for the user by describing the necessary steps that are included in an environmental permit application with a focus on the aspects that include spatial data and information. The aim is that the artifact in these steps should function as an aid for the operator to make strategic decisions about the geographical location for new investments in industry. This research uses Design Science Research Methodology (DSRM) and has obtained empirical data through focus group interviews. The work resulted in an IT artifact that proves that it is possible to implement this kind of solution to the problem and the identified design principles that were implemented.