System requirements: Adobe Acrobat Reader. Accompanied by 4 recitals, recorded Jan. 30, 2006, Jan. 22, 2008, Nov. 23, 2008, and June 25, 2009. Includes bibliographical references (p. 40-42).

Den italienska kontrabasisten Giovanni Bottesini (1821-1889) är fortfarande mycket inflytelserik i dagens musikliv. Hans musik framförs regelbundet, och en viktig del av standardrepertoaren för kontrabasister. Bottesini anses vara världens kanske främste kontrabassolist genom tiderna, men hans spelstil har sällan problematiserats. Syftet med studien är att utifrån ett uppförandepraxisperspektiv undersöka och analysera hur Giovanni Bottesini spelade kontrabas. Det genomfördes metodiskt genom att utvärdera primärkällor såsom 1) konsertrecensioner, både internationella och i svenska. 2) Bottesinis utrustning, inklusive hans instrument, strängantal, stränglängd, stämning och stråke. 3) Bottesinis metodbok, med instruktioner om hur kontrabasen och stråken ska hållas samt fingersättningar och portamento. Studiens resultat påvisar att kärnan i Bottesinis musikaliska uttryck var hans sångbara och lyriska ton, som gestaltades genom ett intrikat samspel av faktorer som hans speltik, instrument, strängar, stråke samt konsertlokal. I detta arbete kommer jag också visa hur Bottesinis utrustning påverkade hans spelteknik, med aspekter som stränglängd, antal strängar och val av stråke. Resultatet visar att Givovanni Bottesini var en musiker av högsta rang, som ofta jämfördes med sin tids störste violinister. Bottesini framkallade sin vackra ton främst genom sin briljanta teknik, men också genom att använda en kontrabas med lång stränglängd samt tunna sensträngar stämda allt från en helton till en liten ters högre än normalt. Strängarna var tillverkade av Ruffini i Italien, och förmodligen tillverkade på italienskt vis med hela tarmar istället för delade tarmar som var vanligast i resten av Europa. Resultatet är viktigt för att förstå hur solokontrabas kunde låta under 1800-talet, men också för den musiker som vill spela Bottesinis musik tidstroget med 1800-talets utrustning. / <p>Kontrabaskonsert i H-moll - Giovanni Bottesini</p><p>Loke Underdal - Kontrabas</p><p>Katarina Ström-Harg - Piano</p>

Syftet med detta konstnärliga examensarbete var att undersöka skillnaderna mellan att spela kontrabas med orkesterstämning och med solostämning. Det implementerades genom en studie av den världskända kontrabasisten och dirigenten G. Bottesinis verk Elegy No.1 för kontrabas. För att uppfylla syftet utarbetades två frågeställningar: 1. Vilka svårigheter med att spela solostämning kan definieras? 2. Hur kan olika ackompanjemang göra att det blir lättare eller svårare att exempelvis intonera och göra rytmiska dragningar? Metoden var att spela stycket i olika stämningar och med olika kombinationer av ackompanjemang där resultatet bokfördes. Studiens resultat indikerar att spela i orkesterstämning med bas ackompanjemang var den mest givande metoden som konstnärligt var mest inspirerande. / <p>Elegy no 1  Giovanni Bottesini </p><p></p><p>Sonat för kontrabas och piano  Rob. Fuchs</p><p></p><p>Kontrabaskonsert Eb-dur  Jan Baptiste Vanhal</p><p></p><p>Symfoni nr 7 A-dur Poco sostenuto-Vivace  Ludwig van Beethoven </p><p></p><p></p><p></p><p>Medverkande:</p><p>Elisa Onegård</p><p>Victor Sjögren </p><p>Emilie Wästlund </p><p>Emilia Eriksson</p><p>Melina Karlgren</p><p>Eelis Malmivirta</p><p>Olof Rolandsson </p><p>Love Nordkvist</p><p>Simon Landqvist</p><p>Katarina Ström-Harg</p><p>Cornelia Vogel</p><p>Felicia Billherhag Hammarteg</p><p>Mimmie Törngren </p><p>Thomas Nicols </p><p>Hanna Anderberg </p><p>Blanka Hillerud</p><p>Joel Hedtjärn</p><p></p><p>Konserten kunde inte spelas in av tekniska skäl. Registreringen kommer att kompletteras vid ett senare tillfälle.</p>

No description available.