År 2009 lämnade Girjas sameby in en stämningsansökan mot svenska staten för att få ensamrätt till jakt och fiske på sina traditionella marker ovanför odlingsgränsen. I en tid då mänskliga rättigheter har större betydelse än någonsin och konflikter mellan urfolk och andra aktörer är vanligt förekommande fenomen är det intressant att undersöka hur diskurser skapar maktrelationer och identiteter i en debatt om urfolks rättigheter.  Denna studie undersöker språkets roll i skapandet av maktrelationer och identiteter i en svensk-samisk kontext. Sveriges Radios rapportering från Girjasrättegången utgör föremål för undersökningen då detta är ett samtida exempel på en konflikt om rättigheter mellan urfolk och stat. Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori är grunden för studiens metodologi. Diskursanalysen visar att tre diskurser i huvudsak reproduceras i debatten, vilka är en identitetsdiskurs, en forskningsdiskurs och en rättighetsdiskurs. Samebyn dominerar debatten då de gynnas av att reproducera de dominerande diskurserna. Studien påvisar även hur statens komplexa roll och identitet, vilken framkommer i en analys av det diskursiva fältet, begränsar vilken argumentation som används. Aktörer tillskriver sig själva och varandra olika identiteter vilket i huvudsak är orsak till den diskursiva kamp som förs mellan parterna.