Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra upplevelsen av synfältsbredden och komforten i två olika progressiva glasögonglas med samma grunddesign, men som slipats enligt olika tekniker: Konventionell teknik och Free-form teknik. Metod: 16 personer med glasögonrefraktion inom ± 2,5 dioptrier, sfärisk ekvivalent deltog i studien. Könsfördelningen var 9 kvinnor och 7 män i åldrar från 43 till 74 år. Deltagarna fick först svara på ett antal allmänna frågor om glasögonvana mm. Därefter fick var och en testa ett par glasögon med den ena typen av progressivt glas i fem dagar, för att sen få prova den andra typen också i fem dagar. Testerna gjordes så att hälften fick börja med typ 1 och andra hälften med typ 2 utan att veta vilken man provade. Efter varje test utvärderades glasögonglasen med frågeformulär och mätning av synfältsbredden på 40 cm. Resultat: Det var ingen signifikant skillnad mellan synfältsbredd och komfort i progressiva glasögonglas av konventionell design ”Gamma” och Free-form design ”Gamma HD”. Slutsats: De flesta deltagare i den här studien upplever ingen större skillnad mellan progressiva glas med konventionell design ”Gamma” eller Free-form design ”Gamma HD” och är mycket nöjda generellt med komforten.

Målet med det här arbetet är att se bortom de senaste årens negativa utveckling för glasindustrin och undersöka vilka fördelar som finns i glasindustrin idag.Researcharbetet består av studiebesök och intervjuer av nyckelpersoner för att skapa en bild av hur branschen ser ut. Till det kommer även en analys av bilden som glasbruken ger av sig själva mestadels med hjälp av internet. Dagens glasindustri är småskalig och det ger fördelar som hög flexibilitet, korta beslutsvägar och möjlighet att tillverka mindre produktserier. Legotillverkning lyfts fram som ett bra exempel på hur man kan få avsättning för svensktillverkat glas. För att som designer utnyttja detta undersöks möjligheten att arbeta som ett slags glaskonsult. Genom att vara länken mellan beställare och glasindustri kan designern då få en nyckelroll och göra det lättare för intresserade företag att ta fram glasprodukter i Sverige. Utöver designarbetet ska designern vara expert på branschen och veta vad som går att tillverka och vem som kan göra det bäst.För att praktiskt undersöka det här sättet att arbeta samarbetar jag med restaurangen Kafé de Luxe i Växjö. Tillsammans med deras ölleverantör Galatea Spirits har jag tagit fram ett specialdesignat glas till deras ”stora stark”. Eftersom det handlar om servisglas i klart glas vände jag mig – i linje med mitt koncept – till Skrufs glasbruk.Arbetet består av två delar. Först en analys av glasindustrin och beskrivning av konceptet följt av en beskrivning av min designprocess för Kafé de Luxes glas.Utifrån research och designarbete dras slutsatsen att konceptet med en utvidgad designerroll är gångbart men kräver en stor insats av designern.