Licentiatavhandling Växjö : Växjö universitet, 2009.

Målet med det här arbetet är att se bortom de senaste årens negativa utveckling för glasindustrin och undersöka vilka fördelar som finns i glasindustrin idag.Researcharbetet består av studiebesök och intervjuer av nyckelpersoner för att skapa en bild av hur branschen ser ut. Till det kommer även en analys av bilden som glasbruken ger av sig själva mestadels med hjälp av internet. Dagens glasindustri är småskalig och det ger fördelar som hög flexibilitet, korta beslutsvägar och möjlighet att tillverka mindre produktserier. Legotillverkning lyfts fram som ett bra exempel på hur man kan få avsättning för svensktillverkat glas. För att som designer utnyttja detta undersöks möjligheten att arbeta som ett slags glaskonsult. Genom att vara länken mellan beställare och glasindustri kan designern då få en nyckelroll och göra det lättare för intresserade företag att ta fram glasprodukter i Sverige. Utöver designarbetet ska designern vara expert på branschen och veta vad som går att tillverka och vem som kan göra det bäst.För att praktiskt undersöka det här sättet att arbeta samarbetar jag med restaurangen Kafé de Luxe i Växjö. Tillsammans med deras ölleverantör Galatea Spirits har jag tagit fram ett specialdesignat glas till deras ”stora stark”. Eftersom det handlar om servisglas i klart glas vände jag mig – i linje med mitt koncept – till Skrufs glasbruk.Arbetet består av två delar. Först en analys av glasindustrin och beskrivning av konceptet följt av en beskrivning av min designprocess för Kafé de Luxes glas.Utifrån research och designarbete dras slutsatsen att konceptet med en utvidgad designerroll är gångbart men kräver en stor insats av designern.

SAMMANFATTNING I detta projekt har jag undersökt restprodukten glasmjöl för att ta fram nya potentiella material för designområdet. Jag har arbetat nyfiket och experimentellt för att behålla fokus och intresset vid liv, samt för att fortsätta vara kreativ trots exempelvis stress eller press. Glasmjölet har under projektet processats på olika sätt och blivit ett flertal material med olika egenskaper. Framförallt har jag valt att fokusera på en av processerna vilket var att smälta glasmjölet i 780°C. Detta material blir bland annat poröst, starkt och dekorativt samt skulle med fördel kunna gjutas i en serieproduktion, om det finns gott om restprodukten glasmjöl. Detta återkommer jag till mer under diskussionen.  Under projektet har jag inspirerats friskt av konstverk, design, starka karaktärer och uttrycket ”less is more”, där jag ställer mig kritisk till uttrycket. Två viktiga referenser för mitt arbete har varit Iris Apfel och skulpturen ”Kyssen” av Auguste Rodin som mitt designförslag är mycket inspirerat av. Skulpturen i designförslaget kommenterar uttrycken ”ornament and crime” och ”less is more” där jag istället vill att min skulptur gärna uttrycker ”more is more” där funktionen fokuserar på det dekorativa och skulpturala. Mina slutförslag är tänkta att tänja på gränser och inspirera, samt väcka intresse i syfte att intressenter kan arbeta vidare i materialet för att på sikt ta tillvara på detta avfall som resurs och därmed bidra till en mer hållbar glasindustri, samt möjligtvis även gynna glasindustrin i Sverige. Slutförslagen är också menade att utmana normer kring både estetik och tankesätt som gärna också får väcka ett intresse i sig. För att utforska mitt ämne har jag hållit en workshop, intervjuat ett flertal personer inom design, återvinning och glas. Jag har arbetat på ett intuitivt, strategiskt och konstnärligt sätt. Under projektet var det viktigt för mig att inte begränsas av min kunskap som glasblåsare utan utforska glasmjölet så öppet som möjligt. Jag har använt ohämmade och okomplicerade metoder i den experimentiella fasen som har väckt min nyfikenhet och kreativitet. Därtill har jag tagit strategiska beslut i slutfasen av projektet, för att kunna använda mig av den rika informationen jag har arbetat fram, och sedan göra genomtänkta, relevanta val. För mig har beslutet, att använda intuitionen, rättfärdigat ett sätt att tänka som fungerar bra för mig eftersom det gjorde processen lustfylld, höll mig nyfiken samt möjliggjorde ett snabbare arbetstempo. Det har fått mig att hålla intresset vid liv samt undvika stress i samband med arbetet som skulle kunna göra processen stum. Jag har genom detta förhållningssätt valt att ha alla delar av mitt liv i fokus.

<p>Ett växande EU och globalisering har öppnat marknaden för länder med konkurrenskraftiga produktionskostnader och priser. Svenska företag ser ett ändrat köpmönster hos konsumenter. Pengar läggs på upplevelse istället för det materiella och finns ett billigare likvärdigt alternativ prioriteras det.</p><p>Internationellt sett är Sveriges produktionskostnader höga i de flesta branscher. För att konkurrera prismässigt tvingas företag kostnadseffektivisera. En alltmer diskuterad och använd strategi är outsourcing. Outsourcing innebär att valda delar av värdekedjan läggs ut till andra länder med lägre kostnader.</p><p>Svenska företag som säljer svensktillverkade produkter står inför ett vägval. Om företaget har en inarbetad affärsidé som går ut på att sälja svensktillverkade produkter kanske det är värt ett högre pris för tillverkning. Är kunderna till produkterna priskänsliga kanske det är taktiskt att lägga ut produktionen för att erbjuda ett lägre pris.</p><p>Syftet med denna uppsats är att studera och utvärdera hur outsourcing påverkar den svenska glasindustrin och dess kunders uppfattningar om produkterna.</p><p>I analysen kom vi fram till att glasindustrin är i en avgörande fas och under stor förändring. Vi kan identifiera en trend som präglar hela enkätundersökningen hos kunderna. Trenden är att köpmönster och typkund håller på att förändras. Den visar att en yngre kundgrupp handlar bruksglas på impuls vilket tyder på ett låginvolverat köpbeteende. Däremot kräver den andra produktgruppen inom glasindustrin, konstglas, ett höginvolverat köpbeteende vilket främst den äldre kundgruppen står för. Vad företagen tycks förbise är att så småningom kommer den yngre kundgruppen att bli den köpstarka äldre som köper konstglas. I marknadsföringsmixen saknas hos de flesta en seriös satsning på Internet.</p><p>I frågan om ”svenskheten” tycks även samma trend råda. De yngre kundgrupperna menar att det inte spelar så stor roll var produkten är tillverkad. De prioriterar andra egenskaper och faktorer.</p><p>I företagets perspektiv är det dock viktigt att inse att även om kunder tycker att det inte spelar någon roll var produktionen ligger så kan det påverka verksamheten på lång sikt. Det intima förhållandet mellan utveckling/design och produktion kan påverka företagets och produkternas image mer än vad man tror. Att outsourcing ofta är en irreversibel process kan i längden skada ett företags affärsidé som grundas på djupa traditioner och kulturarv. Samtidigt anser vi att man måste anpassa sig till moderna förutsättningar.</p>

Ett växande EU och globalisering har öppnat marknaden för länder med konkurrenskraftiga produktionskostnader och priser. Svenska företag ser ett ändrat köpmönster hos konsumenter. Pengar läggs på upplevelse istället för det materiella och finns ett billigare likvärdigt alternativ prioriteras det. Internationellt sett är Sveriges produktionskostnader höga i de flesta branscher. För att konkurrera prismässigt tvingas företag kostnadseffektivisera. En alltmer diskuterad och använd strategi är outsourcing. Outsourcing innebär att valda delar av värdekedjan läggs ut till andra länder med lägre kostnader. Svenska företag som säljer svensktillverkade produkter står inför ett vägval. Om företaget har en inarbetad affärsidé som går ut på att sälja svensktillverkade produkter kanske det är värt ett högre pris för tillverkning. Är kunderna till produkterna priskänsliga kanske det är taktiskt att lägga ut produktionen för att erbjuda ett lägre pris. Syftet med denna uppsats är att studera och utvärdera hur outsourcing påverkar den svenska glasindustrin och dess kunders uppfattningar om produkterna. I analysen kom vi fram till att glasindustrin är i en avgörande fas och under stor förändring. Vi kan identifiera en trend som präglar hela enkätundersökningen hos kunderna. Trenden är att köpmönster och typkund håller på att förändras. Den visar att en yngre kundgrupp handlar bruksglas på impuls vilket tyder på ett låginvolverat köpbeteende. Däremot kräver den andra produktgruppen inom glasindustrin, konstglas, ett höginvolverat köpbeteende vilket främst den äldre kundgruppen står för. Vad företagen tycks förbise är att så småningom kommer den yngre kundgruppen att bli den köpstarka äldre som köper konstglas. I marknadsföringsmixen saknas hos de flesta en seriös satsning på Internet. I frågan om ”svenskheten” tycks även samma trend råda. De yngre kundgrupperna menar att det inte spelar så stor roll var produkten är tillverkad. De prioriterar andra egenskaper och faktorer. I företagets perspektiv är det dock viktigt att inse att även om kunder tycker att det inte spelar någon roll var produktionen ligger så kan det påverka verksamheten på lång sikt. Det intima förhållandet mellan utveckling/design och produktion kan påverka företagets och produkternas image mer än vad man tror. Att outsourcing ofta är en irreversibel process kan i längden skada ett företags affärsidé som grundas på djupa traditioner och kulturarv. Samtidigt anser vi att man måste anpassa sig till moderna förutsättningar.