SAMMANFATTNING I detta projekt har jag undersökt restprodukten glasmjöl för att ta fram nya potentiella material för designområdet. Jag har arbetat nyfiket och experimentellt för att behålla fokus och intresset vid liv, samt för att fortsätta vara kreativ trots exempelvis stress eller press. Glasmjölet har under projektet processats på olika sätt och blivit ett flertal material med olika egenskaper. Framförallt har jag valt att fokusera på en av processerna vilket var att smälta glasmjölet i 780°C. Detta material blir bland annat poröst, starkt och dekorativt samt skulle med fördel kunna gjutas i en serieproduktion, om det finns gott om restprodukten glasmjöl. Detta återkommer jag till mer under diskussionen.  Under projektet har jag inspirerats friskt av konstverk, design, starka karaktärer och uttrycket ”less is more”, där jag ställer mig kritisk till uttrycket. Två viktiga referenser för mitt arbete har varit Iris Apfel och skulpturen ”Kyssen” av Auguste Rodin som mitt designförslag är mycket inspirerat av. Skulpturen i designförslaget kommenterar uttrycken ”ornament and crime” och ”less is more” där jag istället vill att min skulptur gärna uttrycker ”more is more” där funktionen fokuserar på det dekorativa och skulpturala. Mina slutförslag är tänkta att tänja på gränser och inspirera, samt väcka intresse i syfte att intressenter kan arbeta vidare i materialet för att på sikt ta tillvara på detta avfall som resurs och därmed bidra till en mer hållbar glasindustri, samt möjligtvis även gynna glasindustrin i Sverige. Slutförslagen är också menade att utmana normer kring både estetik och tankesätt som gärna också får väcka ett intresse i sig. För att utforska mitt ämne har jag hållit en workshop, intervjuat ett flertal personer inom design, återvinning och glas. Jag har arbetat på ett intuitivt, strategiskt och konstnärligt sätt. Under projektet var det viktigt för mig att inte begränsas av min kunskap som glasblåsare utan utforska glasmjölet så öppet som möjligt. Jag har använt ohämmade och okomplicerade metoder i den experimentiella fasen som har väckt min nyfikenhet och kreativitet. Därtill har jag tagit strategiska beslut i slutfasen av projektet, för att kunna använda mig av den rika informationen jag har arbetat fram, och sedan göra genomtänkta, relevanta val. För mig har beslutet, att använda intuitionen, rättfärdigat ett sätt att tänka som fungerar bra för mig eftersom det gjorde processen lustfylld, höll mig nyfiken samt möjliggjorde ett snabbare arbetstempo. Det har fått mig att hålla intresset vid liv samt undvika stress i samband med arbetet som skulle kunna göra processen stum. Jag har genom detta förhållningssätt valt att ha alla delar av mitt liv i fokus.

Svenska pressgjuterier producerar cirka 65 000 ton aluminiumgjutgods årligen. Ungefär hälften av tillverkningen är riktad mot fordonsindustrin. Råvaran, gjutlegeringar i tackform, tillverkas på omsmältverk där en blandning av uttjänta aluminiumprodukter smälts ner och legeras till olika gjutlegeringar som efterfrågas av gjuteriindustrin. En nedgradering av aluminiumet sker då skrot med lågt innehåll av legeringsämnen blandas med höglegerat skrot. Pressgjutmetoden ger upphov till stora volymer returskrot som enligt gällande lagstiftning betraktas som avfall. Den senaste revideringen av avfallsdirektivet utmynnade bland annat i ett av huvudmålen som siktar mot att gå från avfall till resurs genom det så kallade avfallspaketet. Genom minskade avfallsmängder, ökad återanvändning och återvinning samt en förbättrad avfallshantering ska en övergång från linjär till cirkulär ekonomi nås. Pressgjuteribranschens bidrag till denna övergång skulle kunna möjliggöras genom att låta branschen skapa egna värdekedjor där returskrot med känt innehåll får köpas och säljas mellan pressgjuteriverksamheter. Denna hantering är inte tillåten idag då pressgjuteriers verksamhetstillstånd i regel är begränsade till en råvaruhantering som endast tillåter köpt gjutlegering och omsmältning av eget returskrot. Dagens ökande elbilstillverkning kommer sannolikt att minska behovet av höglegerat gjutaluminium då komponenter som motorblock och kylare inte behövs i elfordon. Genom att utöka tillstånden för pressgjuterier kring råvaruanvändning skulle värdekedjor skapas där återgångsskrot med känt legeringsinnehåll används som en råvara istället för att som idag betraktas som ett avfall

In the copper smelting processes, the viscosity of the matte and the slag is an important factor for establishing efficiency. Impurities in the concentrates affect the viscosity not only by changing the melt structure but also by promoting precipitation of solid phase which sharply rises it. In this master thesis, a comprehensive methodology was established to study the MgO effects on the properties of a copper smelting slag. Thus, glassy samples were obtained and after confirmation of the composition and the glassy structure with EDS, SEM, and XRD analysis, they were examined through Ramanspectroscopy to study their glassy structure. Moreover, Mössbauer spectroscopy was used to determine the amount of Fe3+ in the samples. Models from the literature were compared to the experimental data. Coherence with the literature was found with the effect of MgO as a network modifier of the oxide melt structure and a promoter of high coordinated structures. Estimations through models were performed to study the iron redox equilibria of the melt and were compared with experimental data, but it was not possible to find the limit of Fe3+ at which precipitation of solid phase initiates. / I kopparsmältningsprocesserna är mattans och slaggens viskositet en viktig faktor för att uppnå effektivitet. Föroreningar i koncentraten påverkar viskositeten inte bara genom att ändra smältstrukturen utan också genom att främja utfällning av fast fas som kraftigt höjer den. I denna magisteruppsats fastställdes en omfattande metod för att studera MgO-effekterna på egenskaperna hos en kopparsmältningsslagg. Således erhölls glasiga prover och efter bekräftelse av kompositionen och den glasiga strukturen med EDS-, SEM- och XRD-analys undersöktes de genom Ramanspektroskopi för att studera deras glasstruktur. Dessutom användes Mössbauerspektroskopi för att bestämma mängden Fe3+ i proverna. Modeller från litteraturen jämfördes med experimentella data. Överensstämmelse med litteraturen hittades med effekten av MgO som ett nätverksmodifierare av oxidsmältstrukturen och en promotor för högkoordinerade strukturer. Uppskattningar genom modeller utfördes för att studera smältans järnredoxjämvikter och dessa jämfördes med experimentella data, men det var inte möjligt att hitta gränsen för Fe3+ vid vilken utfällning av fast fas initierades.