<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka företaget Globalens marknadsorientering och ta reda på hur marknadsorientering fungerar i denna typ av företag. Företaget drivs som ideell förening och saknar vinstintresse, vilket gör att spelreglerna är annorlunda i jämförelse med andra företag. Genom att undersöka företagets grad av marknadsorientering svarar den även på frågan Hur de skulle kunna bli mer marknadsorienterade. Då uppsatsen delvis är skapad på förfrågan från företaget undersöker den även om ökad marknadsorientering skulle underlätta för deras eventuella expansion.</p><p>Som teoretisk referensram användes främst Kohli, Jaworski och Kumars forskning på området, då den anses som ledande inom ämnet mätning av marknadsorientering. Detta kompletterades med Jobber och Fahys faktorer som påvisar skillnaderna mellan marknadsorientering och produktorientering. Bakgrund till området marknadsorientering har främst hämtats från kurslitteratur inom marknadsföring.</p><p>För primär information har det utförts en intervju med Butikschef Margareta Åkerström, där en del av frågorna baserats på Kohli, Jaworski samt Kumars utarbetade frågeformulär. Vidare har det utförts en kundundersökning hos Globalens nuvarande kunder Resultatet från dessa undersökningar jämfördes mot teorin och visade att Globalen uppvisar en hög grad av marknadsorientering då det gäller relationen till kunderna, samt fokus på omvärlden. Företaget uppvisar dock vissa brister då det kommer till konkurrensfokus och kundernas inflytande över produkterna. Vidare visade undersökningen att mycket av informationsarbetet sker informellt. Sammanfatt pekar denna uppsats på att teorierna inom marknadsorientering i stora drag går att applicera på företag av denna typ av företag. Det enda området där det är svårt att applicera teorin är produktutvecklingen som inte utgår från ett kundbehov utan producenternas möjligheter.</p><p>Kundundersökningen visade att ett stort intresse finns för en expansion bland de nuvarande kunderna. Om denna skall kunna genomföras måste antagligen hänsyn tas till att potentiella nya kunder inte värderar rättvisemärkningen lika högt som de nuvarande, vilket gör att företaget måste kunna konkurrera på samma villkor som övriga butiker.</p>

<p>Denna uppsats handlar om hur Världsbutiken Globalen kan gå till väga för att skapa ett starkt corporate brand, det vill säga ett organisatoriskt varumärke, vid etableringen av en klädbutik. Syftet är att undersöka hur en organisation kan gå till väga för att bygga ett corporate brand med begränsade resurser. Information om Världsbutiken som organisation och deras arbete kring rättvis handel har vi erhållit genom en intervju med Fredrik Pettersson på Globalen. För att finna framgångsfaktorer inom varumärkesbyggande har nyckelpersoner på mindre företag intervjuats. De empiriska resultaten har sedan analyserats utifrån marknadsföringsteorier om varumärkesbyggande. Utredningen pekar på att Globalen har möjligheten att bygga upp ett corporate brand för en ny butik genom att använda delar av sin befintliga identitet. Det är dock viktigt att inse betydelsen av att varumärket får en tydlig koppling till affärsmässig verksamhet, något som idag saknas.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka företaget Globalens marknadsorientering och ta reda på hur marknadsorientering fungerar i denna typ av företag. Företaget drivs som ideell förening och saknar vinstintresse, vilket gör att spelreglerna är annorlunda i jämförelse med andra företag. Genom att undersöka företagets grad av marknadsorientering svarar den även på frågan Hur de skulle kunna bli mer marknadsorienterade. Då uppsatsen delvis är skapad på förfrågan från företaget undersöker den även om ökad marknadsorientering skulle underlätta för deras eventuella expansion. Som teoretisk referensram användes främst Kohli, Jaworski och Kumars forskning på området, då den anses som ledande inom ämnet mätning av marknadsorientering. Detta kompletterades med Jobber och Fahys faktorer som påvisar skillnaderna mellan marknadsorientering och produktorientering. Bakgrund till området marknadsorientering har främst hämtats från kurslitteratur inom marknadsföring. För primär information har det utförts en intervju med Butikschef Margareta Åkerström, där en del av frågorna baserats på Kohli, Jaworski samt Kumars utarbetade frågeformulär. Vidare har det utförts en kundundersökning hos Globalens nuvarande kunder Resultatet från dessa undersökningar jämfördes mot teorin och visade att Globalen uppvisar en hög grad av marknadsorientering då det gäller relationen till kunderna, samt fokus på omvärlden. Företaget uppvisar dock vissa brister då det kommer till konkurrensfokus och kundernas inflytande över produkterna. Vidare visade undersökningen att mycket av informationsarbetet sker informellt. Sammanfatt pekar denna uppsats på att teorierna inom marknadsorientering i stora drag går att applicera på företag av denna typ av företag. Det enda området där det är svårt att applicera teorin är produktutvecklingen som inte utgår från ett kundbehov utan producenternas möjligheter. Kundundersökningen visade att ett stort intresse finns för en expansion bland de nuvarande kunderna. Om denna skall kunna genomföras måste antagligen hänsyn tas till att potentiella nya kunder inte värderar rättvisemärkningen lika högt som de nuvarande, vilket gör att företaget måste kunna konkurrera på samma villkor som övriga butiker.

Denna uppsats handlar om hur Världsbutiken Globalen kan gå till väga för att skapa ett starkt corporate brand, det vill säga ett organisatoriskt varumärke, vid etableringen av en klädbutik. Syftet är att undersöka hur en organisation kan gå till väga för att bygga ett corporate brand med begränsade resurser. Information om Världsbutiken som organisation och deras arbete kring rättvis handel har vi erhållit genom en intervju med Fredrik Pettersson på Globalen. För att finna framgångsfaktorer inom varumärkesbyggande har nyckelpersoner på mindre företag intervjuats. De empiriska resultaten har sedan analyserats utifrån marknadsföringsteorier om varumärkesbyggande. Utredningen pekar på att Globalen har möjligheten att bygga upp ett corporate brand för en ny butik genom att använda delar av sin befintliga identitet. Det är dock viktigt att inse betydelsen av att varumärket får en tydlig koppling till affärsmässig verksamhet, något som idag saknas.

No description available.

Land ist eine kritische Ressource für nachhaltige Entwicklung, doch ihre relative Knappheit erfordert Abwägungen, die für eine Gestaltung von nachhaltiger und gerechter Politik identifiziert werden müssen. Diese ist empirisch herausfordernd, da Landressourcen in verschiedenen abgelegenen lokalen Bedingungen genutzt werden und über voneinander abhängigen globalen Märkten gehandelt werden. Diese Dissertation trägt mit drei empirischen Studien zu dieser Identifizierungsbemühung bei. Das erste Kapitel hinterfragt das Potenzial von Preisanreizen zur Eindämmung der Entwaldung für Ölpalmplantagen in Indonesien. Die Ergebnisse deuten darauf hin, dass machbare marktbasierte Eingriffe in der vorgelagerten Palmöl-Lieferkette die nicht regulierte Entwaldung effektiv und gerecht reduzieren könnten, die ansonsten dem globalen Bedarf folgen würde. Das zweite Kapitel untersucht die Ausbreitungsmechanismen, durch die Schocks auf globalen Landressourcenmärkten indirekt zu Landnutzungsänderungen führen. Die Ergebnisse bestätigen einen globalen Verdrängungsmechanismus und etablieren einen kausalen Zusammenhang zwischen den Renewable Fuel Standards (RFS) in den Vereinigten Staaten und der Ausweitung bedeutender landwirtschaftlicher treibender Kräfte der Entwaldung in pan-tropischen Gebieten. Das dritte Kapitel erforscht die Auswirkungen der RFS auf internationale Unterernährung. Die Ergebnisse zeigen, dass der disruptive Effekt der Nachfrage-Schocks durch die RFS dank ihrer Vorhersehbarkeit abgemildert wird. Dennoch werden Bedenken bezüglich der Ernährungssicherheit in Ländern erhoben, in denen die Lebensmittelversorgung von Importen abhängt, insbesondere im Falle unerwarteter Schocks auf den globalen Märkten für Landressourcen. / Land is a critical resource for sustainable development, but its relative scarcity implies trade-offs that need to be identified to design sustainable and fair policy. This task is challenging empirically, because land resources are used in a variety of remote local conditions, and they are traded through interdependent global markets. This thesis contributes three empirical studies to this identification effort. The first chapter questions the potential of price incentives to mitigate deforestation for oil palm plantations in Indonesia. The results indicate that feasible market interventions upstream the palm oil supply chain could effectively and equitably mitigate unregulated deforestation otherwise left to follow global demand. The second chapter tests the propagation mechanisms through which shocks on global markets for land resources indirectly cause land use change. The results corroborate a global scale displacement mechanism specifically, and they establish a causal link between the Renewable Fuel Standards (RFS) in the United States and the expansion of major agricultural drivers of deforestation in pan-tropical areas. The third chapter explores the impact of the RFS on international undernourishment. The results indicate that the disruptive effect of the demand shocks by the RFS is mitigated by their predictability. Yet, this raises concerns about food security in countries where calorific supply depends on imports, in the case of unexpected shocks on global markets for land resources.