Syftet med den här studien är att diskutera och analysera hur den gotländska pressens opinionstexter skrev om nazisternas attack på Kreta år 1941, samt försöka se hur nyhetsurvalet av de svenska TT-artiklarna har påverkats av de politiska ideologierna hos var och en av de tre aktuella dagstidningarna. Vilka aktörer får komma till tals i dessa artiklar, samt vilken TT-källa har de använt? Följde Gotlandspressen statens nationella direktiv kring neutral presspolitik, och var de försiktiga med att öppet kritisera kriget, och nazisterna under Slaget om Kreta? Studien har skett genom en metodtriangulering, med en kortare kvantitativ studie av samtliga nyhetsartiklar som lyfter Kreta i någon utsträckning under perioden 20 maj till 6 juni 1941. Samt en kvantitativ studie med kritisk diskursanalys som fokus, för att se hur och om de gotländska dagstidningarnas opinionstexter lyfter Kreta, och potentiell jämförelse med Gotland som också är en ö i ett innanhav, samt svara på frågan om den gotländska pressen följde de nationella riktlinjerna utfärdade som inskränkte på den svenska yttrandefriheten. Vågar tidningarna kritisera kriget? Studiens resultat visar att den gotländska pressen i sitt nyhetsurval har ett övergripande västerländskt tillvägagångssätt när de valt ut TT-artiklar, den enda tidningen som valde den nazistiska nyhetsbyrån DNB var den högerkonservativa tidningen Gotlands Allehanda, som ändå visade på pronazistiska tendenser. I fallet med de olika opinionsartiklarna så var det tydligt att även här var Gotlands Allehanda mer pronazistisk, men alla de tre tidningarna följde den svenska neutralitetspolitiken, de få gånger som kritik mot nazisterna framställs så är den subtil, och försiktig, antagligen med rädsla för att publiceringen skulle stoppas. Parallellen Gotland - Kreta har därför enbart gjorts i samband med ett varningens finger. Kan det hända där – kan det hända här.