This thesis explores the process of implementation of the FA's Charter Standard scheme in England. The football development scheme, for schools and clubs, is the first nationally led initiative to attempt instantiate structures and minimum standards of practice at the junior level of football in England. Implementation of the scheme has taken place within the context of New Labour s modernising drive for sport. Moreover, the area of grassroots football has escaped any sustained analysis in academia. Therefore, the thesis aims to provide insights into this area and re-dress the balance somewhat from the pre-occupation of analysing the elite levels of the game. The nature of implementation is complex and multi-faceted, and a primary aim of the study is to identify and analyse the dynamics of implementation in three distinct geographical areas (or clusters) of grassroots football. The study focuses on the meso level of analysis, which centres on the structures and dynamics of relationships between County FA personnel, grassroots football volunteers, teachers and sport development professionals whose responsibility it is to implement the Charter Standard. The macro level of analysis is also briefly considered, where the primary concern is to highlight how such individuals are constrained or facilitated in implementing the Charter Standard, and the relative positions of power they occupy. A qualitative methodology is utilised to elicit data in respect of implementation, generating themes and issues specific to each of the three case studies (or clusters), allowing for general comparisons. Within the case study approach, the dialectical approach to policy networks is applied to provide a framework in which to analyse and discuss theories and processes of implementation. This has proved useful in highlighting conflict and ambiguity between individuals regarding the ethos, and criteria within, FA Charter Standard criteria. Indeed, it is evident that implementing the Charter Standard is problematic for both professionals and volunteers within the context of modernisation. The study concludes by noting changes in the practice of grassroots football. Volunteers have been drawn into football development work which has altered their experience from a largely spontaneous, leisurely activity of choice, to one in which they are expected to conform to professionalised practices in order to implement, and gain Charter Standard accreditation for their club or school.

Tyrimo tikslas: Įvertinti Lietuvos masinio futbolo raidos ypatumus siekiant nustatyti įgyvendinamos strategijos nuostatų atitikimą realiems tikslams. Tyrimo objektas: Masinio futbolo raidos ypatumai. Darbo uždaviniai: 5. Išnagrinėti masinio sporto teorinę sampratą. 6. Apžvelgti masinio futbolo plėtros tendencijas tarptautiniu mastu. 7. Pristatyti LFF 2012 – 2020 metų strategijos masinio futbolo plėtros tikslus bei uždavinius 8. Ištirti Lietuvos masinio futbolo raidos ypatumus per strategijos įgyvendinimo 2010 – 2012 metų laikotarpį Rezultatai ir išvados: 1. Masinis sportas tai pamatinė sporto sistemos bei kultūros dalis apimanti visą ne profesionalų – elitinį sportą. Masinis sportas šiuolaikinėje visuomenėje atlieka svarbų socialinį vaidmenį, todėl būtent jo palaikymas ir finansavimas turėtų būti viešojo sektoriaus prerogatyva. 2. Masinio futbolo (ar net masinio sporto) koncepcija nėra vienalytė. Ji apima įvairias veiklas. Skirtingos organizacijos pasirenka savo prioritetus todėl dėl pačios organizacijos specifikos kartais skiriasi ir jų vykdoma masinio futbolo plėtra. 3. Pristačius masinio futbolo plėtros tikslus bei uždavinius paaiškėjo masinio futbolo veikimo sistema bei organizacijų rolės ir atsakomybės sistemoje. Taipogi išryškėjo tam tikrų tikslų ir uždavinių koreliacijos kurių pagrindu strategijos tikslai buvo suskirstyti į kategorijas pagal veiklos pobūdį, taip palengvinat tolimesnį tyrimą. 4. Atlikus kokybinį tyrimą ir išanalizavus gautus rezultatus paaiškėjo... [toliau žr. visą tekstą] / Objective of research: Assess peculiarities ofgrassroots football development in Lithuania in order to estimate active football development strategy’s regulations compliance with realistic goals. Object of research: Peculiarities of grassroots football development Tasks of research: 1. Analyze theoretical conception of grassroots sport. 2. Review grassroots football development tendencies on international dimensions. 3. Present LFF 2010 – 2020 grassroots football strategy’s objectives and tasks. 4. Analyze peculiarities of grassroots football development in Lithuania on strategy’s implementationperiod 2010 – 2012. Conclusions: 1. Grassroots sport is background of sport system and part of the culture including all non-professional or non-elite sport. Grassroots sport have big social role on contemporary society in this case it should be promoted and financed by public sector primary. 2. The conception of grassroots football or even grassroots sport is not very smooth. It includes different activities. A different organization develops different areas on their own priorities therefore implemented grassroots football development differs. 3. After presentation of football development objectives and task emerged grassroots football operation system and organizations roles in system. Also it cleared out correlation between particular objectives and tasks. This became base for further research’s tasks. 4. The research results have shown that different grassroots football... [to full text]

Sammanfattning Bakgrund: Barn och ungdomar har rätt till en trygg och hälsosam idrottsmiljö. Idrottsvärlden påverkas av olika faktorer, som till exempel ledarskap, vilket kan ha stort inflytande på barns hälsa och välmående. Att skapa idrottsmiljöer som är hälsofrämjande ska därför vara en viktig del av folkhälsopolitiken, både nationellt och internationellt. Dessutom visas av barnkonventionens rekommendationer att all idrott för barn ska bedrivas utifrån ett barnrättsperspektiv. Däremot visar tidigare forskning att även om det finns friskfaktorer i idrottsmiljö finns det också riskfaktorer. Därför behövs ytterligare studier som ska belysa idrottares och ledares upplevelser av idrottsmiljön i förhållande till hälsofrämjande arbete. Detta för att också kunna identifiera olika möjligheter till arbetsförbättringar för både idrottare och ledare. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur svenska fotbollstränare upplever sitt ledaruppdrag kopplat till arbetet med att skapa en hälsofrämjande idrottsmiljö med fokus på deras ledarskapsegenskaper.  Metod: En kvalitativ studie som bygger på tre intervjuer och sex observationer har genomförts. För att bearbeta och analysera insamlingsdata genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalysen ledde fram till tre kategorier: 1. Ledarskapet ur ett helhetsperspektiv med tillhörande fyra subkategorier: Kompetens, Uppdrag och utveckling, Samspel, samt Stödjande resurser; 2. Ledarskapsstil och beteendemönster med fyra subkategorier Autoritärt ledarskap, Demokratiskt och Situationsanpassat ledarskap, Relationsinriktat ledarskap och Ledarteam; 3. Breddfotboll som positiv idrottsmiljö med följande tre subkategorier: Fotbollsmiljö som hälsofrämjande arena, Medarbetarens liv och hälsa samt Ledarskap som hälsofrämjande arbete. Resultat: Visar att fotbollstränarna upplevde att det var viktigt att se sitt ledarskap utifrån ett helhetsperspektiv, att det sker i ett samspel utifrån olika synvinklar samt att breddfotboll är en del i att eftersträva en positiv idrottsmiljö – det här för att arbeta med att skapa en mer hälsofrämjande idrottsmiljö – utifrån ett ledarskapsperspektiv.  Slutsats: Sveriges idrottsmiljö tar hänsyn till barn och ungdomars olika behov, förutsättningar och utvecklingstakt. Den är utformad så att en kvalitativ och långsiktig idrottslig utveckling som möjligt stimuleras. Därför är det viktigt att ledarna också har kunskap om barn och ungdomars utveckling och betydelsen den har i och utanför idrottsmiljön. En positiv arbetsmiljö med fokus på hälsofrämjande arbete är avgörande för både idrottare och ledares hälsa samt välbefinnande. Tidigare forskning visar också de positiva och långsiktiga effekterna som kan förekomma som en naturlig konsekvens av ett hälsofrämjande ledarskap inom idrott.   Respondenternas intresse för konstant utveckling av sitt ledarskap som fotbollstränare framkom också i undersökningen. Det anledningar respondenterna angav var dels att förbättra idrottsmiljön som kan påverka träningskvalitet och idrottares utveckling samt välmående, dels för att  kunna skapa en positiv arbetsmiljö som främjar en god hälsa på lika villkor för alla. Detta kan relateras till begreppen individuell empowerment och hög känsla av sammanhang.     Nyckelord: Breddfotboll, fotbollstränare, hälsofrämjande arbete, ledarskap, lärandemiljö / Abstract Background: Children and young people have the right to a safe and healthy sports environment. The sports world is affected by different factors, such as leadership, which can have great influence on children's health and well-being. Creating sports environments that are health promotion should therefore be an important part of public health policy, both nationally and internationally. Despite recommendations in the Rights of the Child that all sports for children should be conducted from a child rights perspective, previous research shows that while there are positive aspects to the sports environment, there are also risk factors. Therefore, further studies are necessary to highlight athletes 'and leaders' experiences of the sports environment in relation to health promotion work in order to identify opportunities for improvement in their daily working lives.    Aim: The purpose of the study was to investigate how Swedish football coaches experiencing their leadership assignments linked to the work of creating a health promotion sports environment with a focus on their leadership qualities.  Method: A qualitative study based on three interviews and six observations has been conducted. To process and analyze collection data, a qualitative content analysis was used. The content analysis resulted in three categories: 1. Leadership from a holistic perspective with associated four subcategories: Competens, Assignments and Development, Interaction, and Supporting resources; 2. Leadership style and behaviour patterns with four subcategories: Authoritarian leadership, Democratic and situational leadership, Relationship-oriented leadership and Leadership teams; 3. Grassroots football as a positive sports environment with the following three subcategories: Football environment as health promotion arena, Employee's life and health and Leadership as health promotion work. Results: Shows that the football coaches felt that it was important to see their leadership based on a holistic perspective, that it takes place in an interplay based on different points of view and that grassroots football is part of seeking a positive sports environment - this to work on creating a more health promotion sports environment - from a leadership perspective.  Conclusion: The Swedish Sports Environment takes into account children and young people's different needs, conditions and development rate. It is designed so that a qualitative and long-term sporting development as possible is stimulated. Therefore, it is important that the leaders also have knowledge of children and young people's development and the importance it has in and outside the sports environment. A positive work environment focusing on health promotion work is essential for both athletes and leaders' health and well-being. Previous research also shows the positive and long-term effects that may occur as a natural consequence of a health promotion leadership in sports. The respondents' interest in constant development of their leadership as a football coach also emerged in the survey. The reasons they given were partly to improve the sports environment that can affect training quality and athletes' development and well-being, partly to create a positive work environment that promotes good health on equal terms for everyone. This can be related to the concepts of individual empowerment and high sense of context.     Keywords:  Grassroots football, Health promotion, Leadership, Learning environment, Soccer coach