Bakgrund: Dagens globalisering har möjliggjort en ökad handel mellan länder vilket har inneburit en ökad konsumtion och i sin tur en större negativ miljöpåverkan. Denna miljöpåverkan sker på grund av att produkterna som anskaffas leder till föroreningar genom avlägsna producenter och långa transportsträckor samt genom en icke-miljövänlig produktion. Att se över sina försörjningsstrategier blir alltså allt viktigare och Green sourcing bör övervägas framför traditionella sourcing strategier. Konceptet är relativt nytt och befinner sig fortfarande i utvecklingsfasen där fullständig forskning om Green sourcing saknas. Genom den begränsade forskning som finns inom området kan ett forskningsgap utskiljas då Green sourcing ännu inte utforskats inom offentligheten. Kommunerna har ett ansvar att tillfredsställa det samhälleliga behovet och upprätthålla ordningen. Detta ska de göra och samtidigt ta hänsyn till Lagen om offentlig upphandling och upphandlingsprocess. Dessa två faktorer påverkar kommunernas arbete med Green sourcing då regelverken sätter ramar och begränsningarna för hur arbetet ska gå till. Problemformulering: Hur omsätter offentlig verksamhet Green sourcing i praktiken med avseende på regelverken de måste förhålla sig till? Syfte: Syftet med detta ämnesfördjupande arbete är att identifiera goda exempel på hur kommunerna arbetar med att omsätta Green sourcing i praktiken samtidigt som de förhåller sig till Lagen om offentlig upphandlings regelverk och upphandlingsprocess. Metod: En kvalitativ undersökningsdesign har använts vid denna studie där semistrukturerade telefonintervjuer har genomförts med 5 kommuner. De deltagande kommunerna är Helsingborg, Malmö, Växjö, Älmhult och Örebro kommun. Slutsats: Resultatet visar att det finns en plattform för att arbeta med Green sourcing i offentlig verksamhet med avseende på regelverken de måste förhålla sig till. Samtliga kommuner arbetar med miljöfrågor men de har kommit olika långt för hur de går tillväga för att nå sina hållbarhetsmål. Studien visar att kommunerna genomför flera av aktiviteterna som Green sourcing bygger på, även om de inte arbetar utifrån konceptet som helhet. Goda exempel på hur de omsätter Green sourcing är genom att inkludera miljökrav i sina upphandlingar som ställer krav på leverantörens produktion, produkter och transportslag. De utför själva transportplaneringar i form av samordnade varudistributioner och ruttplaneringar för att minska miljöpåverkan. För att handskas med LOUs bestämmelser genomför kommunerna uppdelningar av upphandlingarna, ställer krav på att leverantören ska ha en verkstad i nära anslutning till kommunen och att produkterna uppfyller samma grunder som en önskad certifiering.

Purpose – The purpose of this study is to explore green sourcing in supply chain management by the example of two large organisations. Design/methodology/approach – This study followed an iterative cycle of reviewing literature and empirics as well as conducting analysis and discussion. The literature gathered for this thesis was collected by reviewing ten academic journals as well as publications found through database search. Empirical data was collected from two case organisations, ABB Robotics and Vattenfall, through interviews, internal documents and public statements. The empirical data was analysed separately for each case organisation by use of an analytical model constructed from the literature findings. Thereafter, similarities and differences between the organisations were discussed as well as the thesis’ contributions to green sourcing literature. Findings – We found that although both ABB Robotics and Vattenfall incorporate environmental sustainability to some degree in their respective sourcing processes, their individual performance differed. The main difference between the organisations was found to be the visibility and managerial drive towards the realisation of environmental goals within the sourcing department. From our observations, it was found that Vattenfall to a large extent embraced their environmental goals and that these trickled down to the sourcing department. ABB Robotics on the other hand had numerous environmental goals on corporate level but these lacked visibility in the sourcing department. In comparison to our literature findings is was found that for environmental goals, Vattenfall was in more alignment with the suggestions by the scholars. For the other identified areas important for green sourcing, that being supplier assessment, supplier performance evaluation and supplier collaboration, both organisations were more aligned with our literature findings. Practical implications – In this thesis, four primary elements of green sourcing have been identified: environmental goals, supplier assessment, supplier performance evaluation, and supplier collaborations. Out of these, we found that the first element, environmental goals, is an enabler for the other elements of green sourcing to further evolve and is therefore essential for green sourcing. Originality/value – By looking beyond public statements and policies of environmental sustainability, this thesis has provided a unique insight in how two large organisations have implemented environmental sustainability in practice, from a sourcing perspective.