• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • 1
  • Tagged with
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Manliga ishockeyspelares upplevelser av lagsammanhållning : En kvalitativ studie om lagsammanhållning och dess påverkan på idrottslig prestation / Male ice hockey players' experiences of team cohesion : A qualitative study on team cohesion and its impact on athletic performance

Carlberg, Vega, Nilsson, Ludvig January 2021 (has links)
Syftet med studien var att undersöka vilka upplevelser lagmedlemmar inom ett manligt ishockeylag har kring sammanhållning, samt vilka faktorer som upplevs vara betydande för social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning. Syftet med studien var även att få en fördjupad kunskap kring hur lagets upplevda sammanhållning påverkar den idrottsliga prestationen. Studiens teoretiska ramverk baseras på en begreppsmodell över lagsammanhållning i idrottslag, vilket är en modell som förklarar social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning samt de två huvudgrupperna; gruppintegration och individens attraktion till gruppen. För att undersöka studiens syfte så använde sig författarna till denna studie av semistrukturerade intervjuer som metod. Åtta personer deltog i studien och intervjuades utifrån en intervjuguide vilken var inspirerad av mätinstrumentet Group Environment Questionnaire. Studiens deltagare var mellan 20-28 år. Det insamlade materialet analyserades utifrån en tematisk analys. Studiens resultat visar att manliga idrottare upplever sammanhållning som en central del av ett idrottslag och anser att det finns ett samband mellan lagsammanhållning och prestation. Undersökningsdeltagarna uppmärksammade främst social sammanhållning som en framgångsrik faktor kopplat till prestation. Slutsatsen är att sammanhållning som helhet är en central faktor för ett fungerande och framgångsrikt idrottslag. / The purpose of the study was to investigate what experiences team members within a male ice hockey team have about cohesion, as well as what factors are perceived to be important for social cohesion and task-oriented cohesion. The purpose of the study was also to gain an indepth knowledge of how the team's perceived cohesion affects athletic performance. The study's theoretical framework is based on a conceptual model of team cohesion in sports teams, which is a model that explains social and task-oriented team cohesion as well as the two main groups; group integration and the individual's attraction to the group. To investigate the purpose of the study, the authors of this study used semi-structured interviews as a method. Eight people participated in the study and were interviewed through an interview guide which was inspired by the measuring instrument Group Environment Questionnaire. The participants of the study were between 20-28 years old. The collected material was analyzed through a thematic analysis. The results of the study show that male athletes experience cohesion as a central part of a sports team and believe that there is a connection between team cohesion and performance. The participants of the study paid particular attention to social cohesion as a successful factor linked to performance. The conclusion is that cohesion as a whole is a central factor for a functioning and successful sports team.
2

Gruppsammanhållning - vägen till framgång? : En kvantitativ studie om sambandet mellan gruppsammanhållning och prestation i en militär kontext. / Group cohesion – The road to success? : A quantitative study of the relationship between group cohesion and performance in a military context.

Eliasson, Christian, Mossberg, Hans January 2023 (has links)
Tidigare forskning visar på ett samband mellan sammanhållning och prestation i grupper av olika slag. Mätmetoder och omständigheter skiljer sig dock markant och behovet av vidare forskning om detta samband är stort. Syftet med denna uppsats var att undersöka sambandet mellan sammanhållning och prestation i en militär kontext. För att uppnå syftet genomfördes en kvantitativ studie om sambandet mellan gruppers sammanhållning och deras prestation. Urvalet bestod av amfibiesoldater (n=91) som deltog i Övning amfibie 2023. Sammanhållning och prestation mättes på samtliga individer och värdena sammanställs inom respektive grupp som de var indelade i. Sammanhållningen mättes genom att använda ”The group environment questionnaire” (GEQ) som är ett frågeformulär som mäter sammanhållning i flera dimensioner. Dessa dimensioner består av: individens attraktion till gruppen uppgift (IAU), individens attraktion till gruppen social (IAS), gruppintegration uppgift (GIU) och gruppintegration social (GIS).  Prestationen bedömdes av övningsledningen vid varje moment av övningen.   Resultatet visade på att det finns ett samband (r>0,5; p<0,05) mellan gruppsammanhållning uppmätt med GEQ och gruppens prestation. Tydliga skillnader visade sig finnas i faktisk prestation och uppmätt gruppsammanhållning mellan tillfälligt sammansatta grupper och ordinarie grupper. Baserat på resultatet drogs slutsatsen att sammanhållning har ett samband med gruppers prestation till en viss utsträckning. Sammanhållning bidrar även till andra psykiska och psykosociala fördelar som främjar arbetsklimatet och individen. Därmed bör sammanhållning även i fortsättning ligga i fokus då militära och andra organisationer utvecklar sina organisationer. / Previous research has shown associations between cohesion and performance. However, measurement methods and circumstances differ and the need for further research is significant. The aim of this paper was to examine the relationship between cohesion and performance in a military context. To achieve this, a quantitative study is carried out on the relationship between group cohesion and group performance. The sample consists of Swedish marines (n=91) participating in a training exercise called: “Övning amfibie”. Cohesion and performance are measured on all participants and the values are compiled within the respective groups they are divided into. Cohesion is measured by using "The group environment questionnaire" (GEQ) which is a questionnaire that measures cohesion in several dimensions. These dimensions consist of: Individual Attractions to the Group- Social (ATGS), Individual Attractions to the Group-Task (ATGT), Group Integration-Social (GIS) and Group Integration-Task (GIT).  The performance is assessed by the officers coordinating the exercise at each stage of the exercise. The result shows that there was an association (r>0,5; p<0,05) between group cohesion and the group performance. Clear differences were found in performance and cohesion between temporarily assembled groups and regular groups. In conclusion this paper has shown association between group cohesion and group performance to a certain extent. Cohesion also contributes to other psychological and psychosocial benefits that promote the working climate and the individual’s wellbeing. Thus, cohesion should continue to be in focus when military and other organizations develop their organizations.
3

Unga damlags-idrottares upplevelser kring social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning / Experiences of social cohesion and task cohesion according to young female- team athletes

Davidsson, Johanna, Welin, Linn January 2020 (has links)
Previous research highlights social cohesion and task cohesion, the individual attraction to the group and group interaction is widely debated. Much of the previous research is quantitative and conducted in mens sport. The purpose of the study is to gather information about young female team athletes and their attitude towards cohesion. The purpose is to explore the experiences of cohesion and also search which factors that the individuals experience as crucial to social cohesion and task cohesion in female team sports. The underlying theoretical framework of this study is based on a conceptual model developed by Carron et al. (1985). The study was based on eight interviews done on participants between 18 and 30 years. The interviews were conducted using a self-designed instrument that was created with inspiration from the validated Group Environment Questionnaire. The collected material was analyzed with a content analysis. The result reveals that female team athletes perceived cohesion as an important factor. A lot of attention was aimed at social cohesion and the participants need of inherency. But the participants emphasize that without task cohesion will group goals and purpose be absent. / Tidigare forskning belyser social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning, där individens attraktion till gruppen och gruppinteraktion är omdebatterat. Mycket av den tidigare forskningen är kvantitativ och utförd inom herridrotten. Syftet med studien är att samla information kring unga damlags-idrottares upplevelser till sammanhållning samt undersöka faktorer som individen upplever avgörande för social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning i lagidrott. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för arbetet är en begreppsmodell utvecklad av Carron et al. (1985). Under studien genomfördes åtta intervjuer där deltagarna var mellan 18 och 30 år. Intervjuerna utfördes med hjälp av ett egendesignat frågeformulär som skapades med inspiration från mätinstrument Group Environment Questionnaire. Det insamlade materialet analyserades utifrån en innehållsanalys. I resultatet framkommer det att damlags-idrottare upplever sammanhållning som en viktig faktor. Mycket uppmärksamhet riktades mot social sammanhållning och deltagarnas behov av tillhörighet. Deltagarna poängterar dock att utan uppgiftsorienterad sammanhållning saknar gruppen mål och syfte.
4

Análise de instrumentos de medida de coesão em equipes de software: confiabilidade, validade e concordância entre avaliadores

AZEVEDO, Ivanildo Monteiro de 06 September 2013 (has links)
Submitted by João Arthur Martins (joao.arthur@ufpe.br) on 2015-03-10T19:26:33Z No. of bitstreams: 2 Dissertaçao Ivanildo Monteiro de Azevedo.pdf: 2975716 bytes, checksum: 0f64e99c5ed9ce58ca3f9f85c1ff90b7 (MD5) license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) / Approved for entry into archive by Daniella Sodre (daniella.sodre@ufpe.br) on 2015-03-10T19:43:45Z (GMT) No. of bitstreams: 2 Dissertaçao Ivanildo Monteiro de Azevedo.pdf: 2975716 bytes, checksum: 0f64e99c5ed9ce58ca3f9f85c1ff90b7 (MD5) license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-03-10T19:43:45Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Dissertaçao Ivanildo Monteiro de Azevedo.pdf: 2975716 bytes, checksum: 0f64e99c5ed9ce58ca3f9f85c1ff90b7 (MD5) license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) Previous issue date: 2013-09-06 / Nas últimas décadas é crescente a importância que se tem dado ao estudo do construto coesão de equipes, dada sua reconhecida influência nos fatores comportamentais e nos processos de equipes de trabalho em diversas áreas (e.g., manutenção, efetividade, desempenho, rotatividade voluntária, entre outras). Deste modo, revela-se a necessidade de investigação do quão confiáveis e válidos são os instrumentos utilizados para mensurar este construto, em especial instrumentos que possam ser aplicados na área de Engenharia de Software, tendo em vista que o assunto tem recebido pouca atenção no contexto de equipes de desenvolvimento de software. Objetivo: Este trabalho tem como objetivo realizar uma avaliação das propriedades psicométricas dos instrumentos: Perceived Cohesion Scale (PCS) e o Group Environment Questionnaire (GEQ), sendo analisada a confiabilidade e a validade de construto destas escalas, além da análise do índice de acordo entre os membros destas equipes, para ambas as métricas. Método: Para o desenvolvimento deste estudo, primeiramente foi realizada uma pesquisa bibliográfica buscando identificar as principais escalas utilizadas para mensurar a coesão de equipes. Em seguida, realizou-se um levantamento, utilizando a Pesquisa de Campo (ou survey) como método de pesquisa, que envolveu 84 profissionais, referentes a 19 equipes de desenvolvimento de software, provenientes de 4 coletas de dados em 3 empresas distintas, localizadas no Brasil (duas empresas) e no Canadá (uma empresa). A partir dos dados coletados foram realizados testes estatísticos que possibilitaram avaliar as propriedades psicométricas das escalas através da análise da confiabilidade e validade de construto, além de fornecer uma visão sobre o grau de concordância das respostas dos membros das equipes, entre si. Resultados: Os resultados apontaram que ambas as escalas (PCS e GEQ) possuem alta confiabilidade. O GEQ apresentou ter validade de construto, tendo em vista que revelou possuir validade convergente e discriminante, no entanto o PCS não passou por tal avaliação, em virtude da ausência de dados para confrontar tais validades. Para o instrumento PCS, o índice de concordância revelou forte acordo entre os membros das equipes, em ambas as dimensões. A escala GEQ, por sua vez, apresentou forte concordância para ambas as dimensões agrupadas (AI e IG), no entanto quanto às dimensões segmentadas, tal hipótese só pôde ser confirmada para uma delas: IG-T. Nas últimas décadas é crescente a importância que se tem dado ao estudo do construto coesão de equipes, dada sua reconhecida influência nos fatores comportamentais e nos processos de equipes de trabalho em diversas áreas (e.g., manutenção, efetividade, desempenho, rotatividade voluntária, entre outras). Deste modo, revela-se a necessidade de investigação do quão confiáveis e válidos são os instrumentos utilizados para mensurar este construto, em especial instrumentos que possam ser aplicados na área de Engenharia de Software, tendo em vista que o assunto tem recebido pouca atenção no contexto de equipes de desenvolvimento de software. Objetivo: Este trabalho tem como objetivo realizar uma avaliação das propriedades psicométricas dos instrumentos: Perceived Cohesion Scale (PCS) e o Group Environment Questionnaire (GEQ), sendo analisada a confiabilidade e a validade de construto destas escalas, além da análise do índice de acordo entre os membros destas equipes, para ambas as métricas. Método: Para o desenvolvimento deste estudo, primeiramente foi realizada uma pesquisa bibliográfica buscando identificar as principais escalas utilizadas para mensurar a coesão de equipes. Em seguida, realizou-se um levantamento, utilizando a Pesquisa de Campo (ou survey) como método de pesquisa, que envolveu 84 profissionais, referentes a 19 equipes de desenvolvimento de software, provenientes de 4 coletas de dados em 3 empresas distintas, localizadas no Brasil (duas empresas) e no Canadá (uma empresa). A partir dos dados coletados foram realizados testes estatísticos que possibilitaram avaliar as propriedades psicométricas das escalas através da análise da confiabilidade e validade de construto, além de fornecer uma visão sobre o grau de concordância das respostas dos membros das equipes, entre si. Resultados: Os resultados apontaram que ambas as escalas (PCS e GEQ) possuem alta confiabilidade. O GEQ apresentou ter validade de construto, tendo em vista que revelou possuir validade convergente e discriminante, no entanto o PCS não passou por tal avaliação, em virtude da ausência de dados para confrontar tais validades. Para o instrumento PCS, o índice de concordância revelou forte acordo entre os membros das equipes, em ambas as dimensões. A escala GEQ, por sua vez, apresentou forte concordância para ambas as dimensões agrupadas (AI e IG), no entanto quanto às dimensões segmentadas, tal hipótese só pôde ser confirmada para uma delas: IG-T. Conclusões: Através das análises estatísticas identificou-se a necessidade de uma avaliação mais profunda em alguns dos itens das escalas (AIT2, AIS3, SM3), por terem se mostrado problemáticos. Contudo, ainda assim considera-se que ambas as escalas tenham apresentado resultados satisfatórios para os testes em que foram submetidas, de modo a serem consideradas escalas confiáveis e, no caso do GEQ, com resultados válidos.

Page generated in 0.4161 seconds