A primary goal of education is not only to inform but to transform learners. As instructors shift their focus from a one-size-fits-all emphasis on content delivery to a flexible, student-centered approach, questions of student engagement and student motivation become key. In many educational settings, instructors are faced with a classroom of students with varying, and often unknown, levels of motivation, ability, and commitment. Effectively addressing the educational needs of such a range of students often requires significant changes to traditional pedagogy. A recent pedagogical design that has been facilitated by the advent of easily accessible and low-cost multimedia technology is the “flipped classroom,” a course structure that asks students to view lectures prior to class and replaces the traditional in-class lecture with collaborative, problem-based instruction. The aim of the present study was to explore the experience of introducing a flipped curriculum into a LSAT (the nationally used entrance exam for admission to law school) preparation classroom. The study used a design research approach to investigate two iterations of the flipped curriculum across three courses. Quantitative and qualitative data were used to describe the experience of a flipped curriculum for both the instructor and the students. When compared to a traditional curriculum, results showed no significant effect on overall test score improvement, but students in the flipped courses did show greater improvement than those in a traditional course on one of the three LSAT section subscores. The results also showed that students in flipped courses had marginally lower overall attendance, greater classroom community, high levels of engagement, and moderately high belief in group effectiveness. / text

I denna studie har ett internetbaserat stödforum för utmattningssyndrom analyserats i syfte att bidra med ny kunskap om identitetsskapande i interaktion, mellan individer med egen erfarenhet av utmatningssyndrom. Studien har utgått från en diskurspsykologisk inramning och sökt svar på frågeställningarna; I) vilka föreställningar om sjukdomsidentiteter förhandlas fram på ett internetbaserat stödforum för utmattningssyndrom? och II) hur konstrueras normalitet inom ramen för de sjukdomsidentiteter som produceras? Analys av medlemskategoriseringar har använts som huvudsakligt analytiskt verktyg vilket syftat till att synliggöra vilka kategorier som gjorts relevanta av forumdeltagarna. Analysen visar fem identitetspositioner vilka uttryckts som att vara: sjuk, utmattad, kunnig, inte ensam och snart bättre. På forumet görs försäkringskassan till en utanför- grupp vilket stärker gemenskapen av sjukdom bland forumdeltagarna. Denna gemenskap legitimerar att dela med sig av egna erfarenheter av utmattningssyndrom och att positionera sig som kunniga gentemot vårdapparaten. Samtidigt synliggör analysen hur forumdeltagarna konstruerar samsyn kring normalitet i utmattningen och vad som anses som normal sjukskrivningsperiod med anledning av utmattningssyndrom. I sin tur möjliggörs också identitetspositionen av att vara på bättringsvägen.