<p>This essay investigates whether there’s logic behind the sanction system regarding the penalty imprisonment in the swedish penal code. The focus is in general on crimes against the person and crimes against the state, but in particular on crimes of serious fiscal offence and crimes of serious assault. The idea with the essay was also to explain the wording purpose behind the punishment ranges in these selected crimes. The essays focus is on the public unawareness on how the punishment ranges is used. The range of punishment for the crime of serious assault is from one year to ten years imprisonment. This range has in praxis been used quite reserved and in 2005 the average punishment for this crime was one year and seven months. The range of punishment for the crime of serious fiscal offence is from six month to six years imprisonment. In comparison the serious assault, this punishment range have been used more, but still is considered been used quite reserved. In 2007 the average punishment for this crime was identical with the average punishment for serious assault in 2005. These two crimes can according to praxis be seen as equal, but according to their range of punishment not.</p> / <p>Denna uppsats har som syfte att belysa problematiken kring allmänhetens ovisshet gällande straffskalors faktiska användning och har därför valt att undersöka om det finns någon logik i påföljdssystemet i förhållande till de två brottstyperna brott mot allmänheten och brott mot person. Uppsatsen fördjupar sig framför allt i brotten grovt skattebrott och grov misshandel. Dessa brott har valts utifrån dess rubricering och dess närliggande straffminimum. För att försöka finna en proportionalitet mellan straffskalorna har författarna undersökt hur brottens straffskalor är utformade, syftet bakom utformningen, hur de används och hur de kan uppfattas i förhållande till varandra.</p>

This essay investigates whether there’s logic behind the sanction system regarding the penalty imprisonment in the swedish penal code. The focus is in general on crimes against the person and crimes against the state, but in particular on crimes of serious fiscal offence and crimes of serious assault. The idea with the essay was also to explain the wording purpose behind the punishment ranges in these selected crimes. The essays focus is on the public unawareness on how the punishment ranges is used. The range of punishment for the crime of serious assault is from one year to ten years imprisonment. This range has in praxis been used quite reserved and in 2005 the average punishment for this crime was one year and seven months. The range of punishment for the crime of serious fiscal offence is from six month to six years imprisonment. In comparison the serious assault, this punishment range have been used more, but still is considered been used quite reserved. In 2007 the average punishment for this crime was identical with the average punishment for serious assault in 2005. These two crimes can according to praxis be seen as equal, but according to their range of punishment not. / Denna uppsats har som syfte att belysa problematiken kring allmänhetens ovisshet gällande straffskalors faktiska användning och har därför valt att undersöka om det finns någon logik i påföljdssystemet i förhållande till de två brottstyperna brott mot allmänheten och brott mot person. Uppsatsen fördjupar sig framför allt i brotten grovt skattebrott och grov misshandel. Dessa brott har valts utifrån dess rubricering och dess närliggande straffminimum. För att försöka finna en proportionalitet mellan straffskalorna har författarna undersökt hur brottens straffskalor är utformade, syftet bakom utformningen, hur de används och hur de kan uppfattas i förhållande till varandra.

Den föreliggande studien syftade till att undersöka hur förövares- samt brottsoffers könstillhörighet samvarierar med strafflängd för individer dömda för grov misshandel.  Granskning av domar efter lagändringen den första juli 2017 där grov misshandel var det primära brottet genomfördes för att samla in data för jämförelse mellan män och kvinnor som förövare samt brottsoffer. Totalt användes 100 domar till analyserna med 61 manliga och 39 kvinnliga förövare. Det översiktliga resultatet indikerade att strafflängd inte samvarierade med vare sig förövarens eller brottsoffrets könstillhörighet när dessa undersöktes separat. Det återfanns däremot en signifikant samvariation för sammansättningarna av förövarens och offrets könstillhörighet och strafflängd. Skillnad återfanns endast mellan gruppen med kvinnliga förövare och manliga offer och gruppen med kvinnliga förövare och kvinnliga offer. Vid stratifiering för om fler brott än grov misshandel har påverkat straffvärdet samt för om förövaren tidigare var dömd återstod däremot inte denna skillnad. Resultatet diskuterades utifrån tidigare forskning samt teorierna Focal concerns och Paternalism/Chivalry theory, med fokus på grov misshandel som ett könsnormativt brott samt de metodologiska begränsningarna med den föreliggande studien. / The present study aimed to examine how the gender of perpetrators and victims of aggravated assault relates to the length of prison sentences. Data was collected to compare male and female perpetrators and victims from sentences where aggravated assault was the primary offense, after the change in legislation the first of July 2017. A total of 100 cases were included in the analysis with 61 male and 39 female perpetrators. In summary the result indicated that the length of the prison sentence did not relate to the gender of perpetrators or victims when examined separately. However, a significant result was found between perpetrator and victim gender constitution and the length of sentences. The difference was only found between the group with female perpetrators and male victims and the group with female perpetrators and female victims. The effect did not remain when stratifications were made regarding additional crimes besides aggravated assault affecting sentencing length and for prior convictions. The results are discussed in view of prior research, Focal concerns and Chivalry/Paternalism theory, with focus on aggravated assault as a gender normative crime together with the methodological limitations of the current study.