Följande uppsats har utformats som en fallstudie med komparativa inslag för att uppnå en diskussion kring vad en hållbar grundvattenresurshantering kan innebära för Skåne som är ett jordbruksintensivt och tätbefolkat län med utmärkande geologiska och klimatologiska förutsättningar sett ur ett svenskt perspektiv. Genom kvalitativ metod med induktiv logik undersöks vad som ligger bakom utformningen av Skånes grundvattenresurshantering samt vilka utmaningar en hållbar resursanvändning kan innebära i en skånsk kontext i kombination med framtidens utmaningar med ett föränderligt klimat. En litteratur- och intervjustudie tillsammans med ett teoretiskt ramverk ligger till grund för en SWOT-analys vilket behandlar Skånes situation i termer av styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Analysen indikerar på att möjligheterna för en mer hållbar hantering ligger i att förändra attityder kring vattnets fulla värde genom att synliggöra den verkliga användningen och dess effekter samt att bättre allokera och återinvestera i resursen för att stärka dess naturliga resiliens, minska resursslöseri och bättre kartlägga status. / This case study with a comparative element has the purpose to achieve a discussion about what a sustainable groundwater resource management may involve for Scania in combination with the challenges of the future in the light of climate change. This southern part of Sweden is a highly intensive agricultural region with a dens population and from a Swedish perspective quite unique in terms of geological and climatological conditions. With a qualitative method and inductive logic, a literature review and an interview study combined with a theoretical framework has provided a SWOT-analysis over Scanias strengths, weaknesses, opportunities and threats. The analysis indicates that the possibilities for a more sustainable groundwater management lies within a change of attitudes towards the groundwaters full value and the visualizing of the actual use with the effects that comes with it. Also, to allocate and better reinvest in groundwater as a natural resource to strengthen its natural resilience, reduce waste of resources and better monitoring.

I takt med att våra städer växer ställs det högre krav på exploateringen av nya områden. Befolkningen i våra städer ökar, detta medför att behovet av bostäder, infrastruktur, skolor och kollektivtrafik med mera ökar. För att tillgodose samhällets krav såväl som skapa attraktiva miljöer finns ett stort intresse i att omvandla tidigare obebodda områden till nya stadsdelar. För att tillgodose vår miljö och natur krävs att samtliga resurser och tillgångar värnas så att nästkommande generation ska kunna bedriva liv på vår planet. De områden som exploateras i dagsläget kan ha komplexa grundläggningsförutsättningar, exempelvis bestå av mark som är förorenad, något som ställer höga krav på grundläggningsarbetet.Denna rapport syftar till att undersöka ifall metoden förhöjd grundläggning är ett alternativ för kommande exploateringar. I rapporten jämförs en traditionell grundläggningsmetod med en förhöjd grundläggningsmetod. Områden som masshantering, grundvattenhantering, samordning samt behovet att stödkonstruktioner avhandlas här då de är centrala i jämförelsen. Ett referensområde söder om Stockholm studeras där komplexa grundläggningsförutsättningar råder som dessutom utgör en bra grund för att göra jämförelsen så verksam som möjligt. Rapporten avhandlar ungefärliga kostnader för grundläggning i de område som studeras ovan, även tillståndsprocesser för hantering av grundvatten samt frågan kring samordning utgör en central del kring de resultat och slutsatser rapporten påvisar.Resultaten visar att kostnadsbesparingar kan göras med metoden förhöjd grundläggning utifrån ett antal givna förutsättningar. De största besparingarna som kan göras är med mindre masshantering samt minskat behov av stödkonstruktioner. Resultatet påvisar en nyanserad bild av konsekvenserna där även negativa aspekter med förhöjd grundläggning lyfts fram. Samordning mellan inblandade aktörer blir än mer relevant då metoden vänder på den traditionella byggnadsordningen. Rapporten ger ett underlag till frågeställningen kring huruvida metoden är tillämpbar eller ej, där rapporten påvisar konkreta för- och nackdelar. / As our cities continue to grow, there is a high demand for exploitation of new areas. Population continue to shift to cities, which means that the need for housing, infrastructure, schools, public transportation, and more is increasing. To meet society's demands and create attractive environments, there is a great interest in transforming previously uninhabited areas into new neighborhoods. To ensure the protection of our environment and nature, all resources and assets must be preserved. The areas being exploited currently may have complex conditions for buildings and may include contaminated land. Which puts high demands on the foundation work.This report aims to investigate whether elevated foundations are an alternative for future developments. The report compares traditional foundation methods with elevated foundation. Areas such as mass management, groundwater management, coordination, and the need for retaining walls are discussed as they are central to the comparison. A reference area south of Stockholm is also discussed, where complex foundation conditions exist. This makes the comparison as effective as possible. The report covers costs as well as the licensing process for groundwater management and the issue of coordination, which are central to the results and conclusions the report presents.The results show that cost savings can be achieved with the elevated foundations under certain conditions. The area where the largest savings can be made is mass management and the reduced need for support structures. The results show a nuanced picture of the consequences, where negative aspects of Elevated Foundation are also highlighted. Coordination among actors involved becomes even more relevant as the method turns the traditional building order upside down. The report provides as advantages and disadvantages a basis for the question of whether the method is applicable or not.