Bakgrund: Syftet med palliativ omvårdnad är att främja hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) för personer som vårdas och att ge stöd till anhöriga.  För att kunna erbjuda god palliativ omvårdnad i öppenvård, slutenvård eller hemsjukvård krävs att sjuksköterskan har en förståelse för hur personer i palliativt skede skattar sin HRQoL. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar HRQoL för personer i palliativt skede. Metod: Litteraturöversikt av 14 vetenskapliga artiklar med kvantitativ design. Sökningen har skett i databaserna CINAHL och Pub Med. Analys har skett med hjälp av Fribergs trestegsanalys. Resultat: Resultatet visar att flera faktorer samverkar i personers självskattning av HRQoL. Faktorerna sammanfattas i tre beskrivningskategorier; symtombörda (social och emotionell påverkan, sista tiden i livet), vårdens påverkan (tidigt insättande av palliativ vård) och behandling (positiv, negativ) på HRQoL. Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna stödja personer som vårdas i palliativt skede, och de anhöriga, att kunna uppleva god HRQoL behöver sjuksköterskan kunskap om vilka faktorer som påverkar HRQoL för den de vårdar. Examensarbetet kan ge sjuksköterskan fördjupad förståelse för faktorer som påverkar HRQoL för personer som vårdas i palliativt skede och därmed möjliggöra förbättrat personcentrerat omhändertagande 0ch främja upplevd HRQOL. Nyckelord: Hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL), kvantitativ, palliativ vård och vuxna. / Factors that affect health-related quality of life for people in palliative phase – a literature review Background: The purpose of palliative care is to promote health-related quality of life (HRQoL) of the person as well as providing support for relatives. In order to provide good palliative care in day care centers, inpatient units or home care it is vital that the nurse understands how people in the palliative phase values and self-reports their HRQoL. Aim: The purpose was to describe factors that affect HRQoL for people in palliative phase. Method: Literature review of 14 scientific articles with quantitative design. The search has been conducted in the databases CINAHL and Pub Med. The analysis was implemented using Friberg’s three-step analysis model.    Result: The results show that several factors interact in people’s self-assessment of HRQoL. The factors are summarized in three descriptive categories; the impact on HRQoL from symptom burden (symptoms; social and emotional impact; end of life), care (access to; early access) and treatment (positive impact; negative impact) respectively. Conclusion: In order for the nurse to be able to promote the experience of good quality of life for people in palliative phase, and their relatives, knowledge is vital about which factors affect the quality of life for the person they care for. The degree project can provide the nurse with an immersed understanding of theese factors and thus enable improved person-centered care and promote the perceived HRQoL. Keywords: Health-related quality of life (HRQoL), quantitative, palliative care and adults.