Spelling suggestions: "subject:"hållbarhet"" "subject:"ohållbarhet""
61 |
Terminallokalisering från varuägarens perspektivBrinnen, Axel, Norrlander, Patrik January 2016 (has links)
Denna studie har använt sig av AHP-modellen för att analysera ett företags val av lokalisering ur ett hållbarhetsperspektiv. AHP-modellen är en modell som underlättar vid beslut. Modellen har använt sig av faktorer som har nämnts i tidigare skriftligt material. Modellen har sedan applicerats på företaget för att undersöka deras val av lokalisering av terminal i Gävle. Syftet med denna studie var att analysera AHP-modellen, ur varuägarens synpunkt, för lokalisering av konsolideringspunkt/terminal ur ett hållbarhetsperspektiv samt att sedan applicera denna modell på ett företag i Gävleregionen. Företaget som används i denna studie är ett stort välkänt svenskt företag. De har lokaliserat en terminal i Gävle där varor samlas ihop och sedan skickas till företagets centralförråd i ort A och ort B. Ledtiden var en viktig faktor vid valet av lokalisering och den måste understiga en dag. Platser som ansågs vara alternativ till Gävle var ort C, ort D och någon mer lokalisering längre söderut i Sverige. Slutsatsen påvisar att Gävle enligt företagets värderingar är den bästa platsen för deras verksamhet. Gävle motsvarar alla företagets förväntningar. Ort C faller bort p.g.a. att ledtiden inte kan hållas under en dag medan ort D inte har en hamn att tillgå. Denna studie har kombinerat modellerna för att få ett hållbart synsätt vid lokaliseringsprocessen. Det finns fortfarande svårigheter med att definiera vad som är långsiktigt hållbart. Fortsatt forskning inom ämnet är att föredra för att kunna utveckla modellen mot ett mer hållbart synsätt. / This paper analyses the usage of the AHP-model to localize a freight consolidation center from a sustainable perspective. The AHP-model is a model that makes decisions easier by weighting various factors against each other according to given priorities. Once analyzed, the AHP-model has been applied to a case company in order to evaluate its effect and eventually see if the case companys localization decision was correct. The case company in this paper is a large swedish company active both on the swedish market and internationally. They have a freight consolidation center located in Gävle, Sweden with the purpose of replenishing stock at company warehouses located in area A and area B. The company requires a transport lead time of less than one day. When the company chose to locate their freight consolidation center to Gävle, there were a few other options, namely area C and area D as well as a thir option located too far south in Sweden. The conclusion of this paper shows that Gävle is the best area for the freight consolidation center out of the available options based on the companies priorities. Area C can not keep the leadtime below one day and area D does not have a port available. It is still hard to define what is sustainable on a long term perspective when it comes to localization. Further research is therefore recommended in order to improve the model in a sustainable manner.
|
62 |
Komposterbara kläder : En studie om produktutveckling av kläder i PLAMarkovic, Sonja January 2016 (has links)
En av dagens miljöproblem är den stora mängd plast som idag används och kommer att användas i framtiden. Det ryktas mycket om vad som ska göras när bomullen når den punkten att det inte finns arealer kvar för att odla men det diskuteras inte vad som ska ersätta polyester när oljan börjar ta slut. Idag har polyester gått om bomull i kampen om den populäraste textilfibern. Tillsammans med snabbare modesvängar i butikerna tillverkas polyester som aldrig förr och har därefter börjat påverka naturen negativt. Därför anses det vara väsentligt att ett passande material utvecklas som kan ersätta polyestern till viss del. Studien fokuserar på att förklara den komposterbara fiber, polylactic acid (PLA) som är gjord av majsglukos. Att börja använda en fiber som kan brytas ner med hjälp av naturen kan hjälpa med aktuella och framtida miljöproblem. Fibern har bra egenskaper så som fukttransport och UV-resistens som gör den passande för till exempel sportkläder. Att tillverka fibern kräver inga extra maskiner eller processer utan kan göras på samma vis som när polyester tillverkas. När sedan tillverkningsprocessen för plagg ska göras bör uppmärksamhet riktas mot de moment där materialet kommer i kontakt med värme då PLA har lägre smältpunkt. Även där den kan tänkas ligga i vatten bör tas med försiktighet då materialet kan börja brytas ner med rätt förutsättningar som värme, fukt och pH. Således är det väsentligt att även se hur relaterade företag ser på att börja produktutveckla plagg gjorda av PLA. Då det idag inte finns många klädföretag som tillverkar komposterbara plagg av PLA blev ett mål med studien att se om diverse företag har börjat fundera på att använda sig av materialet. Då PLA för tillfället är en dyr fiber på grund av småskalig produktion har merparten av företagen inte funderat på att börja använda PLA. Därför hade inte heller majoriteten av företagen funderat på vilka plagg eller hur deras produktutveckling skulle se ut för dessa plagg. Intresset för fibern är dock stor och alla företag var öppna till att börja använda sig av fibern i framtiden. Då med förutsättningen att fibern blir billigare och att tillverkarna inte använder sig av genmodifierad (GMO) majs som används idag.
|
63 |
Schysst byxa! : En barnbyxa med justerbar benlängd framtagen ur hållbarhetssynpunktWesterlund, Frida January 2016 (has links)
En barnbyxa med justerbar benlängd som möjliggjorde att längden kunde justeras allt efter barnet växte togs fram av ett svenskt modeföretag. Därmed ökade livslängden på plagget. Byxan återkallades från marknaden då den bröt mot produktsäkerhetslagen för att den dragsko som utgjorde lösningen kunde innebära stryprisk för barnen. Om en farlig produkt når marknaden kan det ha förödande konsekvenser för både konsumenter och företag, därför är det viktigt att företagen har kunskap om de lagstiftningar som gäller för deras produkter och fastställa dess säkerhet innan de lanseras på marknaden. Det finns ett ökat hållbarhetstänk idag och produkter och processer blir allt grönare, men samtidigt ökar konsumtionen vilket gör att resultatet blir plus minus noll. Syftet med denna studie är därför att, ur ett hållbarhetsperspektiv, ta fram en konceptuell barnbyxa med justerbar benlängd med produktsäkerhetslagen och konsumenters preferenser i åtanke. Det sistnämnda är viktigt då byxan inte kan bidra till minskad konsumtion om föräldrar och barn inte vill köpa plagget. Studien baserades på analys av tidigare forskning och en enkät- och marknadsundersökning. Utifrån det insamlade materialet fastställdes en kravspecifikation för den nya lösningen och det gjordes en riskanalys av den nya byxan för att garantera dess säkerhet gentemot slutkund. Baserat på vad som framgick i jämförelsen med kravspecifikationen och riskanalysen gjordes justeringar och sedan togs en slutgiltig lösning fram. Den nya lösningen har kanaler sydda längs med benens framsida och i dem löper ett tygskärp som är fastsytt vid fotändarna. Tygskärpets ände kommer fram vid sömmen mellan byxben och linning. Benlängden justeras som ett skärp och gör att byxan draperas längs benet. Tygskärpets längd kan justeras 12 cm vilket gör att byxan bör kunna brukas över tre år. De delar av tygskärpet som hänger utanför kanalerna placeras i hällor längs med kanalernas framsida. Genom barnbyxor med justerbar benlängd, tillverkade i god kvalitet, kan den problematiska masskonsumtionen minskas. Minskningen sker då detta plagg inte behövs bytas ut lika frekvent och en av de vanligaste anledningarna till köp av barnkläder är just att barnet vuxit ur sina plagg. Resultatet visar att det går att tillverka en barnbyxa som stämmer väl överens med produktsäkerhetslagen och konsumenters preferenser samt som går i linje med det ökade hållbarhetstänket.
|
64 |
Konsumentattityder till hållbart modeWillén, Beatrice, Lindgren, Susanne January 2016 (has links)
Begreppet hållbar konsumtion ligger rätt i tiden både på ett internationellt och nationellt plan. Men för att begreppet ska bli realitet måste konsumenter ändra sitt köpbeteende. Forskning om hur konsumenter förhåller sig till hållbara modeprodukter visar på positiva attityder men ingen tillämpning vid köp. Frågan är vilka attityder konsumenter har och vilka beteenden de tillämpar beroende på olika produktrelaterade attribut av hållbara modeprodukter. Frågan blir hur konsumenter, i praktiken, genom att ändra sitt köpbeteende, kan konkurrera ut konventionella modeprodukter. Syftet med denna uppsats är att undersöka konsumentens attityd till olika aspekter som kan motivera till köp av hållbara modeprodukter. De produktattribut som studien handlar om är design, pris, kvalitet och miljövänlighet. Undersökningen går ut på att se vilka produktattribut som övervägs, prioriteras och om någon av dem kan ligga till grund för att öka försäljning av hållbara modeprodukter. Detta undersöks genom en kvantitativ metod för att kartlägga hur konsumenter resonerar i en köpsituation. Det empiriska materialet består av enkäter. Undersökningen utfördes på svenska kvinnor i centrala butiksmiljöer. Antal respondenter uppgick till 82 stycken och svaren är presenterade i diagram. I tillägg gjordes en icke-deltagande observation på tre svenska modeföretag. Resultatet visar på att design är det främst övervägda och prioriterade produktattributet i en köpsituation och miljövänlighet är det minst prioriterade attributet. Studien visade att många konsumenter anser att pris på hållbara modeprodukter är för högt. Däremot kan det vara attityden till priset som behöver förändras då den genomförda observationen visade att priset mellan hållbara och konventionella modeprodukter inte är märkbart hög. Design är den största anledningen till att konsumenter väljer konventionella modeprodukter framför hållbara. Slutsatsen är att det viktigaste attributet kan vara det som behöver förändras för att omvandla konsumentbeteendet, och motivera till fler köp av hållbara modeprodukter.
|
65 |
Regionala Strategiska Nätverk : En studie av företag i samverkan för hållbar utvecklingAxelsson, Albin, Sundberg, Emma January 2016 (has links)
Syfte: Vårt syfte är att skapa förståelse för vilka motiv som ligger bakom att ingå i regionala strategiska nätverk och att analysera hur samverkan inom hållbarhet bidrar till nätverkets gemensamma mål. Metod: Studiens forskningsansats är av kvalitativ karaktär. Det empiriska materialet har samlats in genom åtta semi-strukturerade intervjuer, utförda på sex olika företag, inom nätverket SMART Resplan, samt genom tre deltagande observationer i form av workshops. Materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys för att kunna utskilja olika teman. Resultat och slutsats: Det främsta motivet att ingå i ett hållbarhetsutvecklande RSN är att få ett utbyte. Vi har också identifierat att de främsta motiven är personliga och speciella för varje företag och det skiljer sig från varandra. Största fördelen med samverkan ligger inom effektivisering och erfarenhetsutbyte, både för de organisatoriska målen och nätverksmålen. Det primära målen hos alla deltagare är hållbarhet, men den ekonomiska vinningen spelar stor roll för verksamheten i helhet för att få fortsätta arbeta med en mjuk variabel som hållbarhet. Studiens bidrag: Ger en ökad förståelse för hur nätverket i framtiden kan arbeta för att få fler företag att delta i hållbarhetsutveckling. Den ekonomiska aspekten är av stor vikt och ett mätbart mål verkar avgörande för många. Fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att undersöka om nätverket kan använda sig av ekonomiska faktorer som en motivationsfaktor. Den andra är att skapa en bredare uppfattning om hur sårbarheten påverkas om nätverket får med hela organisationen istället för bara en engagerad individ. Den tredje är att undersöka ett nätverk där forskaren inte har samma begränsningar som vi haft med tidsaspekten.
|
66 |
En studie utifrån konsumenters rankning av hållbara företag : Finns anledning att tvivla på företags budskap om finansiellt ansvarstagande avseende skatteplanering?Hessling, Ebba, Tillander, Jeanette January 2016 (has links)
In a world where globalization and cross-border collaborations is a part of everyday life a greater focus is directed on sustainability and corporate responsibility regarding economic, environmental and social factors. Concepts such as CSR and ESG are used when defining corporate sustainability initiatives and business analysis based on factors other than financial ratios. CSR and sustainability work often involves taking initiatives beyond what the law requires. This study is based on a quantitative methology and estimates of 50 companys tax records. The result of the study shows how complex the tax system is in reference to the lack of transparency, the level of classified information makes it impossible to see the extent to which a company is tax planning. The purpose of this thesis is to study correlations and patterns in reference to tax planning of companies that consumers ranks as sustainable. Since the building of societies, their survival and development through for example education is largely funded by taxes, tax planning can be a contrast to the responsibilities corporations claim to take when they strongly emphasizes the company's work on CSR related matters and sustainability issues, thus can doubt of corporate messages occur. / Globalisering och gränsöverskridande samarbeten gör att hållbarhet och ansvarstagande ställs i fokus gällande ekonomiska, miljömässiga och sociala faktorer. Begrepp som CSR och ESG används i samband med att definiera företags hållbarhetsarbete och företagsanalys utifrån andra faktorer än finansiella nyckeltal. CSR och hållbarhetsarbete innebär ofta ett initiativtagande utöver det lagen kräver. Studien bygger på en kvantitativ metod i form av beräkningar på 50 företags skatteposter. Resultatet av undersökningen visar på hur komplext skattesystemet är främst i relation till den bristande transparens som genom sekretess gör det omöjligt att se i vilken omfattning ett företag skatteplanerar. Syftet med studien är att studera samband och mönster avseende skatteplanering hos företag som av konsumenter rankas som hållbara. Mycket av samhällenas uppbyggnad, fortlevnad och utveckling finansieras av skattemedel, något som företagare också nyttjar och använder sig av genom skattefinansierade institutioner och funktioner i samhället. Därav blir en omfattande skatteplanering en motsats till det ansvar man påstår sig ta.
|
67 |
CSR på mindre modeföretag / CSR in Smaller Fashion CompaniesBayramoglu, Helena, Andersson, Linnea January 2015 (has links)
Denna uppsats har till syfte att beskriva hur mindre modeföretag arbetar med hållbarhetsfrågor och möter konsumenternas förväntningar på hållbar utveckling. Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod där främst intervjuer med mindre modeföretag ligger som underlag för hur det ser ut på marknaden idag. Som ytterligare underlag har semistrukturerade intervjuer genomförts med experter på CSR och hållbarhet. Resultatet för uppsatsen visar att det finns två huvudområden som påverkar ett företags arbete med CSR. Dels är bristen på utbildning och kunskap en bidragande faktor till att många inte har ett utvecklat arbete för dessa frågor. Ekonomi och tid är också en bristvara för mindre modeföretag, vilket gör att de måste fokusera på andra områden. Intervjuer med anställda på mindre modeföretag och experter på området, visar att företag som har arbetat med CSR och hållbarhet från start har en stor fördel för att kunna arbeta på området. Det underlättar att redan från start ha en utarbetad plan för dessa frågor istället för att införa det i efterhand. Det är dock aldrig försent att påbörja ett hållbart arbete och uppsatsens slutsats visar att det går att skapa förändring även med små medel. Det är bättre att börja med små förändringar som kan leda till något större, än att inte göra något alls. Det viktigaste är att företaget har ett intresse för frågan och viljan att utvecklas på området. Utan ett genuint engagemang blir det svårt att framgångsrikt uppnå företagets mål och skapa långsiktig förändring.
|
68 |
Klart som vatten : <em>En design för ditt vatten mot en hållbar utveckling</em>Sioutas, Jimmy January 2010 (has links)
<p>Jag har i mitt examensarbete jobbat med framtagningen av en vattenflaska för en hållbar utveckling. En vattenflaska där användningsområdet är för vardagligt bruk. Arbetet har en inriktning mot estetik och hållbarutveckling. Jag har tittat på vilken miljöinverkan buteljerat vatten har, undersökt estetik som begrepp och gjort research. Detta är sedan följt av en designprocess innehållande skissprocessen, användarstudie, och designmetoder vilket leder fram till en prototyp av en produkt. Fokus för projektet har involverat formgivning, estetik, och hållbarhet. Under projektets gång reder jag ut begrepp, reflekterar, och tolkar olika källor.</p> / Examensprojekt
|
69 |
Saluhall : En studie om saluhallar i Stockholm och deras betydelse för turism / Market Hall : A study of market halls in Stockholm and their importance for tourismSandell, Maja January 2013 (has links)
Slow Food-rörelsen tror på sitt gastronomiska koncept att nöjet av god mat inte bara är en grundläggande rättighet utan en viktig länk mellan platser, människor och kulturer. Att kunna skydda maten som kulturarv, tradition och kultur är vårt gemensamma ansvar som gör nöjet möjligt. Maten är inkluderad i många aspekter av livet som till exempel kultur, politik, natur, miljö, jordbruk och inte minst turism. Den är inte bara näring, rättighet och medel att mätta hunger utan en attraktion som lockar och skapar upplevelse. Maten var tidigare inte en huvudanledning att boka en resa utan den var en biprodukt och ett basalt behov som måste tillfredställas under vistelsen på en plats. Under det senaste de4cenniet har detta tillfredställande behov omvandlats till en upplevelsegenerator som är starkt bunden till historia, tradition och seder. Den har också uppnått status som en estetisk komponent som säljer en destination och som har förmågan att göra en plats synlig. Maten skapar rörlighet, identitet, äkthet och bidrar till en helhetsupplevelse. Födan har också förmågan att involvera alla sinnen och att bidra till både lokal och regional utveckling. Sveriges regering menar att matturism är värd att satsa på för att den står för cirka 15 % av den totala turismomsättningen. (Tillväxtverket, 2011) En ökad betydelse för mat inom turism skapar kombinationen mat och turism som är intressant och viktig. På ett seminarium om matupplevelsens stora betydelse för turism som ägde rum i Stockholm 2004 samlades landets ledande experter i måltidskulturen. Fil.dr. Susanna Heldt- Cassel förklarade under mötet att regional profilering av matkulturen kan utveckla turism och platsmarknadsföring. Hon poängterade att den lokala maten lyfts fram till en turistattraktion och kan bli en symbol för platsen. Var kan man hitta den specifika maten som bidrar till en plats särprägel? Många europeiska städer skryter med sina saluhallar i turistiska broschyrer som platser för gemensam kultur och identitet som lyfts upp genom matkultur och lokala produkter. Saluhallen är ett sekelskiftesfenomen som idag kopplas till upplevelse och bidrar till platsmarknadsföring och profileringen av en stad. Inne i saluhallar finns ett krav på äkthet, en förståelse för ursprunglighet av födan, inte bara biologiskt utan även kulturellt. Den lokala maten kan höja attraktionen hos en region eller destination och kan därmed skapa bättre affärer för turistentreprenörerna samt stärka turistföretagens utveckling och lönsamhet. Måltidsturism är enormt viktig för samhällets sociala och kulturella utveckling. Saluhallar är idag platser där det genuina tillsammans med tradition och kultur kopplas ihop med det moderna och nya influenser. Uppsatsens syfte är att undersöka konceptet saluhall i Stockholm med fokus på egenskaper som har betydelse för besöksnäringen. Detta syfte har lett fram till följande frågeställningar: Hur kopplas saluhallar till människors identitetsskapande? Vad skapar attraktion och upplevelse i saluhallen? Är saluhallen ett kulturarv och hur förhåller man sig i så fall till det? Hur arbetar saluhallarna för att utvecklas turistiskt?
|
70 |
Hållbarhetscertifieringssystem i anläggningsbranschen : En studie om upphandlingskrav kopplat till hållbarhetscertifieringar i offentliga upphandlingar / Sustainability rating scheme in the construction industry : A study of procurement requirements related to sustainability rating schemes in public procurementsAbrahamsson, Adam, de Bourgh, Simon January 2014 (has links)
Hållbarhetscertifieringssystem är något som kommit att användas i allt större utsträckning sedan införandet i Sverige under 2000-talet. Idag ökar antalet hållbarhetscertifieringar kraftigt för projekt i fastighetsbranschen medan anläggningsbranschen enbart certifierat ett fåtal. Orsakerna till den intressanta utvecklingen har studerats genom att ta reda på hur anläggningsbranschens beställare i offentlig sektor ska kunna ställa krav på användning av hållbarhetscertifieringssystem utan att strida mot lagen om offentlig upphandling (LOU). Studien har bedrivits i form av litteratur- och intervjustudie. Intervjuer har genomförts med olika aktörer i branschen med syfte att erhålla en branschenig åsikt kring hur man bör ställa krav på användning av hållbarhetscertifieringssystem i offentliga upphandlingar. Studien har även behandlat hur aktörerna följer upp och utvärderarar arbetet. Litteraturstudien analyserar tidigare arbeten i ämnet och utvärderar upphandlingar där man ställt krav på hållbarhetscertifieringssystem. De övergripande slutsatser som kan dras av arbetet är: Branschen efterfrågar ett standardiserat ramverk för hur kraven ska formuleras. Offentliga beställare bör upphandla likadant, oavsett var i Sverige de befinner sig. Fler pilotprojekt måste genomföras för att finna hur man uppnår maximal nytta med hållbarhetscertifieringssystemen. Branschen vill se tydligare och mer mätbara krav. För att inte strida mot LOU kan beställare formulera funktionskrav baserade på manualen till det hållbarhetscertifieringssystem man vill använda sig av. Beställare har få skäl till att oroa sig för överklaganden, då få upphandlingar överklagats på grund av hållbarhetsrelaterade krav. Det är viktigt med tydligt formulerade krav där val av hållbarhetscertifieringssystem, specificerade kriterier samt nivå framgår. Efter nya EU-direktiv kommer en uppdatering av LOU träda i kraft 2016 med avsikt att göra det enklare att ställa krav på hållbarhetscertifieringssystem. / Sustainability rating schemes has come to be used extensively since it´s arrival to Sweden during the 21th century. Today, the number of sustainability certifications increases for projects in the construction industry while only a few projects has been certified in the civil engineering industry. The reasons of the interesting development has been studied by investigating how the construction industry clients in the public sector should be able to claim use of sustainability rating schemes without infracting the Swedish public procurement act. The study has been conducted by literature- and interview research. Interviews were conducted with various stakeholders in the industry. The purpose was to obtain an unambiguous opinion of how clients should require use of sustainability rating schemes in public procurements. The study also discussed how stakeholders monitor and evaluate their work. The literature research analyzes previous work in the topic and evaluates procurements which contains requirements of sustainability rating schemes. The overall conclusions from this study is: • The industry demands a standardized framework about how to phrase requirements. Public clients should procure likewise, regardless of their location in Sweden. • More pilot projects must be implemented to find out how to achieve maximum benefit with sustainability rating schemes. • The industry wants more clear and measurable requirements. • Not to be contrary to the Swedish public procurement act, clients can phrase functional requirements based on the manual of the sustainability rating scheme they wish to use. • The clients should not worry about appeals, since appealed procurements because of sustainability requirements is rare. It is important to have clearly phrased requirements where the choice of sustainability rating scheme, specified criteria and level is clarified. • By the new EU-directives comes an update of the Swedish procurement act, which will enforce in 2016 with the intention of making it easier to set requirements for sustainability rating schemes.
|
Page generated in 0.0514 seconds