Sverige är ett av de länder i Europa som har högst bygg- och produktionskostnader inom byggsektorn. Vad dessa höga kostnader beror på är går inte att lägga på enskilda faktorer, bland annat är lönerna och materialkostnaderna inom byggbranschen höga. En annan faktor av betydelse är Sveriges bristande konkurrens med ett fåtal stora aktörer med betydande marknadsandelar inom byggbranschen. Det syns även en koppling till den stora efterfrågan och lilla utbudet av bostadsrätter vilket gjort att priset gått upp och i liknande takt har produktionskostnaden ökat. Ökningen i kostnader under de senaste två decennierna är som störst för bostadsrätter, dock spiller den över på kostnader för hyresrätter och därmed drabbas hyresgäster av att månadskostnaden går upp. Bostadsprisökningen gör det svårare för kapitalsvaga människor att ta sig in på bostadsmarknaden. Dessutom infördes det under 2010-talet tuffare amorteringskrav, vilket gör det ännu svårare för människor utan kapital att ta lån och komma in på bostadsmarknaden. De ökade kostnaderna, bostadspriserna och bostadsbristen drabbar också sociala kvalitéter som bland annat gjort att trångboddhet ökar, fler människor blir hemlösa och nya bostäder blir allt mindre med kvadratmeterstandarder som sjunker. Idag har Sveriges bostäder en hög standard inom ekologisk hållbarhet. Svenskarnas intresse för miljövänliga byggnader är hög, låg andel bostäder får fuktskador och Sveriges energiförbrukning vid uppvärmning av bostäder är den lägsta i hela Europa. Att kombinera de tre kvalitéterna; ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet är svårt. Dock finns det ett sätt att kombinera de tre kvalitéterna som inte snålar in på någon av dem. För att en bostad ska vara ekonomiskt hållbar behöver investeringskalkylen gå ihop och inte skapa en för hög kostnad för brukaren. Den sociala hållbarheten är mest svår att lösa, eftersom alla människor är olika och har olika behov. Det finns aspekter som är av vikt för människors hälsa. Bostaden behöver vara en säker, rymlig och harmonisk plats som ger brukaren ett ökat välbefinnande och skapar trygghet samt kontakt med andra människor och grönska. Den ekologiska hållbarheten handlar om att ta vara på jordens resurser för att framtida generationer inte ska bli lidande. I bostadens bemärkelse, då fåtal fastigheters material går att återbruka behöver det byggas bostäder med bra materialkvalitét och som har en livslängd på minst och helst över 100 år. Med dessa aspekter kommer det ta längre tid innan bostaden behöver underhåll, renoveras och rivas vilket sänker klimatpåverkan. Högre kvalitét på material kommer initialt leda till en högre kostnad i början av projektet, men leda till en lägre kostnad över tid. Den långa livslängden kan utöka livscykelkalkylen initialt och därmed också avkastningskravet som kan sänkas. Bättre kvalité på material som kräver mindre underhåll gör att driftskostnaden kan sänkas. Därav kan investerings- och livscykelkalkylen beräknas så den höga initiala kostnaden dras ut under ett längre tidsspann och månadskostnadsökningarna blir mer rimliga över tid för brukaren. / Sweden is one of the countries with the highest construction and production costs in the construction sector in Europe. What this high cost is due to is difficult to pinpoint for individual reasons, including wages and material costs in the construction industry are high. Another factor may be related to Sweden's lack of competition with a few large players with large market shares in the construction industry. There is also a connection to the large demand and small supply of condominiums, which has caused the price to rise and at a similar rate, the production cost has increased. The increase in cost in the last two decades is greatest in condominiums, however, it spills over into the cost of tenancies and thus the tenant is affected when the rent goes up. The increase in housing prices also makes it more difficult for capital-weak people to enter the housing market. At the same time, tougher amortization requirements were introduced in the 2010: s, which makes it even more difficult for people without capital to take out loans and enter the housing market. The increased costs, housing prices and the housing shortage also affect social qualities which, among other things, have led to an increase in overcrowding, more people becoming homeless and housing becoming smaller with square meter standards falling. Today, Sweden's homes have a high standard in ecological sustainability. The Swedes' interest in environmentally friendly buildings is high, a low proportion of homes are damaged by moisture and Sweden's energy consumption when heating homes is the lowest in all of Europe. To combine the three qualities; economic, social, and ecological sustainability is difficult. However, there is a way to combine the three qualities that do not skimp on any of them. For a home to be financially sustainable, the investment calculation needs to go together and not create too high a cost for the user. Social sustainability is most difficult to solve because all people are different and have different needs. But there are aspects that are important for human health. The home needs to be a safe, spacious, and harmonious place that gives the user increased well-being and creates security as well as contact with other people and greenery. Ecological sustainability is about taking advantage of the earth's resources for future generations not to suffer. In the sense of the homes, as the materials of a few properties can be reused, need to be built with good material quality and with a lifespan of at least and preferably over 100 years. With these aspects, it will take longer before the home needs maintenance, renovation, and demolition, which reduces the climate impact. Higher quality of materials will initially lead to a higher cost at the beginning of the project but lead to a lower cost over time. The long service life can increase the life cycle calculation and thus also the required return that can be reduced. Better quality of materials that require less maintenance means that the operating cost can be reduced. From this, the investment and life cycle calculation can be calculated so that the high initial cost is deducted over a longer period and the monthly cost does not need to be increased for the user.

The purpose of the study is partly to investigate and identify the functions of the professional roles in architecture; architect, landscape architect, plan- or planning architect and interior architect fill in the agencies' external sustainability work such as projects, and partly how the architectural firms' organizational structures are affected by their external sustainability work. Through a qualitative method and semi-structured interviews with five architectural firms, the study wants to create a greater understanding of architectural firms' external sustainability work by examining what their external sustainability work looks like, how the business generates and ensures sustainable results and what functions the different professional roles in architecture play for external sustainability work. The empirical result is analyzed using previous research and published theories and results in the conclusion that three of the four architectural roles, architect, landscape architect and1interior architect, contribute to the architectural firms' external sustainability work with the help of education, experience, knowledge and competence. One of the four professional roles, plan- or planning architect, is not employed at any of the architectural firms examined and the study can thus not determine what function the professional role plays in the external sustainability work. The study also shows that the architectural firms' external sustainability work affects their organizational structures, as the design and structuring of the architectural firms largely depends on what the projects look like. All surveyed architectural firms are project-based and adapt their teams and structures to what the projects require.

<p>Sammanfattning</p><p>Hemsedal är en turistdestination mellan Bergen och Oslo, Norge. Deras vision är att vara Skandinaviens mest attraktiva resmål för fjällsport och unika kulturupplevelser. Att söka skapa en hållbar turismutveckling, genom en enhetlig definition av begreppet samt genom lämpliga verktyg, anser författarna är av betydelse för Hemsedal. Detta för att vara konkurrenskraftiga nog till att göra anspråk på titeln Skandinaviens mest attraktiva resmål, samt för en fortlevnad av destinationen. Hemsedal bör vara ekonomisk, ekologisk samt sociokulturellt långsiktigt hållbar. Det är viktigt med en gemensam definition av begreppet hållbar turismutveckling för att bidra till gemensamma mål och ett gemensamt arbete för att skapa en hållbar turismutveckling på destinationen. Syftet med studien är att analysera om det i Hemsedal finns en definition för hållbar turismutveckling. Författarna ämnar undersöka om, och i så fall hur, utvalda aktörer på destinationen arbetar för en sådan utveckling ur ett lokalt perspektiv. Det för att skapa förståelse för destinationsutvecklingen i Hemsedal med fokus på hållbar turismutveckling. Studien är en fallstudie av kvalitativ karaktär och innefattar semistrukturerade intervjuer vilka utfördes på plats i Hemsedal. Även litteratur, rapporter och artiklar studerades. Teorin behandlar hållbar turismutveckling och tar sin utgångspunkt i ekonomisk, ekologisk och sociokulturell hållbarhet. Vidare behandlas strategier för hur aktörer kan arbeta för att skapa en hållbar turismutveckling. Resultatet av studien visar att en medvetenhet om turismutvecklingen och dess effekter på destinationen finns bland de intervjuade aktörerna i Hemsedal. De arbetar för att skapa en hållbar turismutveckling men arbetssätten skiljer sig åt mellan aktörerna och en gemensam definition av begreppet hållbar turismutveckling finns inte.</p><p>Författarna hoppas att med studien väcka intresse samt skänka inspiration till destinationer i allmänhet, men Hemsedal i synnerhet, i deras arbete att skapa en hållbar turismutveckling.</p>

Sammanfattning Hemsedal är en turistdestination mellan Bergen och Oslo, Norge. Deras vision är att vara Skandinaviens mest attraktiva resmål för fjällsport och unika kulturupplevelser. Att söka skapa en hållbar turismutveckling, genom en enhetlig definition av begreppet samt genom lämpliga verktyg, anser författarna är av betydelse för Hemsedal. Detta för att vara konkurrenskraftiga nog till att göra anspråk på titeln Skandinaviens mest attraktiva resmål, samt för en fortlevnad av destinationen. Hemsedal bör vara ekonomisk, ekologisk samt sociokulturellt långsiktigt hållbar. Det är viktigt med en gemensam definition av begreppet hållbar turismutveckling för att bidra till gemensamma mål och ett gemensamt arbete för att skapa en hållbar turismutveckling på destinationen. Syftet med studien är att analysera om det i Hemsedal finns en definition för hållbar turismutveckling. Författarna ämnar undersöka om, och i så fall hur, utvalda aktörer på destinationen arbetar för en sådan utveckling ur ett lokalt perspektiv. Det för att skapa förståelse för destinationsutvecklingen i Hemsedal med fokus på hållbar turismutveckling. Studien är en fallstudie av kvalitativ karaktär och innefattar semistrukturerade intervjuer vilka utfördes på plats i Hemsedal. Även litteratur, rapporter och artiklar studerades. Teorin behandlar hållbar turismutveckling och tar sin utgångspunkt i ekonomisk, ekologisk och sociokulturell hållbarhet. Vidare behandlas strategier för hur aktörer kan arbeta för att skapa en hållbar turismutveckling. Resultatet av studien visar att en medvetenhet om turismutvecklingen och dess effekter på destinationen finns bland de intervjuade aktörerna i Hemsedal. De arbetar för att skapa en hållbar turismutveckling men arbetssätten skiljer sig åt mellan aktörerna och en gemensam definition av begreppet hållbar turismutveckling finns inte. Författarna hoppas att med studien väcka intresse samt skänka inspiration till destinationer i allmänhet, men Hemsedal i synnerhet, i deras arbete att skapa en hållbar turismutveckling.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur de tre dimensionerna av hållbar utveckling förekommer i elevernas uppfattningar av begreppet, samt vilka aspekter av dimensionerna som kan kopplas till elevernas uppfattningar. Studiens frågeställningar har undersökts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Empiri har samlats in under fyra intervjuer av semistrukturerad karaktär med totalt tolv deltagande elever där resultatet sedan analyserats och kategoriserats för att förtydliga elevernas uppfattningar. Resultatet visar att samtliga dimensioner förekommer i elevernas uppfattningar, men att den ekologiska dimensionen är den dimension som eleverna tydligast kopplar till hållbar utveckling. De elevuppfattningar som förekommer i studiens resultat synliggör vilka dimensioner som bör belysas ytterligare för att elever ska ges möjligheten att skapa en korrekt uppfattning av begreppet och därmed kunna agera för att en hållbar utveckling ska vara möjlig.

Denna studie har gjorts för att se hur sex representanter för arbetsmarknadens parter ser på arbetstidsförkortning och vilka värderingar som ligger till grund för deras synsätt men även synen på arbetstidsförkortning i relation till förslitningsskador, arbetslöshet, medlemmarnas preferenser samt den ekologiska hållbarheten. Tidigare forskning som har gjorts kring arbetstidsförkortning visar på att majoriteten av arbetstagarna vill ha arbetstidsförkortning hellre än högre lön. Men även arbetstidsförkortning i relation till den ekologiska hållbarheten tar forskarna upp som en viktig del. Flera av forskarna menar på att arbetstidsförkortning genererar välmående hos individen samt att livspusslet är något som underlättas för individen med kortare arbetstid. Intervjuer har gjort med Svenskt Näringsliv, Tjänstemannaorganisationen samt Landsorganisationen. Vidare även med Unionen och Teknikföretagarna på central nivå samt IF Metall på lokal nivå. Uppsatsens teorier är teorin om instrumentella rationalismen, teorin om den kommunikativa rationalismen, konflikt och maktresursteorin samt teorin om spårbundenheten. Resultat har visat på att representanterna för arbetsmarknadens parter strider för sina medlemmars intresse vilka vill ha högre lön och inte kortare arbetstid, något som står i kontrast till tidigare forskning. Om medlemmarna velat ha kortare arbetstid hade parterna förhandlat om det, menar representanterna. Resultatet visar även att arbetsmarknadens parter inte anser att arbetstidsförkortning skulle vara till hjälp vid förslitningsskador eller arbetslöshet som de istället anser kan lösas på andra vis. Den ekologiska hållbarheten var något parterna inte ansåg låg på deras bord, men vid personliga svar hade representanterna åsikter om den ekologiska hållbarheten. Uppsatsens resultat diskuteras i diskussionsdelen. / This study has been conducted to see how six representatives of the social partners look at working hours shortening and the values ​​that underpin their approach, but also the view of working time shortening in relation to wear and tear, unemployment, members' preferences and ecological sustainability. Previous research that has been done about working time shortening shows that the majority of employees want a shortage of working hours rather than higher pay. But also the reduction of working time in relation to ecological sustainability takes the researchers as an important part. Several researchers argue that working time shortening generates well-being in the individual and that the life expectancy is something that is facilitated for the individual with shorter working hours. Interviews have been conducted with the Swedish Enterprise, Officials and the National Organization, but also the Union and Technology companies at central level and IF Metall at local level. The theories of the essay are the theory of instrumental rationalism, the theory of communicative rationalism, conflict and power theory and the theory of traceability. Results have shown that the social partners 'representatives are fighting for their members' interests, who want higher pay and no shorter working hours, which contrasts with previous research. If the members wanted shorter working hours, the parties had negotiated it, the representatives said. Results have shown that the social partners 'representatives are fighting for their members' interests who want higher pay and no shorter working hours, which contrasts with previous research. If the members had a shorter working time, the parties had negotiated it, the representatives said. Resultatet also shows that the social partners do not consider that reduction in working hours would be helpful in the event of wear and tear injury or unemployment which they instead consider to be solved in other ways. he ecological sustainability where any parties were not considered lay on their tables, but in personal responses, representatives had opinions about ecological sustainability. The result of the study is discussed in the discussion section

As society progresses towards more digitalization companies can now use technology to increase their productivity. Use of digital tools help companies to stay competitive but at the same time affects the natural environment in a negative way. The aspect of sustainable manufacturing, usage and disposal of IT-products have not always been prioritized. In order to meet the Sustainable Development Goals of the 2030 Agenda companies have to be willing to let the ecological sustainability permeate every process in the company, including IT. The aim of this study is to highlight what prevents companies from focusing more on ecologically sustainable IT and what strategic measures can be undertaken to achieve ecological sustainability. The study has been based on the research fields of circular economy, green IT, resistance/motivation to ecological sustainability and strategic sustainability. We collected data through semi-structured interviews with employees in decision-making roles regarding the purchase of IT in companies where IT is not a part of the core business. To bring clarity about how the companies operate on a strategic level when it comes to IT we created an analytic framework based on frameworks of ecologically sustainable strategies that Borland et al. (2016) designed. The results of the study shows that some companies are going in the right direction by making strategic choices when purchasing, using and disposing IT. Meanwhile other companies choose to focus on how they could take responsibility for their climate footprint in their core business. One of the reasons why the companies disregard the processes outside their core business is because they lack knowledge about how they should require more sustainable IT equipment. Therefore, IT is not prioritized when talking about the company’s ecological sustainability. Even though the result of this study shows that companies are taking steps towards a more ecologically sustainable future, it is obvious that more has to be done.

Syftet med denna studie är att undersöka hur området vid Malmös nordöstra infart hade kunnat se ut idag enligt ett tidigare förslag samt om detta alternativ i högre grad motsvarat Malmö stads mål för en hållbar stadsutveckling än vad området Stadens entré gör idag. Studien behandlar köpcentret Entré och dess omkringliggande område vilket har fått namnet Stadens entré. Studien baseras på kontrafaktisk metod och vilar på en jämförelse av två olika fallstudier, ett faktiskt fall och ett hypotetiskt fall, det vill säga hur Stadens entré ser ut idag jämfört med planerna på ett tidigare förslag för samma område. De båda fallen sätts sedan i relation till de hållbarhetsaspekter som Malmö stad eftersträvar i sin översiktsplan 2012 för att se hur väl de två förslagen motsvarar Malmö stads vision om en hållbar stadsutveckling. Resultatet av vår studie visar att området Stadens entré idag i lägre grad motsvarar Malmö stads hållbarhetsmål än vad det tidigare förslaget Stadsbrynet hade gjort. / The aim of this thesis is to explore how the surrounding area of the northeast entrance of Malmoe would have looked today according to a previous proposal. We would like to investigate if this option corresponds better than The Entrance of the City does today in terms of sustainable urban design and the type of development that the city of Malmoe strives for. This study is concentrated to the shopping center named Entré and its surrounding area named The Entrance of the City. The study is based on a counterfactual approach and rests on a comparison of two different case studies, an actual case and a hypothetical case. The actual case is about how The Entrance of the City looks like today and is compared with the hypothetical case which consists of a previous proposal. The two cases are then compared to The City of Malmoe’s vision from 2012 to create a sustainable city. The result of the study shows that the existing version of The Entrance of the City to a lesser extent corresponds to the sustainable goals of The City of Malmoe, than the previous proposal Stadsbrynet would have done.

Ekologisk hållbarhet handlar om att se till att ekosystemen fungerar och inte utarmas. Det är viktigt att sträva efter på alla plan i samhället, även genom ekologiskt hållbarskötsel inom parkförvaltning. Ekologiskt hållbar skötsel innebär att ha ett kretsloppstänkande. Att skapa förutsättningar för biologisk mångfald. Det innebär även att använda miljövänliga maskiner, produkter och arbetsmetoder. Det är bättre för arbetsmiljön och kostnadseffektivt på sikt. I tidigare studier har det framkommit att koloniträdgårdsamatörer ofta har större kunskaper om ekologiska funktioner och att det återfanns en högre biologisk mångfald i deras parker än hos park- och kyrkogårdsförvaltare. Syftet med denna studie är framför allt att försöka förstå vilken betydelse ekologisk hållbarhet har för förvaltningen av offentliga parker. Syftet är även att ta reda på hur ekologiskt hållbara skötselmetoder tillämpas i offentliga parker. Studien ska ta reda på vad företeelsen och begreppet innebär för parkförvaltare. Den ska också undersöka hur förvaltare sköter parker och om de har en ekologiskt hållbar skötselinriktning. Studien bygger på fyra intervjuer av parkförvaltare. Resultat visar att parkförvaltare ser positivt på att använda ekologiskt hållbara metoder. Det är av olika innebörd för förvaltarna beroende på kompetensnivå. Många av förvaltningarna har en ekologisk skötselinriktning eller tillämpar ekologiskt hållbara metoder på ett eller annat sätt. Resultat visar även att det främst är ekonomi och medarbetarnas kompetens som påverkar om förvaltningen har en ekologiskt hållbar skötselinriktning. Förhoppningsvis kan studien uppmuntra parkförvaltare att ta till fler ekologiskt hållbara skötselmetoder i deras parker - för en bättre arbetsmiljö och högre biologisk mångfald som en följd.

Människan och företagens negativa påverkan på miljön har varit i fokus de senaste årtiondena. De blir mer medvetna om sin negativa miljöpåverkan. Det har resulterat i en ökad grad av hållbarhetsarbete. Enskilda individer och företag tar ett ökat ansvar för samhällets hållbara utveckling vilket på många sätt kan vara fördelaktigt.   Uppmärksamheten kring konceptet har mynnat ut i att företagsledningar, myndigheter och enskilda individer riktar sitt fokus på hållbarhetsfrågor. Detta har lagt grund för konceptet Corporate Social Responsibility – CSR – som innebär att företag frivilligt tar ansvar för samhället utöver lagens stadgar. Det finns tre huvudområden för CSR vilka är ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvarstagande. CSR kan dessutom delas in i strategisk och altruistisk. CSR bygger i grund och botten på att företag självmant och aktivt engagerar sig i samhällsutvecklingen.      Under uppsatsens gång kommer författarna beröra hur företag, ur en nationalekonomisk synvinkel, jobbar med CSR. Dessutom redogör författarna för vilka för- och nackdelar de tillfrågade företagen uppmärksammat med detta koncept. Syftet omfattas av de fyra frågorna; får de, kan de, bör de samt gör de. Med hjälp av dessa frågor kommer författarna försöka skapa sig en uppfattning om CSR är lönsamt eller inte.   Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer där primärdata samlats in från genomförda intervjuer. Sekundärdata omfattas huvudsakligen utav tidigare forskning, vetenskapliga artiklar samt facklitteratur.   Resultatet i undersökningen visar att CSR inte kan påvisa några konkreta bevis på att det genererar lönsamhet. Författarna kommer att redogöra för de olika anledningar till varför detta resultat förefallit.    I slutsatsen skall problemformulering och syfte besvaras utifrån teori kopplat till den empiriska delen i avhandlingen. Dessutom kommer förslag till fortsatta studier redovisas.