Världen krymper i och med ökad globalisering, ska vi kunna leva tillsammans på ett hållbart sätt måste vi alla ta vårt ansvar, stora som små, företag som privatpersoner. Detta medför starka argument för att ta fram lättanvända metoder för hållbarhetsgranskning. Sustainable Sweden Southeast AB (SSSE) är ett nätverksföretag som samlar och marknadsför sina delägares miljöteknikkompetens under ett gemensamt varumärke. SSSE har ett hållbarhetsråd som hjälper till att granska nya potentiella delägare, dock saknas i dag en fungerande metod för detta. På uppdrag av SSSE:s VD har en ny metod för granskning arbetats fram, en checklista med hållbarhetskriterier, vilket också är detta examensarbetes syfte. Den resulterande checklistan har 83 kriterier, främst med inriktning på två av hållbar utvecklings tre ben; ekologiska och sociala aspekter. En bilaga medföljer checklistan, den förklarar de olika kriterierna och hjälper till att tolka dem lika för alla som fyller i listan. De hållbarhetsgranskningsmallar som finns är främst anpassade för stora företag med stora resurser, företagen i SSSE:s nätverk är små och medelstora företag som behöver något mer konkret. Med hjälp av litteraturstudier har de stora kriterierna tolkats och omformats till mer konkreta kriterier. Slutsatsen är att checklistor verkar vara ett välanvänt och effektivt verktyg samt att företagsvärlden har börjat ta sitt sociala ansvar genom CSR (Corporate Social Responsibility), även om det är i storföretagens värld det händer.

<p>Världen krymper i och med ökad globalisering, ska vi kunna leva tillsammans på ett hållbart sätt måste vi alla ta vårt ansvar, stora som små, företag som privatpersoner. Detta medför starka argument för att ta fram lättanvända metoder för hållbarhetsgranskning. Sustainable Sweden Southeast AB (SSSE) är ett nätverksföretag som samlar och marknadsför sina delägares miljöteknikkompetens under ett gemensamt varumärke. SSSE har ett hållbarhetsråd som hjälper till att granska nya potentiella delägare, dock saknas i dag en fungerande metod för detta. På uppdrag av SSSE:s VD har en ny metod för granskning arbetats fram, en checklista med hållbarhetskriterier, vilket också är detta examensarbetes syfte. Den resulterande checklistan har 83 kriterier, främst med inriktning på två av hållbar utvecklings tre ben; ekologiska och sociala aspekter. En bilaga medföljer checklistan, den förklarar de olika kriterierna och hjälper till att tolka dem lika för alla som fyller i listan. De hållbarhetsgranskningsmallar som finns är främst anpassade för stora företag med stora resurser, företagen i SSSE:s nätverk är små och medelstora företag som behöver något mer konkret. Med hjälp av litteraturstudier har de stora kriterierna tolkats och omformats till mer konkreta kriterier. Slutsatsen är att checklistor verkar vara ett välanvänt och effektivt verktyg samt att företagsvärlden har börjat ta sitt sociala ansvar genom CSR (Corporate Social Responsibility), även om det är i storföretagens värld det händer.</p><p> </p>

Att arbeta mot en miljöcertifiering innebär att följa och implementera hållbarhetsprinciper och miljövänliga metoder inom verksamheten. Ur både byggherrens och entreprenörens perspektiv, innebär det att sträva efter hållbarhet och miljöprestanda. Det innefattar att minska koldioxidavtryck, främja resurseffektivitet och efterleva specifika miljöstandarder. För byggherren betyder det att integrera gröna och energieffektiva lösningar i byggnadsdesignen, vilket kan öka fastighetens värde och attraktivitet på marknaden. Utöver att minska miljöpåverkan skapar det också en hälsosam och produktiv inomhusmiljö. Det kan attrahera investerare och hyresgäster med hållbarhetsfokus. Breeam kan hjälpa byggherren att demonstrera sitt engagemang för hållbarhet och möta regleringskrav. Detta kan innebära ökad initialinvestering men ge långsiktiga vinster genom minskade driftkostnader och en positiv miljöpåverkan. Entreprenören måste säkerställa att byggprocessen uppfyller Breeam-kraven genom att använda miljövänliga material, effektiva byggmetoder och system. Det inkluderar energianvändning, avfallshantering och kemikalieanvändning, vilket ofta kräver dokumentation, övervakning och ständig förbättring. Detta kräver ökad expertis med specialiserade leverantörer. Trots initiala utmaningar kan det ge långsiktiga fördelar genom att stärka företagets hållbarhetsrykte och differentiera det på marknaden.  I slutändan kan samarbetet kring Breeam gynna både byggherren och entreprenören genom att skapa hållbara och konkurrenskraftiga byggnadsprojekt, Breeam är en gemensam strävan mot byggande som främjar både ekonomiskt värde och miljömedvetenhet.

Uppsatsens titel: Corporate social responsibility och dess inverkan vid inköp av globala 3PL tjänster - En fallstudie på Tetra Pak i Lund Ämne: Examensarbete i logistik, 30hp Datum: 2017-05-24 Författare: Robert Kezovski Handledare: Hana Hulthén Examinator: Helena Forslund Bakgrund: GT&amp;T är den inköpsavdelning inom Tetra Pak som tillhandahåller företaget med de transportlösningar som Tetra Pak behöver när de ska transportera olika material och färdiga produkter (Process development manager, 03-04-2017). Tredjepartslogistik (3PL) innebär användning av externa företag för att utföra logistikfunktioner som traditionellt förvaltas av tillverkningsföretag såsom transport och lagring (Skjoett-Larsen, 2000). Men på grund av ökande leveranskedjerisker, global konkurrens och företags efterfrågan på flexiblare tjänster har betydelsen av samarbetet med 3PL förändrats både i innehåll och komplexitet (Song, Huang, Ran och Liu, 2016). Ett företag är inte mer hållbart än de leverantörer som företaget har. Detta sätter inköp och supply management i ett centralt läge för att uppnå de uppsatta CSR målen (Krause, Vachon och Klassen, 2009). GT&amp;T arbetar och underhåller relationen med ett stort antal leverantörer inom kategorierna Road Freight, Air Freight, Sea Freight och Warehousing. Inom dessa specifika kategorier existerar det olika risker, strategier och samarbeten. En leverantör från Frankrike som tillhandahåller vägfrakter kommer inte ha samma utmaningar som en sjöfraktsleverantör från Asien. Att kartlägga vilka de specifika riskområdena är inom kategorierna och hur GT&amp;T ska hantera de olika riskerna i det dagliga arbetet är en utmaning (Direktör och Process development manager, 03-02-2017). Syfte: Genom att identifiera de sociala hållbarhetsområden som existerar samt att klargöra hur GT&amp;T kan inkludera dessa i utvärdering av 3PL leverantörer. Så ska förbättringsförslag ges för hur GT&amp;T kan utforma och upprätthålla en socialt hållbar leverantörsportfölj. Metod: Uppsatsen är en fallstudie Tetra Pak i Lund. Datainsamlingen är utförd med semistrukturerade intervjuer med fallföretagens inköpare som är utvalda med bekvämlighetsoch snöbollsurval. Slutsats: Tetra Pak och GT&amp;T ska fortsätta med att utveckla sitt assurance system. Detta systemet följer teorin väldigt väl och är en bra grund att stå på när GT&amp;T ska utvärdera deras leverantörer. GT&amp;T ska fokusera på uppföljningsarbetet med leverantörerna för att verkligen säkerställa att alla leverantörer följer de uppsatta sociala hållbarhetskraven. GT&amp;T ska även försätta med att utveckla sin supplier code med de tilläggen som presenteras i analysen och sin SAQ för att säkerställa att de ställer alla korrekta frågor. Utöver detta så är rekommendationen att implementera den modifierade MFMEA-analysen som utvecklas av studien för att underlätta i valet av leverantör.

Måltidsorganisationer inom offentlig sektor har alltmer börjat arbeta med måltidspolicys och i dessa implementera miljömässiga hållbarhetskriterier för att reducera måltidernas miljöpåverkan. I Livsmedelsverkets senaste kartläggning av måltider i kommunala förskolor, grundskolor och omsorgsverksamheter synliggjordes det att var femte måltidspolicy saknar kriterier relaterat till miljömässig hållbarhet samt att uppföljning av måltidspolicys endast genomförs av ett fåtal. Syftet med min studie var därför att undersöka vad svenska kommuners offentliga måltidsorganisationer anser ska finnas med i en måltidspolicy. Jag undersökte även hur de inkluderat miljömässig hållbarhet i deras måltidspolicy och utvärderade detta utifrån delområdet Hållbar i Livsmedelsverkets måltidsmodell. Dessutom undersökte jag hur deras måltidspolicy följdes upp. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med nio svenska måltidschefer, där en tematisk dataanalys vidare använts. Resultatet visade att ekologisk produktion, matsvinn, klimatpåverkan, svenskproducerat och en ökad andel vegetabilier ansågs vara viktiga miljömässiga hållbarhetskriterier att implementera i måltidspolicys. Närproducerat och säsongsbaserat som miljömässiga hållbarhetskriterier ansågs också vara viktiga men aningen svårhanterliga. Kriterierna i dessa måltidspolicys följdes upp av kommunerna, vanligtvis genom internredovisning av varor bland annat utifrån livsmedelscertifieringar och transport. Utöver miljömässiga hållbarhetskriterier visade studien att samarbete, kommunikation, kunskap och politik även kan utgöra centrala byggstenar i arbetet för mer hållbara offentliga måltider. Jag fann att livsmedelsverkets måltidsmodell såväl som handlingsplanen Agenda 2030 tycks ha varit viktiga dokument vid formulerandet av kommunernas offentliga måltidspolicy. Studien visade att de intervjuade måltidscheferna ansåg att måltidspolicys är viktiga redskap för att styra måltider mot att bli mer miljömässigt hållbara. Ytterligare forskning på hållbarhetsaspekter såsom ekologiska, ekonomiska och sociala samt kommunikation och integrering inom offentligt måltidsarbete behövs för att öka kunskapen kring mer hållbara offentliga måltider.