<p>Borttagning av kroppshår är ett utbrett fenomen bland kvinnor i västvärlden men det riktas lite uppmärksamhet åt detta inom forskningen. Det finns ingen vetenskaplig undersökning om betydelsen av borttagning av kroppshår bland kvinnor i Sverige.</p><p>Den här studien undersöker kvinnors upplevelser av sitt kroppshår genom sina personliga hårborttagningshistorier. Studien bygger främst på en fenomenologisk ansats, men har även inslag av grundad teori. Den baseras på kvalitativa intervjuer med ett urval av sex vuxna kvinnor i åldrarna 27-41 år. Resultaten presenteras i följande teman: Normer; Identitet; Kroppsvård; Attraktion och Kvinnlighet; samt Tidsutrymme och uttrycker den diversifierade essensen ur kvinnornas upplevelser av fenomenet. En hårlöshet under armarna och på benen upplevs ha stor betydelse i offentliga sammanhang samt inge känslor av att vara mer bekväm, kvinnlig, fräsch och attraktiv. Resultaten har likheter med tidigare forskning som pekar på den hårlösa kvinnokroppen som ett normgivande kvinnoideal och som en del i skapande av femininiteten. Vidare speglas resultaten i den symboliska interaktionismen samt en teori om den sociala kroppen.</p>

Borttagning av kroppshår är ett utbrett fenomen bland kvinnor i västvärlden men det riktas lite uppmärksamhet åt detta inom forskningen. Det finns ingen vetenskaplig undersökning om betydelsen av borttagning av kroppshår bland kvinnor i Sverige. Den här studien undersöker kvinnors upplevelser av sitt kroppshår genom sina personliga hårborttagningshistorier. Studien bygger främst på en fenomenologisk ansats, men har även inslag av grundad teori. Den baseras på kvalitativa intervjuer med ett urval av sex vuxna kvinnor i åldrarna 27-41 år. Resultaten presenteras i följande teman: Normer; Identitet; Kroppsvård; Attraktion och Kvinnlighet; samt Tidsutrymme och uttrycker den diversifierade essensen ur kvinnornas upplevelser av fenomenet. En hårlöshet under armarna och på benen upplevs ha stor betydelse i offentliga sammanhang samt inge känslor av att vara mer bekväm, kvinnlig, fräsch och attraktiv. Resultaten har likheter med tidigare forskning som pekar på den hårlösa kvinnokroppen som ett normgivande kvinnoideal och som en del i skapande av femininiteten. Vidare speglas resultaten i den symboliska interaktionismen samt en teori om den sociala kroppen.

Bakgrund: Hårborttagning som förberedelser inför operation utförs eftersom hår anses försvåra vid sterildrapering, suturering och omläggning postoperativt. Hår har av hävd betraktats som både orent och som ökande av infektionsrisken. World Health Organisation har utarbetat en internationell rutin för att minska risken för postoperativa sårinfektioner och hårborttagning avråds som infektionsbekämpande metod i samband med operationer. Hårborttagning kan göras på flera sätt, i studien är håravkortning i fokus. Motiv: Det har utförts kvantitativa studier om perioperativ håravkortning, däremot har få kvalitativa studier om operationssjuksköterskans erfarenheter av perioperativ håravkortning identifierats. Syfte: Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskors erfarenheter av  håravkortning i samband med operationer. Metod: I studien användes kvalitativ metod och data samlades med hjälp av semistrukturerade individuella intervjuer. I studien deltog operationssjuksköterskor (n=9) från operationsavdelningar i Region Västerbotten. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera transkriberat material. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier ”Att arbeta utifrån evidens eller kultur” och ”Att arbeta patientsäkert och personcentrerat” med fyra underkategorier. Att arbeta utifrån evidens eller kultur handlar om vem som ansvarade för håravkortningen och hur beslutsprocessen gick till i operationssalen. Även vilken utrustning som användes och det praktiska utförandet beskrevs. Att arbeta patientsäkert och personcentrerat handlar om operationssjuksköterskornas erfarenheter av arbetsrutiner och dokumentation samt om hur patientinformationen påverkar håravkortningsprocessen. Konklusion: Studien visar på inkonsekvens och osäkerhet gällande håravkortning. Det finns en förhoppning att synliggörandet av operationssjuksköterskans erfarenheter kan underlätta implementeringen av personcentrerad vård i operativ sjukvård.