Syfte: Utvecklingen av skuldsatta företagsförvärv har genomgått betydande förändringar sedan fenomenet först introducerades på 1980-talet, både vad gäller den totala skuldnivån och val av skuldinstrument. Tidigare forskning erbjuder flera alternativa förklaringar till vad som påverkar skuldsättningen. Syftet med studien är därför att undersöka vilka faktorer som påverkar skuldsättningen vid högbelånade företagsförvärv i Sverige. Metod: Studien tillämpar en kvantitativ deduktiv ansats med utgångspunkt i den positivistiska forskningsfilosofin. Studiens insamlade data av sekundärdata inhämtat från Thomson Reuters datastream Refinitiv Eikon. 89 svenska bolag har blivit uppköpta med högbelåning av riskkapitalbolag bolag mellan 2000–2023. Studiens data har sedan analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS, där univariat, bivariat och multivariata analyser genomförts.  Resultat och slutsats: Resultatet från uppsatsen visar att skuldsättningen i svenska högbelånade företagsförvärv kan förklaras med hjälp av den klassiska hackordningsteorin. Resultatet skiljer sig från forskning från USA och Europa som menar att marknadstajmingsteorin förklarar skuldsättningen bättre vid belånade företagsförvärv. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med kunskap till banker, riskkapitalbolag, företagsledare och investerare. För bankerna innebär arbetet en möjlighet att förbättra riskhanteringen och kreditbedömningen vid långivning. Riskkapitalbolagen kan genomföra bättre investeringsbeslut och skapa hållbara kapitalstrukturer.Förslag till fortsatt forskning: För framtida forskning hade det varit intressant att utvidga urvalet till att studera hela Norden. Det vore också spännande för framtida forskning inom skuldsättning och högbelånade företagsförvärv att göra detta med en kvalitativ ansats. / Aim: The development of leveraged buyouts has undergone significant changes since the phenomenon was first introduced in the 1980s, both in terms of the overall debt levels and the choices of debt instruments. Previous research provides several alternative explanations for what influences the indebtedness. Therefore, the purpose of the study is to examine which factors that influence the leverage in leveraged buyouts in Sweden.  Method: The study employs a quantitative deductive approach based on the positivist research philosophy. The collected data is derived from secondary sources, specifically Thomson Reuters Datastream Refinitiv Eikon. The sample consists of 89 Swedish companies that have been acquired through leverage buyouts by Swedish private equity firms between 2000 and 2023. The study's data has subsequently been analyzed using the statistical software SPSS, with univariate, bivariate, and multivariate analyses conducted. Results and conclusions: The findings of the thesis indicate that the leverage in Swedish leverage buyouts can be explained by employing the classical Pecking order theory. This result differs from research conducted in the United States and Europe, which suggests that market timing theory provides a better explanation for leverage in leverage buyouts. Contribution of the Thesis: The study contributes knowledge to banks, private equity firms, corporate leaders, and investors. For banks, the thesis presents an opportunity to enhance risk management and credit assessment in lending. Private equity firms can make better investment decisions and establish sustainable capital structures. Suggestions for future research: For future research, it would be interesting to expand the sample to encompass the entire Nordic region. It would also be exciting for future research in debt and leverage buyouts to adopt a qualitative approach