Syfte Syftet med studien var dels att kartlägga stillasittandet hos högskoleanställda lärare under arbetsdagen. Vidare syftade studien till att undersöka faktorer som bidrog till att vara stillasittande. Metod I studien användes en blandad metodansats. Datainsamling genomfördes via 4 enskilda intervjuer samt en enkät med 49 lärare på Högskolan Dalarna. Resultat Medelvärdet för deltagarnas tid i stillasittande per arbetsdag var 6,62 (±1,97) timmar och antal avbrott i stillasittandet var i genomsnitt 1,6 (±0,89) per timme. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad i stillasittande tid ( p= 0,22) eller antal avbrott i stillasittandet (p= 0,21) under arbetsdagen mellan kvinnor och män. Relationsvärdet (r= -0,34) indikerade att det fanns ett svagt samband som visade att deltagare som var mer stillasittande också gjorde färre avbrott i sitt stillasittande. Den främsta anledning som angavs till att sitta ner var att stillasittandet förbättrade koncentrationsförmågan vid arbetsuppgifter som krävde mycket fokus. Andra framträdande faktorer som påverkade ett intagande av stillasittande var tidspress och hög arbetsbelastning. Individen själv uppgavs vara det största hindret för att minska sitt eget stillasittande, där det invanda beteendet att sitta vid vissa arbetsmoment hade stor påverkan. Deltagarnas kunskap kring stillasittandets konsekvenser var bristfällig och det var inte heller ett samtalsämne som diskuterades i större utsträckning på arbetsplatsen. Slutsatser Högskoleanställda lärare är en riskgrupp för stillasittandets negativa hälsoeffekter. Engagemang och ökad kunskap på individ-, interpersonell- och organisationsnivå krävs för att uppnå förändringar i det stillasittande beteendet. / Purpose The purpose of the study was to map the sedentary behavior of college-faculty teachers during the working day. Furthermore, the study aimed at investigating factors that contributed to being sedentary. Method The study used a mixed method approach. Data collection was conducted through 4 individual interviews and a questionnaire with 49 teachers at Högskolan Dalarna. Results The average of the participants' sedentary time per working day was 6,62 (±1.97) hours. The number of interruptions from being sedentary was in average 1,6 (±0.89) per hour. There was no statistically significant difference in sedentary time (p= 0,22) or number of interruptions (p= 0,21) during the working day between men and women. Relationship value (r= -0,34) indicated that there was a weak relationship that showed that participants who were more sedentary also made fewer interruptions in their sitting time. The main reason for being sedentary was that sitting improved the ability to concentrate on tasks requiring a lot of focus. Other prominent factors that affected the intake of sedentary behavior were time pressure and high workload. The individual himself was said to be the biggest obstacle to reducing his own sedentary behavior, where the habitual behavior of sitting when doing certain tasks in the workplace had a major impact. Participants' knowledge of sedentary behavior and consequences was inadequate, and it was not a discussion topic that was discussed in greater detail at the workplace. Conclusions Higher education teachers are a risk group for negative health effects caused by sedentary behavior. Engagement and increased knowledge at individual, interpersonal and organizational levels are required to achieve changes in sedentary behavior.