Våld i nära relationer klassas som ett folkhälsoproblem och studier visar att arbetsplatsen kan ha en viktig funktion att hjälpa och stötta våldsutsatta personer (Charlott, Cleroux, Lopez & Scott, 2021; Holmgren & Grünbaum, 2021, s. 45; Strand, 2022, s. 51). Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck innebär att våldet utövas av en person som finns i den utsatta personens närhet. Kvinnor är i högre grad utsatta för våld än män. Inom vård- och omsorgsverksamheten är cirka 80 procent av de anställda kvinnor (Strand, 2020, ss. 27-28; Hydén, Överlien, Ericson, Wiman & Grönberg Eskel, 2016, s. 3; SKR, 2016). Att vara utsatt för våld i nära relationer kan ha negativ inverkan på arbetsförmågan (Skoog Waller, 2022). Jämställdhetsmyndigheten (2022) uppmanar arbetsgivare att arbeta aktivt med att identifiera och förebygga våld i nära relationer hos medarbetare. Arbetsplatsen kan agera som en fristad för personer som är utsatta för våld i nära relationer vilket belyser arbetsplatsens viktiga funktion (Katula, 2012). Därav är det intressant att undersöka hur första linjens chefer inom den kommunala vård- och omsorgen arbetar med våld i nära relationer. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur första linjens chefer inom kommunal vård- och omsorg arbetar med våld i nära relationer om medarbetaren är utsatt för våld. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och urvalet bestod av tio första linjens chefer inom kommunal vård- och omsorgsverksamhet från nio olika kommuner i Sverige. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och en kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta texten. Utifrån studiens syfte att öka kunskapen om hur första linjens chefer arbetar samt vilka faktorer som kan påverkar första linjens chefers arbetssätt om medarbetare är utsatta för våld i nära relationer. Detta för att kunna ge stöd åt medarbetare som är utsatta för våld. Då det är arbetssätt som ska studeras förefaller det sig lämpligt att tolka innehållet i intervjuerna med hjälp av begreppen Förstå, Vilja och Kunna från Lundquist (1992, ss. 75-77) implementeringsteori. Dessa tre begrepp är en förutsättning för att införa arbetssätt därför har dessa begrepp använts som tolkningsstöd i analysarbetet. I resultatet visade det sig att ledarskapsstilen har betydelse i mötet med personer som är utsatt eller har varit utsatta för hot och våld i nära relationer. Ytterligare framkom att nio av tio chefer saknar rutiner kring stöd för medarbetare som är utsatta för våld i nära relationer. Några faktorer som framkom i studien var en rädsla för att fråga om våld i nära relationer, kunskapsbrist samt otillräckliga resurser. En annan faktor som framkom var att samtliga deltagare visar både på vilja och engagemang att lyfta frågeställningar om hot och våld i nära relationer i samtal med medarbetare. Resultatet visar att cheferna upplevde en kunskaps- och resursbrist inom verksamheterna kring frågan om våld i nära relationer. Studiens resultat indikerar att det finns förbättringsmöjligheter och att denna frågan borde vara högre prioriterad inom den kommunala vård- och omsorgen. / Domestic violence is classified as a public health problem, and studies show that the workplace can have an important function in helping and support people exposed to violence (Holmgren & Grünbaum, 2021, p. 45; Strand, 2022, p. 51; Charlott, Cleroux, Lopez & Scott , 2021). Men's violence against women and domestic violence means that the violence is perpetrated by a person who is in the victim's vicinity. Women are more exposed to violence than men. Health care is abusiness where approximately 80 percent of the employees are women (Strand, 2020, pp. 27-28; Hydén, Överlien, Ericson, Wiman & Grönberg Eskel, 2016, pp. 3; SKR, 2016). Being exposed to domestic violence can have a negative impact on the ability to work (Skoog Waller, 2022). Jämställdhetsmyndigheten (2022) calls on employers to work actively to identify and prevent domestic violence among employees. The workplace can act as a haven for people exposed to domestic violence, highlighting the important function of the workplace (Katula, 2012). Hence, it is interesting to examine how first-line managers in municipal health and social care work with domestic violence. The purpose of the study is to increase knowledge about how first-line managers in municipal health and care work with domestic violence if the employee is exposed to violence. The study was carried out using a qualitative method, and the sample consisted of ten first-line managers in municipal care and social care operations from nine different municipalities in Sweden. Semi-structured interviews were conducted, and a qualitative content analysis was used to process the text. Based on the purpose of the study to increase knowledge about how first-line managers work and which factors can affect the way first-line managers work if employees are exposed to domestic violence. This is to be able to provide support to employees who are exposed to violence. Since it is working methods that are to be studied, it seems appropriate to interpret the content of the interviews using the concepts of Understanding, Willing and Knowing from Lundquist's (1992, pp. 75-77) implementation theory. These three concepts are a prerequisite for introducing working methods since the purpose of the study is to investigate the working methods of first-line managers. These concepts were used as interpretation support in the analysis work. The results showed that the leadership style is important in meeting with people who are exposed or have been exposed to threats and domestic violence. Furthermore, it emerged that nine out of ten managers lack routines regarding support for employees who are exposed to domestic violence. Some factors that appeared in the study were a fear of asking about domestic violence, a lack of knowledge, and insufficient resources. Another factor that appeared was that all participants have both a willingness and commitment to raise questions about threats and domestic violence in conversations with employees. The results show that the managers experienced a lack of knowledge and resources within the operations regarding the issue of domestic violence. The results of the study indicate that there are opportunities for improvement and that this issue should be a higher priority within the municipal health and care system.